Sveriges fjärde populäraste bank lovar positivt besked

2023 09 25

Det var i torsdags som beskedet kom.

Räntan höjs med 0,25 procentenheter – från 3,75 till 4,0 procent.

– Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare, varnade Riksbanken i ett uttalande.

Lovar positiv förändring

Sedan dess har, som förväntat, räntorna börjat stiga hos Sveriges banker.

Först ut var Swedbank som höjde sin rörliga tremånadersränta med 25 punkter till 5,94 procent.

Liknande förändringar är att vänta bland övriga banker.

Men mitt i allt prat om stigande räntor presenterar en av Sveriges mest populära banker en annan höjning – och det är i det här fallet ett positivt besked för dess kunder.

Det handlar om en höjd sparränta och bakom förändringen står inte någon av Sveriges storbanker, utan istället ICA Banken.

"Ska löna sig"

För privatkunder till ICA Banken höjs räntan på sparkonton med 0,25 procentenheter – vilket får den att landa på 2,50 procent.

På onsdag, 27 september, träder förändringen i kraft.

– Det ska löna sig att spara sina pengar på konto när tiderna är osäkra, säger Marie Halling, vd för ICA Banken, i ett pressmeddelande.

– Kombinationen av en attraktiv ränta på lönekonto och en höjd ränta för buffertsparandet är ett sätt för oss att stötta våra kunder i vardagsekonomin just nu.

Fjärde mest populära

Enligt en undersökning från Svenskt kvalitetsindex är ICA Banken den fjärde mest populära banken i Sverige baserat på privatkunders omdöme och kundnöjdhet.

Det är dock inte den enda banken som höjer sin sparränta i veckan. Även Nordnet gör samma sak från och med idag (måndag).

– Som följd av stigande räntor ser vi ett ökat intresse för kontantsparande bland våra kunder, säger bankens Sverigechef Martin Ringberg i ett pressmeddelande.

Nordnets nya sparränta landar på 3,60 procent och blir därmed högre än den ICA Banken erbjuder.

Bäst ränta fanns i slutet av förra veckan hos den digitala banken Lea bank (3,90 procent) enligt jämförelsetjänsten Compricer.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” har över 4 miljoner kunder – se hela listan

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen