SVERIGE: Vill stoppa flygplan från Turkiet

2022 06 02

Turkiet fortsätter att motsätta sig ett svenskt medlemskap i Nato.

Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har inte Sverige uppfyllt några av de krav som ställts från turkisk sida.

Flera krav

Turkiets kravlista är lång. Bland annat vill landet att Sverige och Finland slutar stödja PKK, som är terrorklassade av både EU och Turkiet.

Turkiet vill även att Sverige avslutar sitt stöd till YPG, som Sverige inte anser är en terrororganisation.

Avslutningsvis vill Erdogan att Sverige och Finland stoppar sanktionerna som infördes efter att Turkiet köpte ryska vapensystem 2019.

Hårt mot hårt

Trots svenska försök till eftergifter går förhandlingarna trögt.

I ett tal till det turkiska parlamentet under onsdagen sa Erdogan att han ännu inte fått några konkreta förslag från Sverige eller Finland gällande kravlistan, rapporterar Reuters.

Enligt Michael Rubin, amerikansk Mellanösternexpert, bör Sverige ändra taktik och sätta ”hårt mot hårt”.

Slå mot ekonomin 

Michael Rubin menar att Turkiets ”akilleshäl” är landets krisande ekonomi. Om Sverige och Natomedlemmar riktar åtgärder som slår mot Erdogans statskassa kan presidenten tvingas ändra sin hårda retorik, konstaterar Turkietkännaren.

– Alla åtgärder som försvagar Turkiets valuta är åtgärder som Erdogan inte kan stå emot särskilt länge. Att begränsa turismen till Turkiet kan också vara en nyckel, eftersom turistsektorn är så svag att Erdogan tvingats skjuta upp skolstarter för att uppmuntra inhemsk turism. Det handlar inte bara om pengar utan även om potentiella röster i presidentvalet 2023, säger han till SvD.

Stoppa flyget

Michael Rubin föreslår en konkret åtgärd. Han tycker att Sverige tillsammans med andra länder bör hota statligt ägda flygbolaget Turkish Airlines med sanktioner.

– Hur det kan få fortsätta flyga till Sverige eller någon annat Natoland medan detta pågår är obegripligt. Att det är effektivt att rikta in sig på Turkish Airlines visade sig också förra året när ett tyst EU-hot om sanktioner mot flyg­bolaget fick Turkiet att sluta flyga irakiska migranter till gränsen mellan Vitryssland och Polen, säger han till SvD.

Foto: K. Hackert

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen