SVERIGE: Tusentals klagomål på stank i Malmö

2022 09 19

Över 3 000 malmöbor har klagat på en vidrig lukt som sprider sig i stan.

Det var för ganska exakt ett år sedan som problemen började.

Miljöinspektörer inledde därefter så kallade “luktrundor” i stan, rapporterar SVT.

– Vi cyklar eller kör runt i hamnområdet och sniffar efter lukten, säger Håkan Karlström, en av miljöinspektörerna, till kanalen.

Luktar bränt gummi

Bakgrunden är att fler än 3 000 personer i Malmö har inkommit med klagomål till kommunen.

De har åsikter om en stank som beskrivs som bränt gummi eller asfalt.

Nu har inspektörerna, dels genom sina egna näsor men också en app, lokaliserat två källor varifrån stanken kommer – Peab och BMI.

Rysk bitumen

De två företagen använder sig enligt Håkan Karlström av bitumen, ett bindemedel bestående av kolväten som används bland annat i asfaltering.

Råvaran hämtas in från Ryssland.

– Bitumen från Ryssland innehåller stora halter svavel, och så har framställningsprocessen en inverkan på doften, säger han till SVT.

Hittat svar i Sydamerika

Men en del av förklaringen sträcker sig ännu längre bort.

Anledningen till att det används rysk bitumen är för att EU och USA införde sanktioner mot Venezuela 2019 – en av världens största bitumenexportörer.

Fortsatte handla efter invasionen

Det gjorde att blickarna vändes mot Ryssland istället, och enligt Dagens industri har Peab fortsatt att köpa oljeprodukter från landet även efter invasionen av Ukraina.

– Enligt Peab handlar det om gamla avtal som måste fullföljas och bolaget lovar att de ryska leveranserna fasas ut innan årets slut, rapporterade tidningen i augusti.

Identifierade tidigt Peab

Problemet uppdagas redan förra hösten och Peab pekades snabbt ut som en av bovarna.

– Detta är en av de källor till dålig lukt som vi nu har hittat efter att ha sammanställt uppgifter från bland annat malmöbor som hört av sig till miljöförvaltningen, uppgav Malmö stad i ett pressmeddelande i oktober 2021.

Fortsatta klagomål

Staden uppgav att Peab försöker lösa problemet med stanken med en så kallad inhibitor, ett ämne som ska tillsättas till bitumen.

Det skulle bidra till att lukten reduceras, men enligt SVT har klagomålen fortsatt att strömma in.

Både Peab och BMI har avböjt kanalens försök till intervju.

Foto: P. Ohlsson

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen