SVERIGES EKONOMI: Glädjande signal för svenska folket

2023 05 26

Känslan är att det har lugnat ned sig, men jag säger det med en stor portion ödmjukhet.

Orden kommer från Meta Persdotter, vd för det största företaget inom Coop-kedjan.

I en intervju med Dagens industri går hon ut med en hoppfull signal.

I april minskade livsmedelspriserna med 1,3 procent jämfört med mars. Den första nedgången sedan november 2021.

– Känslan är att de har lugnat sig, säger Meta Persdotter till Di.

Men hon tillägger snabbt:

– Men jag säger det med en stor portion ödmjukhet. För man vet aldrig vad som händer om 14 dagar.

Skarp kritik

Coop och de två andra matjättarna, Ica och Axfood, har kritiserats kraftigt i takt med att livsmedelspriserna skjutit i höjden.

Butikskedjorna har anklagats för att pressa upp priserna.

Det stämmer inte, enligt Meta Persdotter.

–  Butikskedjorna har hamnat väldigt mycket i stormen, men det är ju många före oss, leverantörer och producenter, som också har ett ansvar i var prissättningen hamnar, säger hon till Di.

Driver på inflationen

Om matpriserna fortsätter att sjunka lär även inflationstakten i Sverige bromsa in.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har pekat ut livsmedelspriserna som den främsta bidragande faktorn till den höga inflationen.

– Vi ser att det är livsmedelspriserna som driver inflationen mest. Därför manar jag till ansvarstagande. Att den svenska matkassen ökat så pass mycket mer än i våra grannländer är inte rimlig, sa hon till DN i april.

Inga åtgärder från regeringen

Regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna vill att regeringen tar i med hårdhandskarna mot matjättarna.

SD har föreslagit ett pristak på livsmedel och sänkt matmoms.

Men regeringen kommer inte att vidta några åtgärder.

Det skulle spä på inflationen, enligt finansminister Svantesson.

– Vår uppgift är att inte driva på inflationen med politiken. Samtidigt kan vi stötta hushåll, och det har vi gjort genom att både höja och förlänga bostadstillägget och vi har sänkt bränsleskatten. Sen har alla företag ett ansvar att inte ta ut mer i pris än man måste, sa hon till DN i april.

Foto: B. Wedemeyer

Text: Redaktionen


Går i konkurs efter 106 år – efter dödsolyckan

2025 05 24

Ett Göteborgsbolag går i konkurs.

Det var under sommaren 2023 som en tragisk olycka inträffade vid nöjesparken Gröna Lund i Stockholm.

En 35-årig kvinna förlorade livet och flera skadades när berg-och dalbanan Jetline spårade ur.

En rättsprocess inleddes då mot bland annat Göteborgs Mekaniska Werkstad – som nu går i konkurs.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Går i konkurs

Göteborgs Mekaniska Werkstad – med anor från 1919 – krävs på miljoner för inblandning i dödsolyckan.

Åklagare lämnade förra året in en talan om grovt vållande till annans död, flera fall av grovt vållande till kroppsskada och framkallande av fara för annan mot Göteborgsbolaget.

Detta eftersom Göteborgs Mekaniska Werkstad på uppdrag av Mekosmos levererade en bärarm till nöjesparken.

Bärarmen knäcktes enligt TV4 vid dödsolyckan.

Inte på grund av rättsprocessen

Det ska dock enligt konkursförvaltaren inte vara på grund av rättsprocessen som bolaget går i konkurs – utan på grund av prissättningen.

Göteborgs tingsrätt har fattat beslut om konkurs och bolaget hade vid konkurstillfället 15 anställda.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 17 227 000 kronor, och bokförda tillgångar på 9 402 000 kronor, uppger Konkurslistan

“Hade inte hänt”

Senior åklagare Christer B. Jarlås vid Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har sagt att dödsolyckan inte hade hänt om alla regler hade följts.

– I tivolianordningar ska alla delar vara säkra och det finns ett tydligt regelverk med svenska standarder att följa, har han sagt till SVT.

– Om företagen hade följt reglerna hade detta inte hänt.

Anlitades av Mekosmos

Tre företag misstänktes för brott efter dödsolyckan, däribland just Göteborgs Mekaniska Werkstad.

Underentreprenören Mekosmos ska utan Gröna Lunds vetskap ha anlitat Göteborgs Mekaniska Werkstad för produktion av bärarmarna.

Göteborgs Mekaniska Werkstads försvarsadvokat framhöll förra året att ”bolaget bestrider ansvar och motsätter sig därför att betala företagsbot.”

Det rapporterar SVT.

Foto: Gröna Lund

Text: Redaktionen


Ryska fartyg i Norge

2025 05 23

Fartyg som kopplas till Rysslands skuggflotta observeras regelbundet i norska vatten.

Nu riktar Malte Humpert, grundare av tankesmedjan The Arctic Institute och journalist vid den norska tidskriften High North News, skarp kritik mot sitt eget land.

– Norge tillhandahåller vapen och stöd till Ukraina, men när det gäller att införa sanktioner mot LNG-tankfartyg gör landet mindre än andra, säger han till Dagbladet. 

– Varför låta farliga fartyg, som Ryssland tjänar pengar på, stanna kvar i Norge? frågar sig journalisten.

Tillåts besöka hamnar

Humpert hänvisar bland annat till att Norge fortfarande tillåter fartygen att byta besättning och fylla på varor i norska hamnar.

Detta sker trots att EU enats om hårda sanktioner mot 342 fartyg som kopplas till den ryska skuggflottan.

Norge är förvisso inte med i EU, men Humpert menar att landet borde följa unionens exempel.

– Om det finns politisk vilja kan något göras åt det. Men Norge har inte gjort någonting och det ser inte bra ut.

Kraftfull markering från Storbritannien

Storbritannien, ett annat land som inte är med i EU, har infört mängder av sanktioner mot fartyg i den ryska skuggflottan.

För två veckor sedan presenterade Downing Street de ”kraftfullaste åtgärderna” hittills.

Läs mer här: Storbritannien slår till mot Ryssland – ”största någonsin”

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

Enligt Malte Humpert är fartygen i skuggflottan ofta dåligt försäkrade och har vid flera tillfällen stängt av sina transpondrar, vilket innebär att de inte syns för andra fartyg.  

– Det är inte säkert, man måste veta var de befinner sig. Det har förekommit fall där fartyg har kolliderat eftersom de inte synts på andra fartygs radar, säger han till Dagbladet.

Foto: Jetiveri

Text: Redaktionen