SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys. 

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

• Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
• Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
• Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
• Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
• Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
• I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
• Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
• Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund 

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen

1,8 miljoner svenskar är skadade

2025 10 17

En av fem inom Sveriges vuxna befolkning lider av en besvärlig typ av skada.

De är drabbade av nedsatt hörsel, ett problem som blir allt vanligare även bland unga.

Nu föreslås att en stor grupp svenskar ska testas.

Vill ha ”hörtid”

Cirka 1,8 miljoner svenskar har en hörselnedsättning, visar en ny Novus undersökning från Hörselskadades riksförbund.

Nästan hälften av de drabbade är under 65 år.

Antalet och andelen hörselskadade har ökat, vilket tros bero på att allt fler använder hörlurar och utsätter sig för ständig ljudstimuli.

Nu varnar experter för att man måste vidta försiktighetsåtgärder om man vill slippa drabbas, rapporterar SR.

Sten Hellström från hörsel- och balanskliniken vid Universitetssjukhuset, menar att vi bör prata om ”hörtid” precis som vi pratar om ”skärmtid”.

- När man nu har pratat så mycket om skärmtid – att det aldrig är någon som har tagit upp aspekter på vårt andra sinnesorgan, att det kanske också behövs någon form av ”hörtid” för att vi ska ha en bra situation även för framtiden, säger han till radiokanalen.

Nu föreslås att en stor grupp svenskar ska testas.

LÄS OCKSÅ: Dubbla hotellkonkurser

Vill införa test för stor grupp

Värst drabbade är dock de äldre, och Hörselskadades Riksförbund föreslår nu ett nationellt screeningprogram där alla från 50 år och uppåt erbjuds att testa hörseln med ett självtest. Testet kan göras hemma i mobil eller dator.

– Det tar bara ett par minuter att göra HRFs självtest horseltestaren.se, Det är ett enkelt, kostnadseffektivt sätt att fånga upp vårdbehov och göra stor skillnad för både individ och samhälle, säger HRF:s förbundsordförande Jonas Sahlberg i ett uttalande.

HRF understryker att hörselskador kan påverka arbetslivet och vardagen på ett påtagligt sätt.

Det är därför viktigt att ta problemet på allvar om man märker att man har problem med hörseln.

– Hörselnedsättning måste tas på större allvar. Att slita med att inte höra innebär en enorm påfrestning, som ofta leder till ihållande huvudvärk, tinnitus, utmattning och annan ohälsa, säger Jonas Sahlberg.

LÄS OCKSÅ: Myndighet har bytt logga - för tre miljoner kronor

Foto: O Marketing

Text: Redaktionen