SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys. 

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

• Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
• Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
• Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
• Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
• Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
• I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
• Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
• Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund 

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen

Superprognos för Sverige – värmebölja på gång

2026 04 17

På flera håll landade temperaturen på runt 15 grader.

En liten försmak på vad som komma skall.

Sommaren 2026 väntas nämligen bli “varmare än vanligt”, förutspår meteorologen Mika Rantanen enligt Aftonbladet.

– Vi ser temperaturer som ligger ungefär en till två grader över det normala i Sverige. Framöver bör man vara beredd på mer intensiva värmeböljor, det är den nya verkligheten, säger han till tidningen.

Förbered för värmebölja

Mika Rantanen är verksam vid Meteorologiska Institutet i Finland. Han har studerat den prognos som ECMWF, Europacentret för medellånga väderprognoser, har gjort inför maj, juni och juli i år.

Trenden är tydlig.

Värmeböljor blir både vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringarna, konstaterar meteorologen. Det innebär dock inte att varje sommar kommer bli varmare än föregångaren, men i år ser det åtminstone ut som att såväl maj som juni och juli kommer att klå snittet.

– Juli är nästan alltid varmast, men ökningen jämfört med det normala är något mindre, säger Mika Rantanen.

En blandning

SMHI gör inga långtidsprognoser, utan ser enbart till de kommande tio dagarna. Därför har väderinstitutet inte gjort någon uppskattning för årets sommar.

Förra året kunde dock en rejäl mix konstateras. I Norrland slogs värmerekord medan det på vissa platser i södra Sverige till och med var kallare än vanligt.

– Sommaren 2025 var verkligen full av kontraster! Vi har haft nya värmerekord i norr, ovanligt kraftiga regn och frost i söder, säger Misha Lundgren som är meteorolog på SMHI.

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas

"Vädermonstret" vaknar i år

Vad som är säkert är emellertid att mars 2026 blev den varmaste marsmånaden som hittills uppmätts i Sverige, enligt SMHI.

I år finns det också skäl att bevaka det för året ovanligt starka väderfenomenet El Niño, som kan resultera i höga globala temperaturer.

Marianne Tronstand Lund, forskare på klimatforskningsinstitutet CICERO, förväntar sig nya värmerekord även till sommaren. Framför allt i länderna kring Medelhavet.

– Vi kommer att fortsätta se extrema väderhändelser som är ännu mer extrema än tidigare – och som kan inträffa vid tidigare tidpunkter, säger hon till Dagbladet.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Foto: J. Ferlič resp T. Sergej

Text: Redaktionen