SVERIGE: Trippla väderrekord i sikte

2022 10 31

Oktober kan bli rekordvarm och hösten kan anlända rekordsent till södra Sverige.

Det uppger SMHI i ett pressmeddelande.

I slutet av oktober var det fortfarande meteorologisk sommar i söder.

Rekordvärme uppmättes i Kristianstad den 28 oktober. Då visade temperaturmätaren 19,5 grader.

Om inget speciellt händer under natten kommer medeltemperaturen för oktober bokföras som ett nytt värmerekord.

Ytterligare ett rekord

Men det är inte det enda rekordet som kan slås. Hösten ser ut att anlända rekordsent till Sveriges sydligaste landskap. Det tidigare rekordet är från den 5 november 2014.

– Det är lite ovanligt faktiskt, säger Henrik Reimer, meteorolog på SMHI, till SR Ekot.

Fem dygn i följd

Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0°, enligt SMHI:s definition.

– Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0°C fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det första av dessa dygn, framhåller väderinstitutet.

Vintern var sen i norra Sverige

Norra Sverige har också präglats av ovanligt höga temperaturer under oktober.

– Vinterns ankomst i norra Sverige var senare än normalt. Först den 14 oktober anlände den meteorologiska vintern till högfjället där stationerna Tarfala och Stekenjokk var först att rapportera fem dagar i följd med vintertemperaturer, uppger SMHI.

Inte förrän den 24 oktober inkom rapporter om temperaturer som uppmätte 10 minusgrader eller lägre.

Fakta svenska väderrekord

Den högsta temperatur som uppmätts i Sverige är 38 grader. Denna temperatur har uppnåtts två gånger, första gången i Ultuna den 9 juli 1933 och andra gången i Målilla den 29 juni 1947.
Den lägsta temperaturen som uppmätts i Sverige är 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme den 2 februari 1966.
Sedan tidigare finns även en notering på 53 minusgrader som uppmättes i Malgovik (Vilhelmina) den 13 december 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades vid SMHI.
Källa: SMHI

Foto: J. Stewart

Text: Redaktionen

Nya regler på gång för boende i hyresbostäder

2026 03 16

Det ska bli lättare att hitta bostad.

Regeringen föreslår nya regler för boende i hyresbostäder.

Detta för att göra det enklare för privatpersoner och företag att hyra ut bostäder och för att få fler bostäder i bruk.

Lättare att hyra ut i andra hand

En av de största förändringarna gäller personer som vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Idag kan tidigare uthyrningar göra att föreningen säger nej, men regeringen vill ändra på det.

Istället ska bostadsrättsföreningen bara få säga nej om lägenheten har hyrts ut under en längre tid eller i större omfattning.

– När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (M).

Regeringen vill se till att fler bostäder används aktivt, genom att göra det enklare att hyra ut de som står tomma eller inte används fullt ut.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Ny privatuthyrningslag

Regeringen vill också införa en ny privatuthyrningslag för den som hyr ut sitt hus eller delar av det mot betalning.

Lagen ska gälla uthyrning av högst två lägenheter som inte är en del av den egna bostaden.

Reglerna ska också skydda den som hyr, vilket innebär att villkor som är sämre än lagens standard inte får användas.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad, säger Carlson.

Högre avgifter föreslås

Regeringen föreslår även att hyresförmedlare ska kunna ta ut högre avgifter, kopplade till prisbasbeloppet, samt att vissa tvister om återbetalning av hyra ska kunna lösas snabbare i domstol.

För privatpersoner kan det dock innebära att förmedlingskostnaden kan bli något högre, men att hyrestvister avgörs snabbare än idag.

Om riksdagen säger ja till förslaget kan de nya reglerna börja gälla redan 1 juli 2026.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Foto: MKB

Text: Redaktionen

Drönarregn drar in – Moskva attackeras

2026 03 15

Moskva är under attack.

I nästan 24 timmar har den ryska huvudstaden utsatts för intensiva ukrainska drönarangrepp.

Det är den största drönarattacken sedan årets början, rapporterar oberoende Moscow Times.

Intensiv drönarattack

Under nästan ett dygn har Moskvas himmel varit fylld av obemannade flygfarkoster, sirener har tjutit och luftförsvaret har varit i ständig beredskap.

Enligt stadens borgmästare Sergej Sobjanin har attacken pågått sedan 12:30 på lördagen och fortsatte fram till 11:30 på söndagen.

– Totalt har 95 drönare skjutits ner på väg mot huvudstaden, uppger Sobjanin.

30 drönare ska även avlyssnats av luftförsvaret efter midnatt.

Attacken är den största mot Moskva hittills i år.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Flyplatser påverkas

Flygtrafiken på flygplatser i Moskva-regionen – Domodedovo, Vnukovo, Sjeremetjevo och Zjukovskij – har påverkats kraftigt.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia införde restriktioner för ankomster och avgångar på flygplatserna med försenade flyg som resultat.

Enligt rapporter från Mash och Shot har drönarna observerats i Troitsk-distriktet i Moskva, nära den centrala ringvägen, samt i orter som Istra, Koroljov, Dubna, Ramenskoje och Volokolamsk.

Det är inte första gången i år som Moskva träffats av Ukrainas väpnade styrkor.

För bara en vecka sedan uppgav den ryska militären att sex drönare skjutits ner över huvudstaden.

En liknande attack inträffade även för ett år sedan i huvudstaden, då 91 drönare sköts ner, och tre personer dog.

Spridning till andra regioner

Utöver Moskva angrips nu även 13 andra regioner, inklusive det annekterade Krym.

– Totalt 170 ukrainska drönare har förstörts i Ryssland i sedan lördag kväll, meddelar Rysslands försvarsministerium.

I Tichoretsk, Krasnodar-regionen, har nedfallande drönarvrak orsakat en brand vid en oljedepå.

Belgorod står delvis utan el, vatten och värme efter raketattacker mot energianläggningar.

I Saransk, Mordvinien, har en drönare kraschat in i en byggnad.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: D. Ermolenko

Text: Redaktionen