SVERIGE: Stort potatisproblem – kunder drabbas

2023 08 25

Ingen har missat att stora mängder regn har fallit över Sverige under sommaren.

Men det är inte bara semestrar som har förstörts av det blöta vädret.

Även potatisen har fått lida.

Och det kan få stora konsekvenser för flera delar av landet, rapporterar Sveriges Radio.

Har totalförstörts

Den blöta sommaren har nämligen också fört med sig att mängder med potatis helt enkelt inte klarat sig.

På många håll har odlingarna totalförstörts.

En betydligt mindre skörd är därmed att vänta.

– Det har varit svårt att skörda sista veckorna för det har varit så blött, säger potatisodlaren Patrik Axelsson från Målilla i Kalmar län till SR.

Färre och dyrare potatisar

Mindre skörd skulle också innebära ett mindre utbud av potatis i butikerna – någonting som rimligen även kommer att bidra till att potatispriserna höjs.

Det råder risk för potatisbrist, konstaterar radiokanalen.

– Helt klart är att volymen har tagit skada i Sverige, säger Patrik Axelsson, som samtidigt betonar att det är för tidigt att helt avgöra om bristen blir ett faktum.

Påverkar matsedeln

Om det blir brist på potatis, och att den blir dyrare, skulle det kunna påverka matsedeln i många svenska hushåll.

För potatisen är omåttligt populär.

Enligt Jordbruksverket äter varje svensk 85 kilo potatis per år.

Allra populärast är potatis i Katrineholm i Södermanland och Sollefteå i Ångermanland, där det enligt en mätning från Matometern finns på tallriken nästan varannan måltid.

Ökade förra året

Förra året ökade totalskörden av matpotatis med nio procent jämfört med 2021.

Totalt skördades 500 000 ton potatis, enligt Jordbruksverket.

Fyra län dominerar odlingen: Skåne, Halland, Östergötland och Västra Götaland.

– Tillsammans står de för 78 procent av landets totala matpotatisskörd, framhåller myndigheten i en rapport.

Örebro län hade den största ökningen av totalskörd (29 procent).

Foto: T. Paolini

Text: Redaktionen

Krisen total – ersättning kan skickas ut till hushållen

2026 04 22

Regeringen är inte den enda aktören som hissar röd varningsflagg.

Idag har även EU-kommissionen gett besked om att tillfälligt ändra sina regler för statligt stöd. Det innebär att medlemsländerna får klartecken att kunna skydda sina invånare och företag med elstöd och sänkt elskatt, rapporterar Reuters.

Krisbeskedet kommer till följd av kriget i Iran och de skenande kostnaderna för EU:s energiimport.

– Även ett bästa möjliga scenario där kriget snart tar slut är ett dåligt scenario, säger Dan Jørgensen, EU-kommissionär med ansvar för energi, till nyhetsbyrån.

Svenskarnas elräkningar

Onsdagens nyheter innebär att EU:s medborgare, däribland svenska folket, ska få ekonomiskt hjälp med att betala sina elräkningar, uppger SR.

Radion konstaterar att det är ett ovanligt besked. Att ändra reglerna innebär att EU:s grundvalar, det som skyddar den inre marknaden och hela EU:s existens, nu justeras.

– Men enligt kommissionen är situationen så allvarlig att detta nu är nödvändigt, framhåller kanalen.

Läggs fram inom kort

Planen från EU är nu att gå fram med det nya lagförslaget i maj. Då ska medlemsländerna få större frihet att sänka avgifter och skatter “för utsatta grupper och energiintensiva industrier”, skriver The Guardian.

– Förslaget att minska nät- och skattekomponenterna i elräkningen, som i genomsnitt i EU står för över 50 procent av hushållsräkningen, är ett snabbt steg i rätt riktning. Men dessa reformer kommer bara att vara så effektiva som de genomförs – och många regeringar har ännu inte utnyttjat sin befintliga möjlighet att minska beskattningen på el, säger Louise Sunderland från tankesmedjan Regulatory Assistance Projekt till tidningen.

LÄS MER: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen

Busch: "En bred palett"

Tidigare idag sade Ebba Busch att det finns “en bred palett” med åtgärder som kan sättas in för att stödja hushållen. Ministern gav också besked om att det tills vidare inte finns någon skarp rekommendation om att spara bränsle.

EU uppmanar dock medlemmarna att fortsätta “göra vad de kan för att minska efterfrågan”.

– Vilka specifika åtgärder medlemsstaterna väljer att använda anser vi att det är bäst för medlemsstaterna att avgöra, säger Dan Jørgensen enligt The Guardian.

LÄS MER: Chocken: Två miljoner har förlorat jobbet – på två månader

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen