SVERIGE: Stort potatisproblem – kunder drabbas

2023 08 25

Potatisbranschen har stött på stora svårigheter.

Ingen har missat att stora mängder regn har fallit över Sverige under sommaren.

Men det är inte bara semestrar som har förstörts av det blöta vädret.

Även potatisen har fått lida.

Och det kan få stora konsekvenser för flera delar av landet, rapporterar Sveriges Radio.

Har totalförstörts

Den blöta sommaren har nämligen också fört med sig att mängder med potatis helt enkelt inte klarat sig.

På många håll har odlingarna totalförstörts.

En betydligt mindre skörd är därmed att vänta.

– Det har varit svårt att skörda sista veckorna för det har varit så blött, säger potatisodlaren Patrik Axelsson från Målilla i Kalmar län till SR.

Färre och dyrare potatisar

Mindre skörd skulle också innebära ett mindre utbud av potatis i butikerna – någonting som rimligen även kommer att bidra till att potatispriserna höjs.

Det råder risk för potatisbrist, konstaterar radiokanalen.

– Helt klart är att volymen har tagit skada i Sverige, säger Patrik Axelsson, som samtidigt betonar att det är för tidigt att helt avgöra om bristen blir ett faktum.

Påverkar matsedeln

Om det blir brist på potatis, och att den blir dyrare, skulle det kunna påverka matsedeln i många svenska hushåll.

För potatisen är omåttligt populär.

Enligt Jordbruksverket äter varje svensk 85 kilo potatis per år.

Allra populärast är potatis i Katrineholm i Södermanland och Sollefteå i Ångermanland, där det enligt en mätning från Matometern finns på tallriken nästan varannan måltid.

Ökade förra året

Förra året ökade totalskörden av matpotatis med nio procent jämfört med 2021.

Totalt skördades 500 000 ton potatis, enligt Jordbruksverket.

Fyra län dominerar odlingen: Skåne, Halland, Östergötland och Västra Götaland.

– Tillsammans står de för 78 procent av landets totala matpotatisskörd, framhåller myndigheten i en rapport.

Örebro län hade den största ökningen av totalskörd (29 procent).

Foto: T. Paolini

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)