SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys. 

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

• Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
• Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
• Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
• Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
• Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
• I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
• Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
• Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund 

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen

Ukraina läxar upp svenska militärer – ”riktigt dåliga”

2026 05 01

Från Ukraina har drönaroperatörer flugits in för att dela med sig av erfarenheter och kunskap till de övande soldaterna.

–  Vi kommer med färska erfarenheter och vi är redo att dela med oss, säger överstelöjtnant Pavlo som ansvarar för det ukrainska teamet under Aurora 26, enligt ett uttalande från Försvarsmakten.

”Riktigt dåliga”

Nu är övningarna i full gång och de ukrainska operatörerna är inte imponerade av den svenska militärens förmågor när det kommer till att försvara sig mot drönare.

– Igår var de riktigt dåliga på detta. De måste förstå hur de ska gömma sig från drönare, säger Vadym som är en av de ukrainska soldaterna på plats i Sverige, till SVT.

Övar i Laholm

Drönarövningarna äger bland annat rum i Laholm. Och de svenska militärerna på plats ställs inför svåra prövningar när ukrainarna illustrerar verkligheten på ett slagfält.

– Igår klagade de på att vi använde två drönare i zonen, men egentligen borde det varit många fler, säger Vadym, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Slipper robotattacker

Gruppen med ukrainska soldater och drönaroperatörer får genom resan till Sverige ett avbrott från striderna mot Ryssland.

–  Många av våra soldater kommer direkt från fronten, och det här innebär en chans att arbeta under lugnare förhållanden och hämta andan, säger Pavlo som ansvarar för gruppen, till Försvarsmakten.

– Det är skönt att det inte förekommer några robotattacker här, och vi hoppas att det förblir så. Men om behovet skulle uppstå vill vi hjälpa er att vara förberedda.

Red team

Ukrainarna fokuserar främst på att träna de svenska soldaterna att försvara sig mot hot uppifrån luften.

De kallas för Red team av Försvarsmakten.

– Gruppen kallas Red Team eftersom de agerar motståndare – röd sida – i övningen, säger Nicklas Fredriksson vid Försvarsmakten.

Övningarna ger många nya erfarenheter för det svenska försvaret.

– Vi kommer att omsätta dem till våra förhållanden och våra förutsättningar, säger Nicklas Fredriksson.

LÄS OCKSÅ: Helt ny ministerpost föreslås

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen