SVERIGE: Tiotusentals flaskor stoppade vid svenska gränsen

2023 10 01

Tullverket slår larm om ett nytt problem som väller över vid Sveriges gränser.

Det handlar om en ny import som kan leda till skador för inte minst ungdomar.

Nästan 50 000 flaskor

Bara det senaste året har tullen fattat misstanke om stora leveranser med lustgasflaskor som inte förs in i landet på korrekt sätt, rapporterar Sydsvenskan och HD.

Det rör sig om sammanlagt 46 900 flaskor.

– Ungdomarna letar efter berusningsmetoder, säger Tullverkets kontrollchef Martin Petersson till Sydsvenskan.

– När jag var ung var det hemkört som gällde, säger han och konstaterar att nu tycks det vara lustgas som är i ropet.

Han är bekymrad över utvecklingen.

Ligger i parker och på gator

Trots de stora mängder lustgas som Tullen rapporterar om så är det endast import från länder utanför EU som Tullen hanterar.

Alla lastbilsleveranser som åker in i Sverige från de andra EU-länderna registreras inte.

Och efterfrågan bland ungdomar men även äldre personer är mycket stor. Många använder lustgas för att tappa greppet om verkligheten för en stund.

Efter en helg kan det ligga många tomma lustgastuber i parker och på gator i Sveriges tätorter.

Kroniska skador

Giftinformationscentralen understryker att lustgas är farligt och de negativa effekterna kan bli mycket större än bara att fly verkligheten för en kort stund.

– Det mest oroande är att vi ser fler individer som ägnar sig åt att andas in lustgas ofta.

– När du använder lustgas ofta och under längre perioder kan det leda till kroniska skador på nervsystemet.

Det framhåller Johanna Grass på Giftinformationscentralens webbsida.

Köldskador

Många har fått för sig att lustgas är ofarligt men det stämmer inte.

Att använda lustgas kan medföra risker även vid enstaka tillfällen.

– Till exempel medvetslöshet och köldskador.

– Det går inte att säga hur mycket lustgas en person kan andas in utan att det blir farligt.

Det understryker Giftinformationscentralen.

– Det varierar från person till person. Ju mer lustgas du använder, desto större risk är det att du får allvarliga skador.

Kan svimma

Missbruk av lustgas sker exempelvis på fester. Folk andas bland annat in lustgasen genom ballonger.

Berusningen ger ett rus som skapar avslappning och fnittrighet. Det kan också ge smärtlindring och hallucinationer.

Ruset varar i någon minut.

– Den främsta risken när du andas in koncentrerad lustgas är att du kan få kortvarig syrebrist och svimma.

Det normala är att du återfår medvetandet när du andas in syre igen.

Foto: Köping kommun

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen