SVERIGE: Två sjukhus får hård kritik för bristande vård

2023 01 17

Två av Sveriges 26 akutsjukhus har särskilt stora brister och bara ett av sjukhusen slipper kritik helt.

Det visar en granskning från Inspektionen för vård och omsorg som belyser stora problem i sjukvården.

Under det gångna året har en stor nationell tillsyn på Sveriges akutavdelningar i samtliga sjukhusregioner i landet genomförts.

Inspektionen för vård och omsorg, eller Ivo, pekar på att situationen inte är hållbar.

26 av de 27 akutsjukhus som Ivo granskat under året visar allvarliga brister i vården.

Det enda akutsjukhus som inte kritiserats är Oskarshamns sjukhus, som fortfarande väntar på sin dom, uppger Expressen.

“Lägstanivån är oacceptabel”

Ivos generaldirektör Sofia Wallström är mycket kritisk till den nuvarande situationen.

– Vi är nere på en nivå där lägstanivån är oacceptabel. Vi ser dygnslånga väntetider och en utbredd korridorvård. Man placerar patienter i korridorer och på andra olämpliga ställen. Det är inte patientsäkert. Det är otroligt integritetskränkande, säger hon.

Leder till skador

Kritiken handlar bland annat om de långa väntetiderna på akutavdelningarna och bristen på disponibla vårdplatser.

Bristen bedöms vara så allvarlig att den har lett till såväl vårdskador som dödsfall.

– Man har inte klarat av att säkerställa de mest grundläggande behoven för patienterna. Man får inte tillräckligt med mat eller vatten ens en gång. Man får inte hjälp med att gå på toaletten. Det är en oerhört låg nivå på ett sjukhus, menar Wallström.

Hotas med vite

26 sjukhus kritiseras kritiseras för sin vård, men Sundsvalls sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala uppges ha speciellt stora svårigheter.

De båda sjukhusen hotas nu med ett vite om de inte kan säkerställa patientsäkerheten.

Sundsvalls sjukhus hotas med ett vite om 15 miljoner kronor, och Akademiska sjukhuset i Uppsala om 20 miljoner kronor.

Det är Ivo

Inspektionen för vård och omsorg bedriver tillsyn inom bland annat sjukvården för att säkerställa patienternas välmående.

– Tillsyn innebär att IVO granskar om en viss verksamhet ger vård och omsorg med god kvalitet och säkerhet. Syftet med IVO:s tillsyn är att bidra till en säkrare och bättre vård och omsorg, framhåller myndigheten.

Foto: F. Köberl

Text: Redaktionen

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen