SVERIGES EKONOMI 2023: Kraftig förändring för hushållen

2023 01 03

De flesta av Sveriges hushåll kommer att få det sämre under 2023.

Det indikerar en stor kartläggning från Swedbank, som DN tagit del av.

En stigande inflation, höjda räntor och hyresavgifter som skjuter i höjden kommer att slå hårt mot flera hushåll.

Det blir dessutom svårt att få kompensation genom lönehöjningar.

– Trots mer pengar i plånboken får de flesta en försämrad köpkraft nästa år, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom, till DN.

Minskad köpkraft

Enligt Swedbanks sammanställning minskar köpkraften hos nästintill samtliga typhushåll.

– Beräkningarna visar att samtliga hushåll får in mer pengar på kontot men de kan trots det inte köpa lika mycket som tidigare, rapporterar DN.

Höjt prisbasbelopp

Under 2023 höjs prisbasbeloppet med 4 200 kronor – från 48 300 till 52 500 kronor.

Höjningen av prisbasbeloppet gör att garantipensionen, omvårdnadsbidraget samt taken i ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkring höjs, då de beräknas utifrån prisbasbeloppet. Även studiemedel från CSN berörs.

En ovanligt stor höjning som beror på att inflationen ökade med 8,5 procent mellan juni och juli.

Men trots att den disponibla inkomsten ökar minskar köpkraften. 

Pengarna räcker helt enkelt inte till lika mycket längre.  

Flera tusenlappar

För vissa hushåll handlar det om flera tusenlappar.

Enligt Swedbanks beräkningar minskar köpkraften med 4 200 kronor i månaden för en tvåbarnsfamilj.

För en ensamstående respektive en ensamstående med barn minskar köpkraften med 1 500 samt 2 100 kronor i månaden.

För en arbetslös med A-kassa minskar köpkraften med 1 800 kronor i månaden.

De klarar sig 

Den enda gruppen som behåller sin köpkraft är garantipensionärerna.

– Deras räddning är att garantipensionen följer prisbasbeloppet, säger Arturo Arques till DN.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

EU-regler förhindrar svenska myndigheter från att motverka en katastrof.

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen


Förändring i svenska butikshyllor – från september

2025 08 31

En förändring kommer att synas i svenska butikshyllor i september.

Imorgon måndag övergår augusti till september, och då kommer också en förändring att börja bli synlig i svenska butikshyllor.

I januari meddelades att pantbeloppet höjs under 2025.

Men det är först nu i september som det kommer att bli synligt i butikshyllorna.

Förändring i butikshyllan

Pantbeloppet höjs på dryckesförpackningar av PET och aluminium, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Panten höjs från en till två kronor på aluminiumburk och liten PET-flaska, och från två till tre kronor på stor PET.

– De första produkterna kommer att finnas på butikshyllan i början av september 2025, har Returpack/Pantamera tidigare meddelat.

Producenterna har haft till september på sig att uppdatera förpackningar och etiketter, samtidigt som handelns kassa- och inköpssystem har uppdaterats.

Man har också varit tvungen att uppdatera alla pantautomater för att kunna hantera de nya pantbeloppen – men det ska ske ”i god tid före september”, har Returpack/Pantamera tidigare sagt.

Tips till konsumenterna

Den pant man får är dock den som står på förpackningen.

Under en övergångsperiod kan alltså samma produkt finnas i två olika förpackningar med olika pantbelopp. Man får alltså inte mer pant för gamla förpackningar, utan bara för nya med den nya märkningen.

– Vårt tips till konsumenterna är att vara uppmärksamma på pantmärket på förpackningen, då ser man tydligt vilket belopp man får tillbaka när man pantar, har Returpack/Pantameras marknads- och kommunikationschef Katarina Lundell tidigare sagt i ett uttalande.

– Det är ingen idé att spara på gamla förpackningar, de blir inte mer värda. Så det bästa är att fortsätta panta som vanligt, säger Katarina Lundell.

Vill få folk att panta mera

Målet med höjningen är att stimulera människor till att panta mera.

– Sveriges pantsystem är världsledande, eftersom konsumenterna vet att det gör skillnad för miljön och klimatet att panta. Vi ser varje år en liten ökning av vår höga pantningsgrad som nu ligger strax under 90 procent, säger Tomas Kjellker, vd på Returpack/Pantamera.

– Genom att göra den här höjningen ger vi systemet ytterligare en skjuts så att vi kan återvinna ännu fler burkar och flaskor, tillägger han.

Foto: Coop

Text: Redaktionen