Sverige varnar Turkiet – hotar med kraftfull åtgärd

2023 09 13

Sverige kräver att Turkiet utlämnar den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som ”Kurdiska räven”.

Enligt polisen leder Majid det kriminella nätverket Foxtrot. Han kopplas till flera brutala skjutningar och våldsdåd i Sverige.

Majid är tidigare dömd för en lång rad av brott, bland annat grova narkotikabrott och medhjälp till människorov.

I dag uppges han ha flytt från Sverige till Turkiet där han har blivit medborgare. Turkiet har vägrat att lämna ut gängledaren med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

Hotar med åtgärd

Nu ökar Sverige trycket på Ankara.

Vice statsminister Ebba Busch (KD) öppnar för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, säger Ebba Busch till Aftonbladet och tillägger:

– Det här är ett grundläggande förhållningssätt till kriminella som vi applicerar. Vi har talat klarspråk i andra frågor, nu får vi fortsätta hålla den linjen, även vad gäller medborgare oavsett vilket land de kommer ifrån.

”Bara lös det”

Inom oppositionen är tonläget även uppskruvat.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kritiserar regeringen och kräver att de ska agera hårdare för få Rawa Majid utlämnad till Sverige.

– Bara lös det. Inget annat land hade accepterat att en person med så många liv på sitt samvete lever lyxliv och lever som en kung i Turkiet och att deras regering inte gör någonting.

– Vi kan inte fortsätta så här. Nu måste ett helt samhälle ställa sig upp och regeringen måste åtminstone se till att den här personen utlämnas, för att det går uppenbarligen inte att lagföra personen i Turkiet, säger V-ledaren till TV4 Nyheterna.

Socialdemokraternas Morgan Johansson, som är vice ordförande i utrikesutskottet, delar Dadgostars kritik.

– Regeringen måste öka pressen på Turkiet så att han antingen blir lagförd där eller utlämnad till Sverige, säger han till tv-kanalen.

Statsministern: ”Det måste polisen svara på”

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade under gårdagen Sveriges möjligheter att få Rawa Majid utlämnad.

– Jag lägger mig inte i det här polisiära arbetet. Det måste polisen svara på, och Sverige precis som Turkiet lämnar normalt inte ut egna medborgare så det är inget konstigt

– Men det understryker behovet av att säkerhetspolis och polis samarbetar mellan länder så man kan komma åt brottslingar oavsett från vilket land de dirigerar sin brottslighet. Och jag får tydliga rapporter om att det samarbetet fungerar mycket bättre nu än tidigare, sa Kristersson till DN.

Uppdatering: Ebba Busch tvärvänder

Några timmar efter uttalandet om att dra in biståndet till Turkiet tvärvänder energi- och näringsminister Ebba Busch.

I en kommentar till Aftonbladet backar hon från uttalandet.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen