SVERIGES EKONOMI: Personer med hög lön slipper betala

2023 08 21

Regeringens budgetförhandlingar är på väg in i sin slutfas.

Men redan nu kan det konstateras att Sveriges höginkomsttagare kommer att slippa en särskild form av utgift, enligt Dagens Nyheter.

Det gäller alla som 2024 kommer att tjäna 57 000 kronor eller mer i månaden.

Höjs nästa år

Saken gäller den så kallade brytpunkten som avgör vid vilken inkomst man ska börja betala statlig skatt.

Brytpunkten räknas upp varje år baserat på inflationen och är därför inget aktivt beslut av regeringen.

Nästa år blir den dock högre än vanligt – på grund av den inflation som präglat Sverige under det senaste året.

– Brytpunkten för statlig skatt kommer nästa år att vara 683 000 kronor och motsvara en månadslön på 56 916 kronor, framhåller DN och refererar till Skatteverket.

Tidigare har den legat på 51 158 kronor.

Flera tusen höginkomsttagare kommer därmed besparas delar av den statliga skatten.

Högre kostnad

Konjunkturinstitutet, KI, menar att förändringen innebär minskade intäkter för staten.

En teori är också att inflationen kan höjas av att höginkomsttagare får mer pengar över varje månad, men det är inte beräkning som KI har uppdrag att göra.

– Det finns ingen särskild bedömning av hur just den här indexeringen påverkar inflationen. Men skulle man välja att inte göra den höjningen skulle man få ett lite högre strukturellt sparande, säger Ylva Hedén Westerdahl, KI:s prognoschef, till DN.

Motsvarande inför i år

Även inför 2023 skedde en motsvarande förändring där höginkomsttagare kunde räkna in skattesänkningar på över tusen kronor i månaden, med anledning av en automatisk uppräkning av prisbasbeloppet.

Då skrädde inte oppositionen på orden, och mycket talar för att nästa års förändring kommer att vara måltavla för samma form av kritik.

– Elisabeth Svantesson (nuvarande finansminister, red. anm.) säger att väldigt många grupper måste visa återhållsamhet nu. Det är kommunerna med skolan och sjukvården, pensionärerna, arbetsmarknadens parter och fackförbunden. Men det verkar finnas en grupp här som inte behöver visa någon form av återhållsamhet, sade förre finansminister Mikael Damberg (S) till Dagens industri förra året.

Slog tillbaka

Elisabeth Svantesson slog tillbaka med att brytpunktsförändringen inte är ett aktivt beslut från regeringen, utan en automatisk höjning. 

Samma sak sker alltså inför 2024.

–  Så gjordes även under den förra regeringen. Bland de ersättningar som räknas upp finns bland annat studiestöd, garantipension och sjukersättning, sade hon till Di. 

Foto: A Elefu

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen