SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Drygt två miljoner svenskar som bor runt Mälaren riskerar att förlora sitt dricksvatten.

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys. 

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

  • Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
  • Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
  • Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
  • Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
  • Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
  • I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
  • Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
  • Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund 

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen


Ny mobilregel införs i sommar – ska gälla i hela Sverige

2025 04 24

Nya EU-regler gällande mobiltelefoner träder i kraft i sommar.

Det innebär därmed förändringar för hela Sverige.

Förändringarna är flera och den röda tråden är att mobilerna ska bli mer hållbara över tid.

En av de mest omtalade justeringarna är att alla mobiltelefoner numera måste tåla vatten, damm och ha ett hållbart skydd mot “oavsiktliga fall eller repor”.

– Krav på ekodesign kommer att gälla för smartphones och surfplattor som släpps ut på EU-marknaden från och med den 20 juni 2025, bekräftar EU-kommissionen i ett uttalande.

Dessutom införs regler om demontering och reparation, vilket innebär att tillverkaren blir skyldig att tillhandahålla reservdelar inom 5-10 arbetsdagar och i sju år efter att varan sålts.

Alla ska säljas med etikett

EU har fler krav som blir verklighet i sommar.

Till exempel ska då alla mobiltelefoner säljas med en etikett som idag vanligtvis syns på vitvaror som kylskåp och tvättmaskiner.

Det handlar om en energimärkning som måste informera om telefoners och surfplattors energieffektivitet och batterilivslängd. Även skyddet mot damm, vatten och fall ska framgå på etiketten.

Denna energimärkning kommer att hjälpa EU-konsumenter att göra mer informerade och hållbara köpval och uppmuntra hållbar konsumtion, framhåller EU-kommissionen.

Etiketten som ska synas på telefoner och surfplattor. Foto: EU-kommissionen.

Sparar två tredjedelar av energi

Enligt EU ska batterierna hålla åtminstone 800 så kallade laddcykler utan att tappa mer än 20 procent av den ursprungliga kapaciteten.

Produkter som undantas från de nya reglerna är sådana med vikbar skärm eller som redan släppts ut på marknaden före den 20 juni. Annars gäller förändringen samtliga mobiler och surfplattor med en skärm på 7-17,4 tum.

– Mobiltelefoner och surfplattor som produceras under dessa regler kommer att spara nästan 14 terawattimmar i primärenergi varje år till 2030, förklarar EU-kommissionen.

– Detta är en tredjedel av den primära energiförbrukningen för dessa produkter idag. De nya reglerna kommer också att bidra till att optimera användningen och återvinningen av kritiska råvaror.

LÄS MER: Mobilbolag i konkurs – “Aldrig tidigare skådade utmaningar”

Foto: Kaboompics.com

Text. Redaktionen


Rusning till Swedbank – “exceptionellt”

2025 04 24

Swedbank stänger en rad kontor för spontana besök över hela Sverige.

Storbanken ligger i botten när det gäller kundnöjdheten bland svenska privatkunder, enligt en mätning från Svenskt Kvalitetsindex.

Swedbank har framför allt fått kritik för att vara otillgängliga och har själva lovat att bli bättre att svara i telefon.

– I dagsläget kanske du behöver vänta upp mot ibland 20 minuter, och ännu mer om du ska komma fram när många ringer, sade Anna-Karin Laurell, chef för Svensk bankverksamhet på Swedbank, till Di i februari.  

Stänger för spontanbesök  

Samtidigt har en rad Swedbankkontor över hela Sverige stängt för spontana besök.

Totalt handlar det om 23 av 142 kontor i landet som tagit bort möjligheten, enligt Lapplandsbaserade Lokaltidningen.

Förändringen trädde i kraft den 3 mars och istället hänvisas kunder till telefon eller internet för enklare bankärenden.

Det är ett besked som tagits emot av kraftig kritik på flera orter som berörs.

– Många är förtvivlade, säger en bankkund i skånska Klippan till HD.

Rusningen: långa köer  

Nu syns också konsekvenserna av att möjligheten till spontanbesöken försvunnit, i kombination med begränsade öppettider.

I Helsingborg ringlar sig köerna långa utanför Swedbanks kontor, rapporterar HD. 

Väktare har behövt kallas in för att hålla ordning.  

– Det är extra mycket idag, eftersom det är första dagen efter påsk. Det här är exceptionellt, säger Swedbanks presschef Hannes Mård till tidningen.  

Två av tre kunder ringer 

Enligt Swedbank tar två av tre kunder kontakt via telefon. Banken menar att anpassningen är nödvändig.

Det handlar inte heller om att kontoren läggs ned, utan de omvandlas till rådgivningskontor.

Liknande trender syns över hela landet, från söder till norr.

I Jönköping stängde Swedbank för spontabesök redan 2021 medan exempelvis Haparanda omfattas av de nya villkoren som infördes nu i mars.

För att anpassa oss till våra kunder omfördelar vi resurser så att vi kan möta våra kunder där de vill träffa oss. Det skapar förutsättningar för att öka vår tillgänglighet på telefon, förklarar Charlotte Nilsson, presskommunikatör på Swedbank, för Haparandabladet.

LÄS MER: Så mycket bör “de flesta” hushåll ha i akutbuffert – enligt storbanken

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen