Sverige varnar Turkiet – hotar med kraftfull åtgärd

2023 09 13

Sverige kräver att Turkiet utlämnar den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som ”Kurdiska räven”.

Enligt polisen leder Majid det kriminella nätverket Foxtrot. Han kopplas till flera brutala skjutningar och våldsdåd i Sverige.

Majid är tidigare dömd för en lång rad av brott, bland annat grova narkotikabrott och medhjälp till människorov.

I dag uppges han ha flytt från Sverige till Turkiet där han har blivit medborgare. Turkiet har vägrat att lämna ut gängledaren med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

Hotar med åtgärd

Nu ökar Sverige trycket på Ankara.

Vice statsminister Ebba Busch (KD) öppnar för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, säger Ebba Busch till Aftonbladet och tillägger:

– Det här är ett grundläggande förhållningssätt till kriminella som vi applicerar. Vi har talat klarspråk i andra frågor, nu får vi fortsätta hålla den linjen, även vad gäller medborgare oavsett vilket land de kommer ifrån.

”Bara lös det”

Inom oppositionen är tonläget även uppskruvat.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kritiserar regeringen och kräver att de ska agera hårdare för få Rawa Majid utlämnad till Sverige.

– Bara lös det. Inget annat land hade accepterat att en person med så många liv på sitt samvete lever lyxliv och lever som en kung i Turkiet och att deras regering inte gör någonting.

– Vi kan inte fortsätta så här. Nu måste ett helt samhälle ställa sig upp och regeringen måste åtminstone se till att den här personen utlämnas, för att det går uppenbarligen inte att lagföra personen i Turkiet, säger V-ledaren till TV4 Nyheterna.

Socialdemokraternas Morgan Johansson, som är vice ordförande i utrikesutskottet, delar Dadgostars kritik.

– Regeringen måste öka pressen på Turkiet så att han antingen blir lagförd där eller utlämnad till Sverige, säger han till tv-kanalen.

Statsministern: ”Det måste polisen svara på”

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade under gårdagen Sveriges möjligheter att få Rawa Majid utlämnad.

– Jag lägger mig inte i det här polisiära arbetet. Det måste polisen svara på, och Sverige precis som Turkiet lämnar normalt inte ut egna medborgare så det är inget konstigt

– Men det understryker behovet av att säkerhetspolis och polis samarbetar mellan länder så man kan komma åt brottslingar oavsett från vilket land de dirigerar sin brottslighet. Och jag får tydliga rapporter om att det samarbetet fungerar mycket bättre nu än tidigare, sa Kristersson till DN.

Uppdatering: Ebba Busch tvärvänder

Några timmar efter uttalandet om att dra in biståndet till Turkiet tvärvänder energi- och näringsminister Ebba Busch.

I en kommentar till Aftonbladet backar hon från uttalandet.

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen