SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Drygt två miljoner svenskar som bor runt Mälaren riskerar att förlora sitt dricksvatten.

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys. 

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

  • Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
  • Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
  • Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
  • Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
  • Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
  • I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
  • Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
  • Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund 

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen


26 januari 2026

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 26

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


26jan2026

Kan bli jättekallt i Sverige – forskare varnar för kollaps

2026 01 26

Hårda och isiga vintrar kan återvända till Östersjöområdet i framtiden.

Samtidigt kan temperaturerna sjunka markant.

Varningen kommer från marinforskaren och professorn i geofysik, Petteri Uotila. I en intervju med den finska sjöfartstidningen Merimies-Unioni flaggar forskaren för att de smältande glaciärerna på Grönland kommer leda till att Golfströmmen kollapsar. Det tropiska varmvattnet från strömmen kommer inte längre att nå Nordeuropa.

Som mest kan medeltemperaturen rasa med 10 grader, varnar Uotila.

– Golfströmmen består av två delar. Den delen som har en betydande inverkan på Nordens klimat riskerar att försvagas, säger han till tidningen.

Enligt forskare kan kollapsen inträffa under detta århundrade. 

20 grader kallare

Det inflödande sötvattnet från glaciärerna gör att strömmarnas styrka går förlorad. 

Enligt en studie från nederländska Utrecht University kan temperaturerna sjunka markant i Sverige.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen, en av forskarna bakom studien, sagt till SVT.

Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet i Finland, uppger att modeller visar att den kraftigaste minskningen av medeltemperaturen kan uppgå till 35 grader.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, säger han till Iltalehti.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor 

FAKTA: Golfströmmen

- Golfströmmen är en varm ström vid havsytan som börjar vid Mexikanska golfen (därav namnet), går längs den nordamerikanska ostkusten och som sedan svänger österut in i Nordatlanten. Där delar den sig i två delar: en ström som går norrut och som kallas Nordatlantströmmen, och en ström som går söderut.

- Den norra delen, Nordatlantströmmen, bidrar med varmt vatten till Amoc, som är ett större system av havsströmmar i Atlanten. Amoc för det varma vattnet vidare till norra Europa, vilket har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

LÄS OCKSÅ: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar 

Foto: G. Ellis

Text: Redaktionen