SVERIGE: Vill stoppa flygplan från Turkiet

2022 06 02

Turkiet fortsätter att motsätta sig ett svenskt medlemskap i Nato.

Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har inte Sverige uppfyllt några av de krav som ställts från turkisk sida.

Flera krav

Turkiets kravlista är lång. Bland annat vill landet att Sverige och Finland slutar stödja PKK, som är terrorklassade av både EU och Turkiet.

Turkiet vill även att Sverige avslutar sitt stöd till YPG, som Sverige inte anser är en terrororganisation.

Avslutningsvis vill Erdogan att Sverige och Finland stoppar sanktionerna som infördes efter att Turkiet köpte ryska vapensystem 2019.

Hårt mot hårt

Trots svenska försök till eftergifter går förhandlingarna trögt.

I ett tal till det turkiska parlamentet under onsdagen sa Erdogan att han ännu inte fått några konkreta förslag från Sverige eller Finland gällande kravlistan, rapporterar Reuters.

Enligt Michael Rubin, amerikansk Mellanösternexpert, bör Sverige ändra taktik och sätta ”hårt mot hårt”.

Slå mot ekonomin

Michael Rubin menar att Turkiets ”akilleshäl” är landets krisande ekonomi. Om Sverige och Natomedlemmar riktar åtgärder som slår mot Erdogans statskassa kan presidenten tvingas ändra sin hårda retorik, konstaterar Turkietkännaren.

– Alla åtgärder som försvagar Turkiets valuta är åtgärder som Erdogan inte kan stå emot särskilt länge. Att begränsa turismen till Turkiet kan också vara en nyckel, eftersom turistsektorn är så svag att Erdogan tvingats skjuta upp skolstarter för att uppmuntra inhemsk turism. Det handlar inte bara om pengar utan även om potentiella röster i presidentvalet 2023, säger han till SvD.

Stoppa flyget

Michael Rubin föreslår en konkret åtgärd. Han tycker att Sverige tillsammans med andra länder bör hota statligt ägda flygbolaget Turkish Airlines med sanktioner.

– Hur det kan få fortsätta flyga till Sverige eller någon annat Natoland medan detta pågår är obegripligt. Att det är effektivt att rikta in sig på Turkish Airlines visade sig också förra året när ett tyst EU-hot om sanktioner mot flygbolaget fick Turkiet att sluta flyga irakiska migranter till gränsen mellan Vitryssland och Polen, säger han till SvD.

Foto: K. Hackert

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen