SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Drygt två miljoner svenskar som bor runt Mälaren riskerar att förlora sitt dricksvatten.

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys.

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen

Willys först ut – fisk byts ut i hela landet

2026 02 06

Axfooodkoncernen – som inkluderar Willys, Hemköp och City Gross – fasar ut makrill med rött ljus i Världsnaturfondens WWF:s fiskguide.

Hädanefter kommer makrill som rödklassats av WWF inte att finnas i butikshyllorna. Axfood blir därmed först i Sverige med att fasa ut makrill som är fiskad i Nordostatlanten och ersätta den med makrill från hållbart förvaltade bestånd.

Den MSC-certifierade chilenska taggmakrillen med grönt ljus från WFF kommer att ersätta den rödlistade makrillen.

– För oss handlar hållbar sjömat både om att värna haven och om att göra det lätt för konsumenter att välja rätt i vardagen. En viktig del i det är att erbjuda hållbara alternativ även när populära arter förlorar sin hållbarhetsmärkning eller får rött ljus, säger Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood.

”Omfattande arbete”

Den chillenska taggmakrillen är MSC-certifierad, vilket innebär att produkten uppfyller kriterier som syftar till att bevara beståndens status, inte skada havsmiljön och säkerställa en hållbar fiskeförvaltning.

– Det har varit ett omfattande arbete att säkra en råvara som uppfyller våra krav på hållbart fiske och samtidigt uppfyller våra kvalitetskrav och är prisvärd. Chilensk taggmakrill är ett fullgott alternativ och gör det möjligt för oss att fortsätta erbjuda en populär vardagsprodukt med betydligt lägre risk för haven, säger Emil Fischer, inköpare på Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.

LÄS MER: Ica-handlare går mot konkurs

Samma lista som torsken

All makrill som är fiskad i Nordostatlanten är rödlistad av WWF. Tidigare har den betraktats som ett okej alternativ, men nu är läget för beståndet så illa att fisket bedöms ohållbart oavsett fiskemetod.

– Vi ser nu återigen att det fiske som bedrivs inte är hållbart. Och tyvärr är både makrillen och den vårlekande sillen utsatta för alltför hårt fisketryck. Nu hamnar dessa på samma lista av överexploaterade arter som bland annat torsken och strömmingen i Östersjön, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert på Världsnaturfonden WWF.

LÄS OCKSÅ: Europa ”hånar” Ukraina – plötslig ökning

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

Skarp varning till svenska folket – se upp för det här telefonsamtalet

2026 02 05

Varje år anmäls hundratusentals bedrägerier i Sverige.

Bluffmakarna fortsätter att terrorisera svenska medborgare.

Och nu har de fått ett nytt kort på handen. Med hjälp av generativ AI kan bedragarna förfalska röster och utge sig för att vara någon du känner.

När barnet eller kollegan ringer på en måndagskväll kan det vara en bedragare bakom luren.

Investeringsprofilen och grundaren av företaget Börshajen, Andra Farhad, pekar ut den nya bedrägerimetoden som det största ekonomiska hotet mot hushållen.

– Den största ekonomiska risken för svenska hushåll 2026 ringer upp dig en vanlig torsdagskväll, låter exakt som ditt barn i panik och ber om hjälp. Men bakom rösten finns varken blodsband eller nöd – bara en algoritm och en bottenlös hunger efter dina livsbesparingar, skriver hon i SvD.

”Asymmetrisk krigföring”

Andra Farhad konstaterar att bedrägerimetoden är enkel att använda.

– Med dagens generativa AI krävs det bara tre sekunder av din röst, stulen från ett klipp på sociala medier, för att klona ditt tonläge, din dialekt och din andning. Det är asymmetrisk krigföring i sin renaste form: en ensam individ mot en global tech-armé, framhåller skribenten.

Enligt Farhad krävs fler och skärpta AI-regleringar från både Sverige och EU för att bekämpa bedrägeriformen.

Hon uppmanar även människor att i förväg komma överens om hur pengar får överföras, alltid ringa tillbaka via kända nummer och aldrig fatta ekonomiska beslut i affekt.

LÄS MER: Biltema går ut med varning till kunder

TIPS: Så skyddar du dig mot AI-bedrägerier

- Var medveten. Det är viktigt att känna till att den här tekniken finns och att den kan användas för att göra väldigt trovärdiga förfalskningar.

- Var sunt misstänksam. Var särskilt uppmärksam på ovanliga och konstiga situationer. Inte minst om någon ber dig föra över pengar eller identifiera dig med ditt bank-id.

- Använd aldrig ditt bank-id på uppmaning av någon som ringt upp dig. Du kan inte veta vad det används för att godkänna, eller vem det är som egentligen ringer.

- Om du jobbar på ett företag – följ den policy som finns även om du tror att det är din chef som ringer. Föreslå att du ringer tillbaka till chefen – detta kallas att motringa.

Källa: Internetstiftelsen

LÄS OCKSÅ: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen