SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Drygt två miljoner svenskar som bor runt Mälaren riskerar att förlora sitt dricksvatten.

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys. 

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

  • Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
  • Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
  • Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
  • Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
  • Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
  • I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
  • Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
  • Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund 

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen

Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 18

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

Flygbolag stoppar alla resor till USA

2026 02 18

Kanadas invånare har fått nog av USA:s hårdföra politik.

Efter att Donald Trumps infört tullar mot grannlandet och hotat att göra Kanada till USA:s 51:a delstat har kanadensarnas intresse för att besöka grannlandet störtdykt.

Nu agerar flera kanadensiska flygbolag. Lågpris- och charterflygbolaget Air Transat stoppar alla flygningar till USA, rapporterar Business Insider.

Bolagets sista flygning till USA kommer att genomföras i juni. Sedan sätter Air Transat stopp för resor till grannlandet.

Det handlar om ett historiskt skifte. Tidigare trafikerad lågprisflygbolaget nio direktlinjer till och från USA.

– Denna justering är en del av en aktiv hantering av vår kapacitet. Vi fokuserar våra insatser på marknader där Air Transat är bäst positionerat, vilket gör att vi kan optimera våra resurser, säger en talesperson för bolaget.

LÄS MER: Satsar 3 000 miljarder kronor – för att klara sig utan Trump 

”Märkbar minskning”

Air Transat är ett av Kanadas största flygbolag. Under tre år i rad har bolaget utsetts till världens bästa fritidsflygbolag av forskningsinstitutet Skytrax, som årligen genomför den största passagerarundersökningen i världen.

Air Transat är inte ensamt om att stoppa flygningar till grannlandet. Den kanadensiska flygjätten WestJet har tidigare ställt in 16 direktlinjer till USA, bland annat till storstäder som Boston och Los Angeles.

– Vi såg en märkbar minskning av efterfrågan på gränsöverskridande resor under hela 2025. Med anledning av det har WestJet omdisponerat sin flotta genom att öka kapaciteten på rutter som kanadensare vill flyga, säger en talesperson för bolaget enligt Business Insider.

LÄS OCKSÅ: Arlas besked till hushållen – prisförändring i butikerna

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Rosewell

Text: Redaktionen