Sverige varnar Turkiet – hotar med kraftfull åtgärd

2023 09 13

Sverige kräver att Turkiet utlämnar den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som ”Kurdiska räven”.

Enligt polisen leder Majid det kriminella nätverket Foxtrot. Han kopplas till flera brutala skjutningar och våldsdåd i Sverige.

Majid är tidigare dömd för en lång rad av brott, bland annat grova narkotikabrott och medhjälp till människorov.

I dag uppges han ha flytt från Sverige till Turkiet där han har blivit medborgare. Turkiet har vägrat att lämna ut gängledaren med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

Hotar med åtgärd

Nu ökar Sverige trycket på Ankara.

Vice statsminister Ebba Busch (KD) öppnar för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, säger Ebba Busch till Aftonbladet och tillägger:

– Det här är ett grundläggande förhållningssätt till kriminella som vi applicerar. Vi har talat klarspråk i andra frågor, nu får vi fortsätta hålla den linjen, även vad gäller medborgare oavsett vilket land de kommer ifrån.

”Bara lös det”

Inom oppositionen är tonläget även uppskruvat.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kritiserar regeringen och kräver att de ska agera hårdare för få Rawa Majid utlämnad till Sverige.

– Bara lös det. Inget annat land hade accepterat att en person med så många liv på sitt samvete lever lyxliv och lever som en kung i Turkiet och att deras regering inte gör någonting.

– Vi kan inte fortsätta så här. Nu måste ett helt samhälle ställa sig upp och regeringen måste åtminstone se till att den här personen utlämnas, för att det går uppenbarligen inte att lagföra personen i Turkiet, säger V-ledaren till TV4 Nyheterna.

Socialdemokraternas Morgan Johansson, som är vice ordförande i utrikesutskottet, delar Dadgostars kritik.

– Regeringen måste öka pressen på Turkiet så att han antingen blir lagförd där eller utlämnad till Sverige, säger han till tv-kanalen.

Statsministern: ”Det måste polisen svara på”

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade under gårdagen Sveriges möjligheter att få Rawa Majid utlämnad.

– Jag lägger mig inte i det här polisiära arbetet. Det måste polisen svara på, och Sverige precis som Turkiet lämnar normalt inte ut egna medborgare så det är inget konstigt

– Men det understryker behovet av att säkerhetspolis och polis samarbetar mellan länder så man kan komma åt brottslingar oavsett från vilket land de dirigerar sin brottslighet. Och jag får tydliga rapporter om att det samarbetet fungerar mycket bättre nu än tidigare, sa Kristersson till DN.

Uppdatering: Ebba Busch tvärvänder

Några timmar efter uttalandet om att dra in biståndet till Turkiet tvärvänder energi- och näringsminister Ebba Busch.

I en kommentar till Aftonbladet backar hon från uttalandet.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen