SVERIGE: Utrikesministerns nya Natoutspel

2022 04 29

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) bekräftar att kontinuerliga samtal förs med medlemsländerna i Nato inför en eventuell svensk ansökan.

– På det stora hela skulle jag ändå vilja säga att Sverige och Finland välkomnas, säger Ann Linde till DN.

Säger inte ja

Enligt utrikesministern är Sverige väl förberedda för ett intåg i Nato.

Men hon har inte landat i ett ja än.

– Jag har inte hamnat där ännu, säger hon till tidningen och utvecklar sitt resonemang:

–Därför att jag vet att vi har fler analyser kvar att göra i överläggningarna med de andra partierna. Vi har tagit in experter för varje område och diskuterat vad de sagt och vänt och vridit på argumenten. En del med ett Natomedlemskap är att man får säkerhetsgarantier, vilket är mycket värt naturligtvis. Men det är också så att det innebär sårbarheter.

Kritiserar V-ledaren

Utrikesministern avfärdar samtidigt Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostars argument som hon framförde i torsdags i samband med att Vänsterpartiet framförde ett krav på en folkomröstning om Nato.

– Jag tror inte alls på de här argumenten att vi inte skulle kunna medla eller jobba med nedrustning. Och vi behöver inte heller, som Vänsterledaren så populistiskt sa, ha kärnvapen på förskolorna. Det är ren desinformation och spelar Ryssland helt i händerna. Man kan precis som Tyskland, Danmark, Island och Norge bestämma om icke-stationering av kärnvapen i fredstid. Och dessutom har inte Nato några egna kärnvapen utan det är helt nationella beslut, säger Ann Linde till DN.

Hotbilden mot Sverige

Utrikesministern nämner inte om Sverige fått några säkerhetsgarantier från några Natoländer under en eventuell svensk ansökningsprocess.

Tidigare har försvarsminister Peter Hultqvist varnat för att Ryssland kan ta till flera åtgärder för att störa och påverka Sveriges Natoansökan.

En hel katalog med åtgärder

– Det är sådant som cyberhot, hybridhot, sabotage, underminerande av statsorganisationen, det är en hel katalog av åtgärder som kan tänkas vidtas av Ryssland. Jag vet inte vad de avser att göra, det har jag ingen uppfattning om, men att Europa lever i en hotsituation och att allt här har förändrats i grunden – det är det man behöver ta ställning till, sa Peter Hultqvist under en pressträff förra veckan.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg utryckte under gårdagen att Sverige och Finland kommer att välkomnas med ”öppna armar” och konstaterade att det finns planerade säkerhetslösningar från Natos sida under den tiden som det tar att hantera en medlemsansökan. 

Men än så länge finns det inget officiellt besked om vad sådana säkerhetslösningar skulle innebära.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen