SVERIGES EKONOMI: Personer med hög lön slipper betala

2023 08 21

Höginkomsttagare kan räkna med mer pengar över efter årsskiftet.

Regeringens budgetförhandlingar är på väg in i sin slutfas.

Men redan nu kan det konstateras att Sveriges höginkomsttagare kommer att slippa en särskild form av utgift, enligt Dagens Nyheter.

Det gäller alla som 2024 kommer att tjäna 57 000 kronor eller mer i månaden.

Höjs nästa år

Saken gäller den så kallade brytpunkten som avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt.

Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen och är därför inget aktivt beslut av regeringen.

Nästa år blir den dock högre än vanligt – på grund av den inflation som präglat Sverige under det senaste året.

– Brytpunkten för statlig skatt kommer nästa år att vara 683 000 kronor och motsvara en månadslön på 56 916 kronor, framhåller DN och refererar till Skatteverket.

Tidigare har den legat på 51 158 kronor.

Flera tusen höginkomsttagare kommer därmed besparas delar av den statliga skatten.

Högre kostnad

Konjunkturinstitutet, KI, menar att förändringen innebär minskade intäkter för staten.

En teori är också att inflationen kan höjas av att höginkomsttagare får mer pengar över varje månad, men det är inte beräkning som KI har uppdrag att göra.

– Det finns ingen särskild bedömning av hur just den här indexeringen påverkar inflationen. Men skulle man välja att inte göra den höjningen skulle man få ett lite högre strukturellt sparande, säger Ylva Hedén Westerdahl, KI:s prognoschef, till DN.

Motsvarande inför i år

Även inför 2023 skedde en motsvarande förändring där höginkomsttagare kunde räkna in skattesänkningar på över tusen kronor i månaden, med anledning av en automatisk uppräkning av prisbasbeloppet.

Då skrädde inte oppositionen på orden, och mycket talar för att nästa års förändring kommer att vara måltavla för samma form av kritik.

– Elisabeth Svantesson (nuvarande finansminister, red. anm.) säger att väldigt många grupper måste visa återhållsamhet nu. Det är kommunerna med skolan och sjukvården, pensionärerna, arbetsmarknadens parter och fackförbunden. Men det verkar finnas en grupp här som inte behöver visa någon form av återhållsamhet, sade förre finansminister Mikael Damberg (S) till Dagens industri förra året.

Slog tillbaka

Elisabeth Svantesson slog tillbaka med att brytpunktsförändringen inte är ett aktivt beslut från regeringen, utan en automatisk höjning. 

Samma sak sker alltså inför 2024.

–  Så gjordes även under den förra regeringen. Bland de ersättningar som räknas upp finns bland annat studiestöd, garantipension och sjukersättning, sade hon till Di. 

Foto: A Elefu

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen