SVERIGE: Storbråk i SD efter oväntad återkomst

2022 09 27

Kent Ekeroth, tidigare riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, är tillbaka i partiet.

För några dagar sedan blev det officiellt. Kent Ekeroth blir SD:s oppositionsråd i regionfullmäktige i Dalarna tillsammans med P-O Ahlström, vilket Dala-Demokraten var först med att rapportera om.

– Det var i somras som jag tog kontakt med Kent och frågade om han ville jobba för oss i Dalarna, framhöll Kent Forschner Hell, gruppledare för SD i Borlänge.

Skar kritik

Men allt är inte frid och fröjd. Kent Ekeroths återkomst uppskattas inte av en lokal SD-företrädare.

Aleksandra Børgesen var tvåa på SD:s regionlista och fick flest personkryss efter P-O Ahlström. Men trots ett stort förtroende tvingas hon ta ett steg tillbaka. Den andra platsen på listan tillföll i stället Kent Ekeroth.

Nu väljer Alexandra Børgesen att lämna partiet i protest, rapporterar Falu-Kuriren.

”Kvoterad”

Kent Forschner Hell kommenterar partikollegans avhopp. Enligt gruppledaren var Alexandra Børgesen inte tillräckligt kvalificerad för jobbet.

– Hon är bara kvoterad, säger han till Falu-Kuriren och tillägger:

– Det måste vara någon kille som kan allt om politik. Man måste också ha utbildning och klara debatter.

På frågan om varför Kent Ekeroth får ta hennes plats, svarar Kent Forschner Hell:

– Han är duktig på att läsa in. Hon är ju tandhygienist.

Riksdagsledamot 2010-2018

Kent Ekeroth gick med i Sverigedemokraterna 2006 och redan vid partiets riksdagsdebut 2010 tog profilen plats som en av SD:s ledamöter.

Riksdagskarriären varade fram till 2018 då han inte längre fanns kvar på SD:s valbara lista inför valet.

Politikern har också suttit med i justitieutskottet, en plats han lämnade 2017 efter uppmaning av partiledaren Jimmie Åkesson.

Ekeroth var också inblandad i den så kallade järnrörsskandalen från 2010 tillsammans med partikollegorna Erik Almqvist och Christian Westling.

Efter att Kenth Ekeroth lämnade politiken levde han och bodde i Ungern, enligt ett avslöjande av Expressen från 2018.

Foto: Riksdagen

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen