SVERIGE: Veterinär varnar för livsfarlig djurkorsning

2023 09 23

En allt vanligare korsning mellan två djur har fått fäste i Sverige.

Antalet individer har ökat på kort tid.

Och nu går en svensk veterinär ut och varnar för utvecklingen.

I synnerhet eftersom djuret har börjat få plats i fler och fler hushåll runtom i landet.

– Det är livsfarligt rentutav, säger Åsmund Follerås som är veterinär i småländska Älmhult, till P4 Kronoberg.

Mestadels rovdjur

Han pratar om varghybrider – korsningen mellan varg och hund.

I många fall är djuren mer varg än hund och därmed mer rovdjur än sällskapsdjur.

Exakt hur många hundar med varg-dna som finns i Sverige är mycket svårt att avgöra, men klart är att blandningen mellan de två djuren är en mycket farlig kombination.

Det betonar Åsmund Follerås.

– Vargen är egentligen en väldigt försiktig individ som är ganska rädd och försöker undvika kontakt med hotfulla saker, säger veterinären.

"Tickande bomb"

Åsmund Follerås framhåller att om en sådan individ blandas med en trygg hund med självförtroende som bär med sig tusentals år gamla beteenden om att vara nära människan är det förenat med oerhörda risker.

Han kallar det för “en tickande bomb”.

Och den som väljer att äga en varghybrid av det här slaget kan till och med riskera att dö.

– Den kan äta upp dig. Den kan skada dig och andra, jag ser ingen som helst nytta med den, säger Åsmund Follerås till radion.

"Är farligt ute"

En granskning av Kaliber i P1 har visat att det saknas en ordentlig kartläggning av hur många hundar med varg-dna det finns i Sverige.

Det kan finnas hundar som består av 95 procent av varg, enligt radioprogrammet.

Och Naturvårdsverket håller med om den riskbild veterinär Åsmund Follerås presenterade.

– Börjar man plocka in vilda djur i vårt hem, då är man farligt ute, säger en av myndigheternas artskyddsexperter Britta Forsén till P1.

"Invasiv art"

Debatten om varghybrider finns även i Finland.

Landets Naturskyddsförbund vill att djuren som lever i det vilda skjuts innan de får ungar, då förekomsten äventyrar vargstammens genetik.

– Varghybriden är en främmande invasiv art, vars utrotning kräver omedelbara åtgärder, framhåller WWF:s programdirektör Petteri Tolvanen i ett pressmeddelande.

I Finland är det sedan 2016 olagligt att importera, föda upp och sälja varghybrider. 

Enligt svensk lag krävs det fyra generationer efter en första varg- och hundkorsning innan det är lagligt att avla på djuret. Man får inte lov att kalla en hund för varghybrid i en annons.

Arkivfoto: M-O Jodoin

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen