SVERIGE: Veterinär varnar för livsfarlig djurkorsning

2023 09 23

En allt vanligare korsning mellan två djur har fått fäste i Sverige.

Antalet individer har ökat på kort tid.

Och nu går en svensk veterinär ut och varnar för utvecklingen.

I synnerhet eftersom djuret har börjat få plats i fler och fler hushåll runtom i landet.

– Det är livsfarligt rentutav, säger Åsmund Follerås som är veterinär i småländska Älmhult, till P4 Kronoberg.

Mestadels rovdjur

Han pratar om varghybrider – korsningen mellan varg och hund.

I många fall är djuren mer varg än hund och därmed mer rovdjur än sällskapsdjur.

Exakt hur många hundar med varg-dna som finns i Sverige är mycket svårt att avgöra, men klart är att blandningen mellan de två djuren är en mycket farlig kombination.

Det betonar Åsmund Follerås.

– Vargen är egentligen en väldigt försiktig individ som är ganska rädd och försöker undvika kontakt med hotfulla saker, säger veterinären.

"Tickande bomb"

Åsmund Follerås framhåller att om en sådan individ blandas med en trygg hund med självförtroende som bär med sig tusentals år gamla beteenden om att vara nära människan är det förenat med oerhörda risker.

Han kallar det för “en tickande bomb”.

Och den som väljer att äga en varghybrid av det här slaget kan till och med riskera att dö.

– Den kan äta upp dig. Den kan skada dig och andra, jag ser ingen som helst nytta med den, säger Åsmund Follerås till radion.

"Är farligt ute"

En granskning av Kaliber i P1 har visat att det saknas en ordentlig kartläggning av hur många hundar med varg-dna det finns i Sverige.

Det kan finnas hundar som består av 95 procent av varg, enligt radioprogrammet.

Och Naturvårdsverket håller med om den riskbild veterinär Åsmund Follerås presenterade.

– Börjar man plocka in vilda djur i vårt hem, då är man farligt ute, säger en av myndigheternas artskyddsexperter Britta Forsén till P1.

"Invasiv art"

Debatten om varghybrider finns även i Finland.

Landets Naturskyddsförbund vill att djuren som lever i det vilda skjuts innan de får ungar, då förekomsten äventyrar vargstammens genetik.

– Varghybriden är en främmande invasiv art, vars utrotning kräver omedelbara åtgärder, framhåller WWF:s programdirektör Petteri Tolvanen i ett pressmeddelande.

I Finland är det sedan 2016 olagligt att importera, föda upp och sälja varghybrider. 

Enligt svensk lag krävs det fyra generationer efter en första varg- och hundkorsning innan det är lagligt att avla på djuret. Man får inte lov att kalla en hund för varghybrid i en annons.

Arkivfoto: M-O Jodoin

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen