2 juli 2026

SVERIGE: Stort potatisproblem – kunder drabbas

2023 08 25

Potatisbranschen har stött på stora svårigheter.

Ingen har missat att stora mängder regn har fallit över Sverige under sommaren.

Men det är inte bara semestrar som har förstörts av det blöta vädret.

Även potatisen har fått lida.

Och det kan få stora konsekvenser för flera delar av landet, rapporterar Sveriges Radio.

Har totalförstörts

Den blöta sommaren har nämligen också fört med sig att mängder med potatis helt enkelt inte klarat sig.

På många håll har odlingarna totalförstörts.

En betydligt mindre skörd är därmed att vänta.

– Det har varit svårt att skörda sista veckorna för det har varit så blött, säger potatisodlaren Patrik Axelsson från Målilla i Kalmar län till SR.

Färre och dyrare potatisar

Mindre skörd skulle också innebära ett mindre utbud av potatis i butikerna – någonting som rimligen även kommer att bidra till att potatispriserna höjs.

Det råder risk för potatisbrist, konstaterar radiokanalen.

– Helt klart är att volymen har tagit skada i Sverige, säger Patrik Axelsson, som samtidigt betonar att det är för tidigt att helt avgöra om bristen blir ett faktum.

Påverkar matsedeln

Om det blir brist på potatis, och att den blir dyrare, skulle det kunna påverka matsedeln i många svenska hushåll.

För potatisen är omåttligt populär.

Enligt Jordbruksverket äter varje svensk 85 kilo potatis per år.

Allra populärast är potatis i Katrineholm i Södermanland och Sollefteå i Ångermanland, där det enligt en mätning från Matometern finns på tallriken nästan varannan måltid.

Ökade förra året

Förra året ökade totalskörden av matpotatis med nio procent jämfört med 2021.

Totalt skördades 500 000 ton potatis, enligt Jordbruksverket.

Fyra län dominerar odlingen: Skåne, Halland, Östergötland och Västra Götaland.

– Tillsammans står de för 78 procent av landets totala matpotatisskörd, framhåller myndigheten i en rapport.

Örebro län hade den största ökningen av totalskörd (29 procent).

Foto: T. Paolini

Text: Redaktionen


18 aug 26

”Lägg undan pengar” – stor ökning väntar hushållen

2026 08 18

Svenska hushåll uppmanas att lägga undan pengar inför hösten och vintern.

Uppmaningen kommer från Patrik Södersten, elprisexpert på Fortum.

Han flaggar för att de höga elpriserna väntas bestå under en längre tid.

Svenska hushåll kan därför räkna med betydligt högre priser under hösten och vintern jämfört med samma period i fjol.

Södersten framhåller att det därför kan vara klokt att upprätta en särskild budget för att tackla prisökningarna.

– Vi har haft torrt väder hela året vilket påverkat nivåerna i vattenmagasinen negativt under lång tid och sommarens väderlek har tyvärr inte förbättrat förutsättningarna. Det kan vara klokt att kika på förra vinterns elräkningar och lägga undan motsvarande summa för att vara förberedd, säger han.

”En krona per kilowattimme”

Energikrisen som uppstått till följd av Irankriget spär på osäkerheten på elmarknaden.

Stängningen av Hormuzsundet, i kombination med låga nivåer i gaslagren och sommarens värmeböljor i Europa, riskerar att leda till fortsatt höga elpriser den närmaste tiden, uppger Södersten.

Han hänvisar till att genomsnittspriset i elområde SE3 ligger på 77 öre per kilowattimme under årets första sju månader. Det markerar en ökning med 64 procent jämfört med fjolåret, då genomsnittspriset landade på 47 öre/kWh.

– Backspegeln är ett sätt att bedöma läget, men man kan också kika på hur marknaden och elbörserna förutspår utvecklingen och där görs bedömningen att elpriset kan landa på runt en krona per kilowattimme i vinter, säger Fortums elprisexpert, 

LÄS MER: Stor rusning på villamarknaden

Lås priset tillfälligt

Inför vintern kan det även vara klokt att kika på ett fast elavtal.

Att tillfälligt låsa priset under en period, exempelvis över vintermånaderna, kan vara en smart lösning för om man är känslig för prissvängningar, konstaterar Södersten.

– Vi ser ett något högre intresse för olika varianter av prislåsningar hos våra kunder just nu, säger han.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa kommunen för äldre att bo i

Foto: V. Solar

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen