TULLVERKET: Stort tillslag – kopplas till Ryssland

2023 02 17

Tullverket har stoppat 144 exportsändningar på väg till Ryssland och Belarus sedan EU införde sanktioner mot länderna.

Tusentals varor till ett sammanlagt värde av nästan 199 miljoner kronor har stoppats. 

Tullverket har bland annat förhindrat flera sändningar av industriteknik och kemikalier. En del produkter har stoppats eftersom de kan användas både militärt och civilt.

– Att stoppa export av otillåtna varor till Ryssland och Belarus är ett viktigt arbete och vi har stoppat mycket. Ska sanktionerna få effekt måste de följas och vår roll är att stoppa de exportsändningar som bryter mot reglerna, säger generaltulldirektör Charlotte Svensson.

Tusentals varor

Totalt har 133 sändningar till Ryssland och elva sändningar till Belarus stoppats sedan mitten av februari.

Det handlar om tusentals varor.

En sändning motsvaras i regel av en exportdeklaration. Varje exportdeklaration kan i sin tur innehålla flera varuposter. Totalt innehåller de stoppade sändningarna 1 020 varuposter och varje varupost kan i sin tur bestå av hundratals varor, uppger Tullverket.

– Att kontrollera att sanktionerna följs är ett resurskrävande arbete. EU-besluten om sanktioner har kommit snabbt och i flera steg. En av de mest komplicerade uppgifterna är att utreda när mottagaren av varorna omfattas av sanktionerna. Att få en rättvisande bild av ägarförhållanden i Ryssland idag är mycket svårt, säger Charlotte Svensson.

Kan användas militärt

Flera av sändningarna som har stoppats innehåller produkter med dubbla användningsområden, det vill säga varor kan användas både för militära och civila ändamål.

Det handlar bland annat om följande produkter:

- Gasturbiner

- Ångturbiner

- Delar till maskiner

De flesta sanktionsvarorna stoppades innan de lämnade lagret hos avsändaren i Sverige genom att Tullverkets system reagerade på tulldeklarationen.

I södra Sverige, där förbindelsen med kontinenten är större, har Tullverket även gjort fysiska kontroller.

– I samband med de fysiska kontrollerna har även misstänkt stöldgods på väg ut ur landet stoppats. Från februari 2022 fram till årsskiftet har Tullverket överlämnat 45 ärenden med misstänkt stöldgods till Polismyndigheten som ansvarar för att utreda stöldgodsärenden. Det misstänkta stöldgodset som stoppats har bland annat bestått av byggmaskiner, vitvaror, mobiltelefoner, åkgräsklippare, båtmotorer, cyklar, verktyg och katalysatorer, framhåller myndigheten.  

Foto: I. Ryabov

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen