SVERIGE: Två sjukhus får hård kritik för bristande vård

2023 01 17

Två av Sveriges 26 akutsjukhus har särskilt stora brister och bara ett av sjukhusen slipper kritik helt.

Det visar en granskning från Inspektionen för vård och omsorg som belyser stora problem i sjukvården.

Under det gångna året har en stor nationell tillsyn på Sveriges akutavdelningar i samtliga sjukhusregioner i landet genomförts.

Inspektionen för vård och omsorg, eller Ivo, pekar på att situationen inte är hållbar.

26 av de 27 akutsjukhus som Ivo granskat under året visar allvarliga brister i vården.

Det enda akutsjukhus som inte kritiserats är Oskarshamns sjukhus, som fortfarande väntar på sin dom, uppger Expressen.

“Lägstanivån är oacceptabel”

Ivos generaldirektör Sofia Wallström är mycket kritisk till den nuvarande situationen.

– Vi är nere på en nivå där lägstanivån är oacceptabel. Vi ser dygnslånga väntetider och en utbredd korridorvård. Man placerar patienter i korridorer och på andra olämpliga ställen. Det är inte patientsäkert. Det är otroligt integritetskränkande, säger hon.

Leder till skador

Kritiken handlar bland annat om de långa väntetiderna på akutavdelningarna och bristen på disponibla vårdplatser.

Bristen bedöms vara så allvarlig att den har lett till såväl vårdskador som dödsfall.

– Man har inte klarat av att säkerställa de mest grundläggande behoven för patienterna. Man får inte tillräckligt med mat eller vatten ens en gång. Man får inte hjälp med att gå på toaletten. Det är en oerhört låg nivå på ett sjukhus, menar Wallström.

Hotas med vite

26 sjukhus kritiseras kritiseras för sin vård, men Sundsvalls sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala uppges ha speciellt stora svårigheter.

De båda sjukhusen hotas nu med ett vite om de inte kan säkerställa patientsäkerheten.

Sundsvalls sjukhus hotas med ett vite om 15 miljoner kronor, och Akademiska sjukhuset i Uppsala om 20 miljoner kronor.

Det är Ivo

Inspektionen för vård och omsorg bedriver tillsyn inom bland annat sjukvården för att säkerställa patienternas välmående.

– Tillsyn innebär att IVO granskar om en viss verksamhet ger vård och omsorg med god kvalitet och säkerhet. Syftet med IVO:s tillsyn är att bidra till en säkrare och bättre vård och omsorg, framhåller myndigheten.

Foto: F. Köberl

Text: Redaktionen

Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

  1. Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
  2. Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen