SVERIGE: Två sjukhus får hård kritik för bristande vård

2023 01 17

Två av Sveriges 26 akutsjukhus har särskilt stora brister och bara ett av sjukhusen slipper kritik helt.

Det visar en granskning från Inspektionen för vård och omsorg som belyser stora problem i sjukvården.

Under det gångna året har en stor nationell tillsyn på Sveriges akutavdelningar i samtliga sjukhusregioner i landet genomförts.

Inspektionen för vård och omsorg, eller Ivo, pekar på att situationen inte är hållbar.

26 av de 27 akutsjukhus som Ivo granskat under året visar allvarliga brister i vården.

Det enda akutsjukhus som inte kritiserats är Oskarshamns sjukhus, som fortfarande väntar på sin dom, uppger Expressen.

“Lägstanivån är oacceptabel”

Ivos generaldirektör Sofia Wallström är mycket kritisk till den nuvarande situationen.

– Vi är nere på en nivå där lägstanivån är oacceptabel. Vi ser dygnslånga väntetider och en utbredd korridorvård. Man placerar patienter i korridorer och på andra olämpliga ställen. Det är inte patientsäkert. Det är otroligt integritetskränkande, säger hon.

Leder till skador

Kritiken handlar bland annat om de långa väntetiderna på akutavdelningarna och bristen på disponibla vårdplatser.

Bristen bedöms vara så allvarlig att den har lett till såväl vårdskador som dödsfall.

– Man har inte klarat av att säkerställa de mest grundläggande behoven för patienterna. Man får inte tillräckligt med mat eller vatten ens en gång. Man får inte hjälp med att gå på toaletten. Det är en oerhört låg nivå på ett sjukhus, menar Wallström.

Hotas med vite

26 sjukhus kritiseras kritiseras för sin vård, men Sundsvalls sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala uppges ha speciellt stora svårigheter.

De båda sjukhusen hotas nu med ett vite om de inte kan säkerställa patientsäkerheten.

Sundsvalls sjukhus hotas med ett vite om 15 miljoner kronor, och Akademiska sjukhuset i Uppsala om 20 miljoner kronor.

Det är Ivo

Inspektionen för vård och omsorg bedriver tillsyn inom bland annat sjukvården för att säkerställa patienternas välmående.

– Tillsyn innebär att IVO granskar om en viss verksamhet ger vård och omsorg med god kvalitet och säkerhet. Syftet med IVO:s tillsyn är att bidra till en säkrare och bättre vård och omsorg, framhåller myndigheten.

Foto: F. Köberl

Text: Redaktionen


30 april 2026

Panik i jätteland – hela flygbranschen kan kollapsa

2026 04 30

Flygbranschen i ett av världens största länder står “på randen" till kollaps.

Priset på flygbränsle har chockhöjts.

Nu är en total nedstängning nära förestående i Indien, varnar flygbolagens branschorganisation FIA.

I ett brev till ministeriet för civil luftfart vädjas det om akut hjälp innan det är för sent.

– Flygbranschen i Indien är under extrem press och står på randen att lägga ned eller stoppa sin verksamhet. Flygsektorns svåra tillstånd har förvärrats av det västasiatiska kriget och den orimliga ökningen av priset pÅ turbinbränsle, framhåller FIA enligt Hindustan Times.

"Helt olönsamt"

Priset har höjts med 73 rupier per liter, motsvarande cirka 10 kronor per liter.

En ökning som gjort internationella flygningar “helt ogenomförbara”, menar FIA.

– Bränslepriset för internationell verksamhet höjdes med 73 rupier per liter, vilket praktiskt taget gjorde internationell verksamhet tillsammans med inhemsk verksamhet helt olönsam och resulterade i betydande förluster för flygsektorn i april 2026.

Valutan på lägsta nivå

Vanligtvis uppgår bränslekostnaderna till 30-40 procent av flygbolagens utgifter. Kriget i Iran och det efterföljande oljekrisen har förändrat det radikalt.

Idag utgör kostnaderna snarare 55-60 procent, enligt FIA.

– Lägg också till att rupien har försvagats ytterligare till sin lägsta nivå, vilket adderar ytterligare belastning på flygbolagen när det gäller prissättningen på turbinbränsle.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Flera bolag på ruinens brant

För att ta sig ur krisen vill branschen se att regeringen tar till flera akuta åtgärder. Bland annat att skjuta fram punktskatten på flygbränsle och sänka momsen i stora delstater som New Delhi och Tamil Nadu. 

Sedan oljekrisen tilltog befinner sig flera större flygbolag på ruinens brant. Det amerikanska bolaget Spirit Airlines är exempelvis på väg i konkurs. USA:s president Donald Trump kan emellertid rädda flygbolaget med en affär som bedöms vara värd motsvarande nästan 5,4 miljarder kronor, rapporterar Daily Express.

Ryanair, Lufthansa och KLM tillhör också några av jättarna som ställt in flera avgångar till sommaren.

LÄS MER: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

Foto: D. Eledut

Text: Redaktionen


14 april 2026

Bensinen kan bytas ut – 40 kronor litern

2026 04 30

Sedan kriget i Iran bröt ut har priset på olja, och sedermera priserna vid pump, skjutit i höjden.

Det har återaktualiserat debatten om fossila bränslens framtid.

EU har redan haft uppe frågan om att förbjuda försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer, det vill säga bensin- och dieselbilar, men backade i december förra året.

Flera biltillverkare har dock ändå börjat planera för ett sådant scenario.

Bland annat förbereds ett nytt bränsle, det så kallade e-bränslet, som ska kunna ersätta bensin och diesel vid mackarna i framtiden.

Men det kan bli hög prislapp.

Att framställa en liter e-bränsle 2030 bedöms kosta över 40 kronor litern, rapporterar Vi Bilägare.

75 kronor vid pump

Prognosen kommer från en studie som gjorts av ingenjörsbolaget Ionect. Uppdragsgivaren var tankesmedjan Transport & Environment, som enligt Vi Bilägare har en kritisk hållning till e-bränsle.

Priset vid pump skulle emellertid bli ännu högre.

Hela 75 kronor litern, förutsatt att bränslet framställs av restprodukter från det e-bränsle som används i flygbranschen.

– Med sådana priser skulle e-bränsle bli oöverkomligt för de flesta förare, särskilt när elbilar erbjuder ett mycket billigare alternativ, framhåller Transport & Environment.

LÄS OCKSÅ: Oroväckande för svenska bilister – sticker iväg rejält

"Egentligen korkat att tillverka"

E-bränsle, eller elektrobränsle, har varit på tapeten förr. Det framställs genom att kombinera koldioxid från luften eller industriella processer med vätgas som producerats med förnybar el via elektrolys, förklarar teknikkonsultföretaget Cowi.

Fördelen anses vara att det, med rätt utveckling, kan bli en viktig del av den gröna omställningen.

Men det är alltså dyrt att framställa.

Och inte speciellt smart, enligt Maria Grahn, forskare på energisystem och elektrobränslen vid Chalmers tekniska högskola.

– Det är egentligen korkat att tillverka elektrobränslen, sade hon till SVT i höstas.

Enligt Maria Grahn motiverar sin dom med att det är ett slöseri med energi att producera ytterligare bränsle av förnybar energi, men också med att koldioxid extraheras ur rökgaser och senare släpps ut i atmosfären igen.

LÄS MER: Valuta kollapsar – lägsta nivån någonsin

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen