SVERIGE: Stort potatisproblem – kunder drabbas

2023 08 25

Ingen har missat att stora mängder regn har fallit över Sverige under sommaren.

Men det är inte bara semestrar som har förstörts av det blöta vädret.

Även potatisen har fått lida.

Och det kan få stora konsekvenser för flera delar av landet, rapporterar Sveriges Radio.

Har totalförstörts

Den blöta sommaren har nämligen också fört med sig att mängder med potatis helt enkelt inte klarat sig.

På många håll har odlingarna totalförstörts.

En betydligt mindre skörd är därmed att vänta.

– Det har varit svårt att skörda sista veckorna för det har varit så blött, säger potatisodlaren Patrik Axelsson från Målilla i Kalmar län till SR.

Färre och dyrare potatisar

Mindre skörd skulle också innebära ett mindre utbud av potatis i butikerna – någonting som rimligen även kommer att bidra till att potatispriserna höjs.

Det råder risk för potatisbrist, konstaterar radiokanalen.

– Helt klart är att volymen har tagit skada i Sverige, säger Patrik Axelsson, som samtidigt betonar att det är för tidigt att helt avgöra om bristen blir ett faktum.

Påverkar matsedeln

Om det blir brist på potatis, och att den blir dyrare, skulle det kunna påverka matsedeln i många svenska hushåll.

För potatisen är omåttligt populär.

Enligt Jordbruksverket äter varje svensk 85 kilo potatis per år.

Allra populärast är potatis i Katrineholm i Södermanland och Sollefteå i Ångermanland, där det enligt en mätning från Matometern finns på tallriken nästan varannan måltid.

Ökade förra året

Förra året ökade totalskörden av matpotatis med nio procent jämfört med 2021.

Totalt skördades 500 000 ton potatis, enligt Jordbruksverket.

Fyra län dominerar odlingen: Skåne, Halland, Östergötland och Västra Götaland.

– Tillsammans står de för 78 procent av landets totala matpotatisskörd, framhåller myndigheten i en rapport.

Örebro län hade den största ökningen av totalskörd (29 procent).

Foto: T. Paolini

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen