SVERIGE: Veterinär varnar för livsfarlig djurkorsning

2023 09 23

En allt vanligare korsning mellan två djur har fått fäste i Sverige.

Antalet individer har ökat på kort tid.

Och nu går en svensk veterinär ut och varnar för utvecklingen.

I synnerhet eftersom djuret har börjat få plats i fler och fler hushåll runtom i landet.

– Det är livsfarligt rentutav, säger Åsmund Follerås som är veterinär i småländska Älmhult, till P4 Kronoberg.

Mestadels rovdjur

Han pratar om varghybrider – korsningen mellan varg och hund.

I många fall är djuren mer varg än hund och därmed mer rovdjur än sällskapsdjur.

Exakt hur många hundar med varg-dna som finns i Sverige är mycket svårt att avgöra, men klart är att blandningen mellan de två djuren är en mycket farlig kombination.

Det betonar Åsmund Follerås.

– Vargen är egentligen en väldigt försiktig individ som är ganska rädd och försöker undvika kontakt med hotfulla saker, säger veterinären.

"Tickande bomb"

Åsmund Follerås framhåller att om en sådan individ blandas med en trygg hund med självförtroende som bär med sig tusentals år gamla beteenden om att vara nära människan är det förenat med oerhörda risker.

Han kallar det för “en tickande bomb”.

Och den som väljer att äga en varghybrid av det här slaget kan till och med riskera att dö.

– Den kan äta upp dig. Den kan skada dig och andra, jag ser ingen som helst nytta med den, säger Åsmund Follerås till radion.

"Är farligt ute"

En granskning av Kaliber i P1 har visat att det saknas en ordentlig kartläggning av hur många hundar med varg-dna det finns i Sverige.

Det kan finnas hundar som består av 95 procent av varg, enligt radioprogrammet.

Och Naturvårdsverket håller med om den riskbild veterinär Åsmund Follerås presenterade.

– Börjar man plocka in vilda djur i vårt hem, då är man farligt ute, säger en av myndigheternas artskyddsexperter Britta Forsén till P1.

"Invasiv art"

Debatten om varghybrider finns även i Finland.

Landets Naturskyddsförbund vill att djuren som lever i det vilda skjuts innan de får ungar, då förekomsten äventyrar vargstammens genetik.

– Varghybriden är en främmande invasiv art, vars utrotning kräver omedelbara åtgärder, framhåller WWF:s programdirektör Petteri Tolvanen i ett pressmeddelande.

I Finland är det sedan 2016 olagligt att importera, föda upp och sälja varghybrider. 

Enligt svensk lag krävs det fyra generationer efter en första varg- och hundkorsning innan det är lagligt att avla på djuret. Man får inte lov att kalla en hund för varghybrid i en annons.

Arkivfoto: M-O Jodoin

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen