SVERIGE: Tiotusentals flaskor stoppade vid svenska gränsen

2023 10 01

Tullverket slår larm om ett nytt problem som väller över vid Sveriges gränser.

Det handlar om en ny import som kan leda till skador för inte minst ungdomar.

Nästan 50 000 flaskor

Bara det senaste året har tullen fattat misstanke om stora leveranser med lustgasflaskor som inte förs in i landet på korrekt sätt, rapporterar Sydsvenskan och HD.

Det rör sig om sammanlagt 46 900 flaskor.

– Ungdomarna letar efter berusningsmetoder, säger Tullverkets kontrollchef Martin Petersson till Sydsvenskan.

– När jag var ung var det hemkört som gällde, säger han och konstaterar att nu tycks det vara lustgas som är i ropet.

Han är bekymrad över utvecklingen.

Ligger i parker och på gator

Trots de stora mängder lustgas som Tullen rapporterar om så är det endast import från länder utanför EU som Tullen hanterar.

Alla lastbilsleveranser som åker in i Sverige från de andra EU-länderna registreras inte.

Och efterfrågan bland ungdomar men även äldre personer är mycket stor. Många använder lustgas för att tappa greppet om verkligheten för en stund.

Efter en helg kan det ligga många tomma lustgastuber i parker och på gator i Sveriges tätorter.

Kroniska skador

Giftinformationscentralen understryker att lustgas är farligt och de negativa effekterna kan bli mycket större än bara att fly verkligheten för en kort stund.

– Det mest oroande är att vi ser fler individer som ägnar sig åt att andas in lustgas ofta.

– När du använder lustgas ofta och under längre perioder kan det leda till kroniska skador på nervsystemet.

Det framhåller Johanna Grass på Giftinformationscentralens webbsida.

Köldskador

Många har fått för sig att lustgas är ofarligt men det stämmer inte.

Att använda lustgas kan medföra risker även vid enstaka tillfällen.

– Till exempel medvetslöshet och köldskador.

– Det går inte att säga hur mycket lustgas en person kan andas in utan att det blir farligt.

Det understryker Giftinformationscentralen.

– Det varierar från person till person. Ju mer lustgas du använder, desto större risk är det att du får allvarliga skador.

Kan svimma

Missbruk av lustgas sker exempelvis på fester. Folk andas bland annat in lustgasen genom ballonger.

Berusningen ger ett rus som skapar avslappning och fnittrighet. Det kan också ge smärtlindring och hallucinationer.

Ruset varar i någon minut.

– Den främsta risken när du andas in koncentrerad lustgas är att du kan få kortvarig syrebrist och svimma.

Det normala är att du återfår medvetandet när du andas in syre igen.

Foto: Köping kommun

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen