SVERIGE: Två sjukhus får hård kritik för bristande vård

2023 01 17

Två av Sveriges 26 akutsjukhus har särskilt stora brister och bara ett av sjukhusen slipper kritik helt.

Det visar en granskning från Inspektionen för vård och omsorg som belyser stora problem i sjukvården.

Under det gångna året har en stor nationell tillsyn på Sveriges akutavdelningar i samtliga sjukhusregioner i landet genomförts.

Inspektionen för vård och omsorg, eller Ivo, pekar på att situationen inte är hållbar.

26 av de 27 akutsjukhus som Ivo granskat under året visar allvarliga brister i vården.

Det enda akutsjukhus som inte kritiserats är Oskarshamns sjukhus, som fortfarande väntar på sin dom, uppger Expressen.

“Lägstanivån är oacceptabel”

Ivos generaldirektör Sofia Wallström är mycket kritisk till den nuvarande situationen.

– Vi är nere på en nivå där lägstanivån är oacceptabel. Vi ser dygnslånga väntetider och en utbredd korridorvård. Man placerar patienter i korridorer och på andra olämpliga ställen. Det är inte patientsäkert. Det är otroligt integritetskränkande, säger hon.

Leder till skador

Kritiken handlar bland annat om de långa väntetiderna på akutavdelningarna och bristen på disponibla vårdplatser.

Bristen bedöms vara så allvarlig att den har lett till såväl vårdskador som dödsfall.

– Man har inte klarat av att säkerställa de mest grundläggande behoven för patienterna. Man får inte tillräckligt med mat eller vatten ens en gång. Man får inte hjälp med att gå på toaletten. Det är en oerhört låg nivå på ett sjukhus, menar Wallström.

Hotas med vite

26 sjukhus kritiseras kritiseras för sin vård, men Sundsvalls sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala uppges ha speciellt stora svårigheter.

De båda sjukhusen hotas nu med ett vite om de inte kan säkerställa patientsäkerheten.

Sundsvalls sjukhus hotas med ett vite om 15 miljoner kronor, och Akademiska sjukhuset i Uppsala om 20 miljoner kronor.

Det är Ivo

Inspektionen för vård och omsorg bedriver tillsyn inom bland annat sjukvården för att säkerställa patienternas välmående.

– Tillsyn innebär att IVO granskar om en viss verksamhet ger vård och omsorg med god kvalitet och säkerhet. Syftet med IVO:s tillsyn är att bidra till en säkrare och bättre vård och omsorg, framhåller myndigheten.

Foto: F. Köberl

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen