Sverige varnar Turkiet – hotar med kraftfull åtgärd

2023 09 13

Sverige kräver att Turkiet utlämnar den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som ”Kurdiska räven”.

Enligt polisen leder Majid det kriminella nätverket Foxtrot. Han kopplas till flera brutala skjutningar och våldsdåd i Sverige.

Majid är tidigare dömd för en lång rad av brott, bland annat grova narkotikabrott och medhjälp till människorov.

I dag uppges han ha flytt från Sverige till Turkiet där han har blivit medborgare. Turkiet har vägrat att lämna ut gängledaren med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

Hotar med åtgärd

Nu ökar Sverige trycket på Ankara.

Vice statsminister Ebba Busch (KD) öppnar för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, säger Ebba Busch till Aftonbladet och tillägger:

– Det här är ett grundläggande förhållningssätt till kriminella som vi applicerar. Vi har talat klarspråk i andra frågor, nu får vi fortsätta hålla den linjen, även vad gäller medborgare oavsett vilket land de kommer ifrån.

”Bara lös det”

Inom oppositionen är tonläget även uppskruvat.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kritiserar regeringen och kräver att de ska agera hårdare för få Rawa Majid utlämnad till Sverige.

– Bara lös det. Inget annat land hade accepterat att en person med så många liv på sitt samvete lever lyxliv och lever som en kung i Turkiet och att deras regering inte gör någonting.

–  Vi kan inte fortsätta så här. Nu måste ett helt samhälle ställa sig upp och regeringen måste åtminstone se till att den här personen utlämnas, för att det går uppenbarligen inte att lagföra personen i Turkiet, säger V-ledaren till TV4 Nyheterna.

Socialdemokraternas Morgan Johansson, som är vice ordförande i utrikesutskottet, delar Dadgostars kritik.

– Regeringen måste öka pressen på Turkiet så att han antingen blir lagförd där eller utlämnad till Sverige, säger han till tv-kanalen.

Statsministern: ”Det måste polisen svara på”

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade under gårdagen Sveriges möjligheter att få Rawa Majid utlämnad.

– Jag lägger mig inte i det här polisiära arbetet. Det måste polisen svara på, och Sverige precis som Turkiet lämnar normalt inte ut egna medborgare så det är inget konstigt

– Men det understryker behovet av att säkerhetspolis och polis samarbetar mellan länder så man kan komma åt brottslingar oavsett från vilket land de dirigerar sin brottslighet. Och jag får tydliga rapporter om att det samarbetet fungerar mycket bättre nu än tidigare, sa Kristersson till DN.

Uppdatering: Ebba Busch tvärvänder 

Några timmar efter uttalandet om att dra in biståndet till Turkiet tvärvänder energi- och näringsminister Ebba Busch. 

I en kommentar till Aftonbladet backar hon från uttalandet. 

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor. 

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen