16mars26

SVERIGE: Vanligt livsmedel ser ut att bli ännu dyrare

2023 12 25

Efter en längre period av hög inflation kan ett vanligt livsmedel fortsätta att öka i pris.

Det har som bekant varit ett tufft ekonomiskt år av flera anledningar.

Inflationen har varit mycket besvärlig, inte bara i Sverige utan i många länder runt om i världen.

Priserna på livsmedel har rusat och urholkat plånboken för många hushåll.

Nu ser bröd ut att bli ännu dyrare, rapporterar Sveriges Radio.

Dålig skörd

En av anledningarna till att man tror på fortsatt höga brödpriser handlar om den dåliga skörden i år.

Skörden av spannmål i Sverige var drygt en fjärdedel lägre än förra året enligt SCB.

Högre priser påverkar såväl konsumenter som bagerier och restauranger.

– Det kommer på sikt med största säkerhet att påverka oss att råvarupriserna kommer att gå upp, säger Peter Börjesson vid bageriet Rättviksbagarn till SR.

29 procent lägre

Årets totalskörd av spannmål beräknas till 4,2 miljoner ton, vilket är 29 procent lägre än förra årets skörd.

– Totalskörden är 21 procent lägre än genomsnittet för de senaste fem åren, där 2018 med missväxt orsakad av torka är ett av åren, förklarar Statistiska centralbyrån.

– I år var vädret ogynnsamt i stora delar av landet, med försommartorka och rekordhöga mängder regn under sensommaren.

Bättre förra hösten

Förra hösten såg situationen bättre ut vad gällde skörden.

– Förutsättningarna under höstbruket 2022 var goda och stora arealer höstsåddes med vete och raps, förklarar SCB.

Under vintermånaderna slog dock vädret om och arealer ersattes av vårsådda grödor, som dock fick en dålig etablering i stora delar av landet.

Samtidigt har årets omväxlande väder ställt till det ordentligt för skörden.

En kombination

Sedan midsommar har väldiga regnmängder ställt till det ordentligt.

– Under sensommaren var vädret mycket ostadigt och stora mängder regn föll i framför allt Örebro län, Västmanlands län, Hallands län, södra Västergötlands län och södra Gävleborgs län.

– Många lantbrukare har uppgett att fält förblivit obärgade på grund av översvämning, dålig etablering av grödan, eller en kombination av båda.

Foto: M. Lin Kim

Text: Redaktionen


11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen