SWEDBANK: Håll koll på denna månad

2023 09 04

De ekonomiska smällarna har avlöst varandra en efter annan.

Efter över ett år med höjda räntor, stegrande pris på drivmedel och mat samt tidvis skyhöga elräkningar har hushållen i Sverige varit enormt pressade.

Få har sett särskilt ljust varken på landets eller den privata ekonomin.

Ljus i mörkret

Och det kommer sannolikt bli värre innan det blir bättre.

Flera storbanker och experter, även Riksbanken, har flaggat för minst en ytterligare höjning av styrräntan under 2023.

Men nu syns ljuset i mörkret.

Swedbank har precis släppt sin nya ränteprognos och pekar där ut en månad som sannolikt kommer innehålla ett positivt besked för ansträngda hushåll, rapporterar Dagens industri.

Håll koll på denna månad

Den utpekade månaden är juni 2024.

Från och med då kommer Riksbanken att börja sänka räntan igen.

Ett glädjebesked för hushåll som sitter på bolån med rörlig ränta, men även för den som eventuellt kommer att söka lån nästa sommar då också de bundna bolåneräntorna kommer sjunka vid tillfället.

Men det gäller alltså att hålla ut till dess med en räntehöjning i september och november som gör att styrräntan toppar på 4,25 procent.

– Skälet till den strama penningpolitiken är fortsatt alltför hög inflation och den svaga kronan, som riskerar att spä på inflationen ytterligare längre fram, meddelar Swedbank i Räntebladet.

Varnar Riksbanken

Riksbanken är under press.

Bland annat har en annan storbank, SBAB, vädjat om att sluta höja räntan.

– Riksbanken bör vara försiktig med ytterligare räntehöjningar efter september. Det kan däremot vara motiverat att vänta lite längre med en sänkning än vad vi tidigare bedömde, sade SBAB:s chefsekonom Robert Boije i ett pressutskick nyligen.

SBAB är också än mer positiva än Swedbank och har bedömt att räntan kommer att sjunka tidigare än juni.

– Vi tror att Riksbanken sedan sänker räntan igen i april nästa år, framhåller Robert Boije.

LÄS MER: Swedbank: så mycket behöver du spara

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen