SVERIGES EKONOMI: Personer med hög lön slipper betala

2023 08 21

Höginkomsttagare kan räkna med mer pengar över efter årsskiftet.

Regeringens budgetförhandlingar är på väg in i sin slutfas.

Men redan nu kan det konstateras att Sveriges höginkomsttagare kommer att slippa en särskild form av utgift, enligt Dagens Nyheter.

Det gäller alla som 2024 kommer att tjäna 57 000 kronor eller mer i månaden.

Höjs nästa år

Saken gäller den så kallade brytpunkten som avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt.

Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen och är därför inget aktivt beslut av regeringen.

Nästa år blir den dock högre än vanligt – på grund av den inflation som präglat Sverige under det senaste året.

– Brytpunkten för statlig skatt kommer nästa år att vara 683 000 kronor och motsvara en månadslön på 56 916 kronor, framhåller DN och refererar till Skatteverket.

Tidigare har den legat på 51 158 kronor.

Flera tusen höginkomsttagare kommer därmed besparas delar av den statliga skatten.

Högre kostnad

Konjunkturinstitutet, KI, menar att förändringen innebär minskade intäkter för staten.

En teori är också att inflationen kan höjas av att höginkomsttagare får mer pengar över varje månad, men det är inte beräkning som KI har uppdrag att göra.

– Det finns ingen särskild bedömning av hur just den här indexeringen påverkar inflationen. Men skulle man välja att inte göra den höjningen skulle man få ett lite högre strukturellt sparande, säger Ylva Hedén Westerdahl, KI:s prognoschef, till DN.

Motsvarande inför i år

Även inför 2023 skedde en motsvarande förändring där höginkomsttagare kunde räkna in skattesänkningar på över tusen kronor i månaden, med anledning av en automatisk uppräkning av prisbasbeloppet.

Då skrädde inte oppositionen på orden, och mycket talar för att nästa års förändring kommer att vara måltavla för samma form av kritik.

– Elisabeth Svantesson (nuvarande finansminister, red. anm.) säger att väldigt många grupper måste visa återhållsamhet nu. Det är kommunerna med skolan och sjukvården, pensionärerna, arbetsmarknadens parter och fackförbunden. Men det verkar finnas en grupp här som inte behöver visa någon form av återhållsamhet, sade förre finansminister Mikael Damberg (S) till Dagens industri förra året.

Slog tillbaka

Elisabeth Svantesson slog tillbaka med att brytpunktsförändringen inte är ett aktivt beslut från regeringen, utan en automatisk höjning.

Samma sak sker alltså inför 2024.

– Så gjordes även under den förra regeringen. Bland de ersättningar som räknas upp finns bland annat studiestöd, garantipension och sjukersättning, sade hon till Di.

Foto: A Elefu

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen