SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Drygt två miljoner svenskar som bor runt Mälaren riskerar att förlora sitt dricksvatten.

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys. 

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

  • Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
  • Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
  • Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
  • Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
  • Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
  • I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
  • Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
  • Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund 

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen


04feb26

Skarp varning till svenska folket – se upp för det här telefonsamtalet

2026 02 05

Varje år anmäls hundratusentals bedrägerier i Sverige.

Bluffmakarna fortsätter att terrorisera svenska medborgare.

Och nu har de fått ett nytt kort på handen. Med hjälp av generativ AI kan bedragarna förfalska röster och utge sig för att vara någon du känner.

När barnet eller kollegan ringer på en måndagskväll kan det vara en bedragare bakom luren.

Investeringsprofilen och grundaren av företaget Börshajen, Andra Farhad, pekar ut den nya bedrägerimetoden som det största ekonomiska hotet mot hushållen.

– Den största ekonomiska risken för svenska hushåll 2026 ringer upp dig en vanlig torsdagskväll, låter exakt som ditt barn i panik och ber om hjälp. Men bakom rösten finns varken blodsband eller nöd – bara en algoritm och en bottenlös hunger efter dina livsbesparingar, skriver hon i SvD.

”Asymmetrisk krigföring”

Andra Farhad konstaterar att bedrägerimetoden är enkel att använda. 

– Med dagens generativa AI krävs det bara tre sekunder av din röst, stulen från ett klipp på sociala medier, för att klona ditt tonläge, din dialekt och din andning. Det är asymmetrisk krigföring i sin renaste form: en ensam individ mot en global tech-armé, framhåller skribenten.

Enligt Farhad krävs fler och skärpta AI-regleringar från både Sverige och EU för att bekämpa bedrägeriformen.

Hon uppmanar även människor att i förväg komma överens om hur pengar får överföras, alltid ringa tillbaka via kända nummer och aldrig fatta ekonomiska beslut  i affekt.

LÄS MER: Biltema går ut med varning till kunder

TIPS: Så skyddar du dig mot AI-bedrägerier

- Var medveten. Det är viktigt att känna till att den här tekniken finns och att den kan användas för att göra väldigt trovärdiga förfalskningar.

- Var sunt misstänksam. Var särskilt uppmärksam på ovanliga och konstiga situationer. Inte minst om någon ber dig föra över pengar eller identifiera dig med ditt bank-id.

- Använd aldrig ditt bank-id på uppmaning av någon som ringt upp dig. Du kan inte veta vad det används för att godkänna, eller vem det är som egentligen ringer.

- Om du jobbar på ett företag – följ den policy som finns även om du tror att det är din chef som ringer. Föreslå att du ringer tillbaka till chefen – detta kallas att motringa.

Källa: Internetstiftelsen

LÄS OCKSÅ: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning 

Foto: T. Grote

Text: Redaktionen


5 februari 2026

Jättefartyg exploderar i Östersjön

2026 02 05

En explosion har inträffat på ett stort lastfartyg som var på väg från Belgien till Ryssland.

Det gigantiska containerfartyget var på väg genom Östersjön när en explosion inträffade i maskinutrymmet.

– I Finska viken, på väg mot Sankt Petersburg, inträffade en explosion på containerfartyget MSC Giada III med 22 besättningsmedlemmar ombord, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– Fartyget var på väg från Antwerpen i Belgien.

Seglar under afrikansk flagg

Fartyget som var på väg till Ryssland seglar under Liberias flagg.

Explosionen inträffade under onsdagskvällen.

– Enligt Starboard Maritime Intelligence Service mottogs den sista signalen om containerfartygets position omkring halv åtta den 4 februari. Därefter försvann den från radarn, uppger tidningen.

Räddningsinsats

Explosionen utlöste en stor brand som härjade ombord i flera timmar innan den kunde släckas av tillskyndande räddningsfartyg.

– Räddningsfartyg och isbrytare anlände från Sankt Petersburg för att hjälpa besättningen, rapporterar tidningen.

– Containerfartyget har nu bogserats till hamnen i Sankt Petersburg. Inga skador på skrovet och inget bränsleläckage har registrerats.

Under torsdagsmorgonen ska det ha anlänt till den ryska hamnen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin ställer ultimatum till hela världen

Kaptenen från Ryssland

Fartygets besättning är primärt medborgare från asiatiska länder.

Men kaptenen är från Ryssland.

– Kaptenen på fartyget är rysk medborgare. Säkerhetsstyrkorna utreder nu orsaken till explosionen, rapporterar The Moscow Times.

Seglat från Marocko

Enligt spårningsdata lämnade det stora containerfartyget hamnen i Agadir i Marocko den 21 januari.

Efter ett stopp i Belgien, avseglade fartyget från hamnen i Antwerpen den 31 januari.

Ägare till fartyget är Liberian Sky Limits Shipping & Trading, uppger tidningen.

Ryska myndigheter har ännu inte gjort några officiella uttalanden om händelsen.

LÄS OCKSÅ: Jätten störtdyker på börsen – faller tvåsiffrigt 

Foto: D. Castellón

Text: Redaktionen