SVERIGE: Trippla väderrekord i sikte

2022 10 31

Oktober kan bli rekordvarm och hösten kan anlända rekordsent till södra Sverige.

Det uppger SMHI i ett pressmeddelande.

I slutet av oktober var det fortfarande meteorologisk sommar i söder.

Rekordvärme uppmättes i Kristianstad den 28 oktober. Då visade temperaturmätaren 19,5 grader.

Om inget speciellt händer under natten kommer medeltemperaturen för oktober bokföras som ett nytt värmerekord.

Ytterligare ett rekord

Men det är inte det enda rekordet som kan slås. Hösten ser ut att anlända rekordsent till Sveriges sydligaste landskap. Det tidigare rekordet är från den 5 november 2014.

– Det är lite ovanligt faktiskt, säger Henrik Reimer, meteorolog på SMHI, till SR Ekot.

Fem dygn i följd

Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0°, enligt SMHI:s definition.

– Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0°C fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det första av dessa dygn, framhåller väderinstitutet.

Vintern var sen i norra Sverige

Norra Sverige har också präglats av ovanligt höga temperaturer under oktober.

– Vinterns ankomst i norra Sverige var senare än normalt. Först den 14 oktober anlände den meteorologiska vintern till högfjället där stationerna Tarfala och Stekenjokk var först att rapportera fem dagar i följd med vintertemperaturer, uppger SMHI.

Inte förrän den 24 oktober inkom rapporter om temperaturer som uppmätte 10 minusgrader eller lägre.

Fakta svenska väderrekord

Den högsta temperatur som uppmätts i Sverige är 38 grader. Denna temperatur har uppnåtts två gånger, första gången i Ultuna den 9 juli 1933 och andra gången i Målilla den 29 juni 1947.
Den lägsta temperaturen som uppmätts i Sverige är 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme den 2 februari 1966.
Sedan tidigare finns även en notering på 53 minusgrader som uppmättes i Malgovik (Vilhelmina) den 13 december 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades vid SMHI.
Källa: SMHI

Foto: J. Stewart

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

– Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD.

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark.

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen