Sverige varnar Turkiet – hotar med kraftfull åtgärd

2023 09 13

Sverige kräver att Turkiet utlämnar den ökände gängledaren Rawa Majid, även känd som ”Kurdiska räven”.

Enligt polisen leder Majid det kriminella nätverket Foxtrot. Han kopplas till flera brutala skjutningar och våldsdåd i Sverige.

Majid är tidigare dömd för en lång rad av brott, bland annat grova narkotikabrott och medhjälp till människorov.

I dag uppges han ha flytt från Sverige till Turkiet där han har blivit medborgare. Turkiet har vägrat att lämna ut gängledaren med hänvisning till att han är turkisk medborgare.

Hotar med åtgärd

Nu ökar Sverige trycket på Ankara.

Vice statsminister Ebba Busch (KD) öppnar för att dra in det svenska biståndet till Turkiet om landet inte lämnar ut Rawa Majid.

– Bistånd ska inte gå till länder som vägrar ta ansvar för sina medborgare, som utsätter svenska folket för terrorliknande handlingar och som försätter Sverige i ett otryggt läge, säger Ebba Busch till Aftonbladet och tillägger:

– Det här är ett grundläggande förhållningssätt till kriminella som vi applicerar. Vi har talat klarspråk i andra frågor, nu får vi fortsätta hålla den linjen, även vad gäller medborgare oavsett vilket land de kommer ifrån.

”Bara lös det”

Inom oppositionen är tonläget även uppskruvat.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar kritiserar regeringen och kräver att de ska agera hårdare för få Rawa Majid utlämnad till Sverige.

– Bara lös det. Inget annat land hade accepterat att en person med så många liv på sitt samvete lever lyxliv och lever som en kung i Turkiet och att deras regering inte gör någonting.

–  Vi kan inte fortsätta så här. Nu måste ett helt samhälle ställa sig upp och regeringen måste åtminstone se till att den här personen utlämnas, för att det går uppenbarligen inte att lagföra personen i Turkiet, säger V-ledaren till TV4 Nyheterna.

Socialdemokraternas Morgan Johansson, som är vice ordförande i utrikesutskottet, delar Dadgostars kritik.

– Regeringen måste öka pressen på Turkiet så att han antingen blir lagförd där eller utlämnad till Sverige, säger han till tv-kanalen.

Statsministern: ”Det måste polisen svara på”

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterade under gårdagen Sveriges möjligheter att få Rawa Majid utlämnad.

– Jag lägger mig inte i det här polisiära arbetet. Det måste polisen svara på, och Sverige precis som Turkiet lämnar normalt inte ut egna medborgare så det är inget konstigt

– Men det understryker behovet av att säkerhetspolis och polis samarbetar mellan länder så man kan komma åt brottslingar oavsett från vilket land de dirigerar sin brottslighet. Och jag får tydliga rapporter om att det samarbetet fungerar mycket bättre nu än tidigare, sa Kristersson till DN.

Uppdatering: Ebba Busch tvärvänder 

Några timmar efter uttalandet om att dra in biståndet till Turkiet tvärvänder energi- och näringsminister Ebba Busch. 

I en kommentar till Aftonbladet backar hon från uttalandet. 

– Det är inte aktuellt att strypa något bistånd. Uttalandet var ett generellt resonemang att länder som får bistånd också bör kunna förväntas ha samarbete i rättsliga frågor. 

Foto: Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen