SVERIGE: Trippla väderrekord i sikte

2022 10 31

Oktober kan bli rekordvarm och hösten kan anlända rekordsent till södra Sverige.

Det uppger SMHI i ett pressmeddelande.

I slutet av oktober var det fortfarande meteorologisk sommar i söder.

Rekordvärme uppmättes i Kristianstad den 28 oktober. Då visade temperaturmätaren 19,5 grader.

Om inget speciellt händer under natten kommer medeltemperaturen för oktober bokföras som ett nytt värmerekord.

Ytterligare ett rekord

Men det är inte det enda rekordet som kan slås. Hösten ser ut att anlända rekordsent till Sveriges sydligaste landskap. Det tidigare rekordet är från den 5 november 2014.

– Det är lite ovanligt faktiskt, säger Henrik Reimer, meteorolog på SMHI, till SR Ekot.

Fem dygn i följd

Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0°, enligt SMHI:s definition.

– Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0°C fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det första av dessa dygn, framhåller väderinstitutet.

Vintern var sen i norra Sverige

Norra Sverige har också präglats av ovanligt höga temperaturer under oktober.

– Vinterns ankomst i norra Sverige var senare än normalt. Först den 14 oktober anlände den meteorologiska vintern till högfjället där stationerna Tarfala och Stekenjokk var först att rapportera fem dagar i följd med vintertemperaturer, uppger SMHI.

Inte förrän den 24 oktober inkom rapporter om temperaturer som uppmätte 10 minusgrader eller lägre.

Fakta svenska väderrekord

Den högsta temperatur som uppmätts i Sverige är 38 grader. Denna temperatur har uppnåtts två gånger, första gången i Ultuna den 9 juli 1933 och andra gången i Målilla den 29 juni 1947.
Den lägsta temperaturen som uppmätts i Sverige är 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme den 2 februari 1966.
Sedan tidigare finns även en notering på 53 minusgrader som uppmättes i Malgovik (Vilhelmina) den 13 december 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades vid SMHI.
Källa: SMHI

Foto: J. Stewart

Text: Redaktionen

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut.

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen

Pinkod till bankkort ska försvinna – det här ersätter

2026 10 22

Tiderna med att knappa in en kod på fyra siffror när du betalar med ditt bankkort är på väg att ta slut.

Redan idag har metoden börjat fasas ut i och med att “blipptekniken” tagit över allt mer när det gäller mindre köp i butik. Nu kan koden dock snart vara ett minne blott även vid större köp.

Ny teknik är nämligen på väg att etablera sig i västvärlden, rapporterar franska Presse-Citron. Det är det så kallade biometriska bankkortet som introduceras, som innebär att kunden istället placerar sitt finger på en inbyggd sensor i kortet.

Den franska industrijätten Thales håller just nu på att utveckla tekniken.

– Det finns inte längre något behov av att ange din hemliga kod eftersom kortet omedelbart känner igen ditt finger, säger Frédéric Martinez, produktmarknadschef på Thales, till tekniksajten.

En tidsfråga

I Frankrike har nu flera stora banker börjat fasa ut pinkoderna och ersätta dem med den nya tekniken. Sannolikt är det bara en tidsfråga innan fler länder hänger på.

Fördelen anses vara säkerheten. Ett fingeravtryck är unikt, medan en kriminell med förhållandevis enkla medel skulle kunna lägga beslag på bankkoden.

Den franska tidningen menar dock att kunderna hittills är relativt splittrade. En del beskrivs som entusiastiska, andra ser inte någon anledning att förändra det nuvarande systemet.

– Men förändringen har definitivt börjat, skriver tekniksajten.

Andra läser: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Inopererade chip

Biometriska lösningar för betalningar är i sig inget nytt, men blir allt mer kreativa. Idag har tusentals svenskar ett inopererat chip i handen som på sikt kan ersätta kreditkort, passerkort och biljetter, rapporterade SVT i fjol.

Och redan 2019 införde Mastercard till exempel att du skulle kunna betala med hjälp av fingeravtryck eller ansiktsigenkännig. Men hittills har det handlat om köp på nätet.

– Biometri matchar konsumentens förväntningar på ännu säkrare och smidigare betalningslösningar i sin allt mer digitala livsstil. Det gör köpet mycket enklare då konsumenten slipper komma ihåg lösenord utan istället använda sitt fingeravtryck eller en bild av sig själv för att autentisera köpet. Något som kommer såväl konsumenter, handlare och banker till nytta, sade Mastercards dåvarande regionchef för Norden och Baltikum vid tillfället.

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: Axfood resp Jonas Leupe

Text: Redaktionen