SVERIGES EKONOMI: Personer med hög lön slipper betala

2023 08 21

Regeringens budgetförhandlingar är på väg in i sin slutfas.

Men redan nu kan det konstateras att Sveriges höginkomsttagare kommer att slippa en särskild form av utgift, enligt Dagens Nyheter.

Det gäller alla som 2024 kommer att tjäna 57 000 kronor eller mer i månaden.

Höjs nästa år

Saken gäller den så kallade brytpunkten som avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt.

Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen och är därför inget aktivt beslut av regeringen.

Nästa år blir den dock högre än vanligt – på grund av den inflation som präglat Sverige under det senaste året.

– Brytpunkten för statlig skatt kommer nästa år att vara 683 000 kronor och motsvara en månadslön på 56 916 kronor, framhåller DN och refererar till Skatteverket.

Tidigare har den legat på 51 158 kronor.

Flera tusen höginkomsttagare kommer därmed besparas delar av den statliga skatten.

Högre kostnad

Konjunkturinstitutet, KI, menar att förändringen innebär minskade intäkter för staten.

En teori är också att inflationen kan höjas av att höginkomsttagare får mer pengar över varje månad, men det är inte beräkning som KI har uppdrag att göra.

– Det finns ingen särskild bedömning av hur just den här indexeringen påverkar inflationen. Men skulle man välja att inte göra den höjningen skulle man få ett lite högre strukturellt sparande, säger Ylva Hedén Westerdahl, KI:s prognoschef, till DN.

Motsvarande inför i år

Även inför 2023 skedde en motsvarande förändring där höginkomsttagare kunde räkna in skattesänkningar på över tusen kronor i månaden, med anledning av en automatisk uppräkning av prisbasbeloppet.

Då skrädde inte oppositionen på orden, och mycket talar för att nästa års förändring kommer att vara måltavla för samma form av kritik.

– Elisabeth Svantesson (nuvarande finansminister, red. anm.) säger att väldigt många grupper måste visa återhållsamhet nu. Det är kommunerna med skolan och sjukvården, pensionärerna, arbetsmarknadens parter och fackförbunden. Men det verkar finnas en grupp här som inte behöver visa någon form av återhållsamhet, sade förre finansminister Mikael Damberg (S) till Dagens industri förra året.

Slog tillbaka

Elisabeth Svantesson slog tillbaka med att brytpunktsförändringen inte är ett aktivt beslut från regeringen, utan en automatisk höjning. 

Samma sak sker alltså inför 2024.

–  Så gjordes även under den förra regeringen. Bland de ersättningar som räknas upp finns bland annat studiestöd, garantipension och sjukersättning, sade hon till Di. 

Foto: A Elefu

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen