SWEDBANK: Håll koll på denna månad

2023 09 04

De ekonomiska smällarna har avlöst varandra en efter annan.

Efter över ett år med höjda räntor, stegrande pris på drivmedel och mat samt tidvis skyhöga elräkningar har hushållen i Sverige varit enormt pressade.

Få har sett särskilt ljust varken på landets eller den privata ekonomin.

Ljus i mörkret

Och det kommer sannolikt bli värre innan det blir bättre.

Flera storbanker och experter, även Riksbanken, har flaggat för minst en ytterligare höjning av styrräntan under 2023.

Men nu syns ljuset i mörkret.

Swedbank har precis släppt sin nya ränteprognos och pekar där ut en månad som sannolikt kommer innehålla ett positivt besked för ansträngda hushåll, rapporterar Dagens industri.

Håll koll på denna månad

Den utpekade månaden är juni 2024.

Från och med då kommer Riksbanken att börja sänka räntan igen.

Ett glädjebesked för hushåll som sitter på bolån med rörlig ränta, men även för den som eventuellt kommer att söka lån nästa sommar då också de bundna bolåneräntorna kommer sjunka vid tillfället.

Men det gäller alltså att hålla ut till dess med en räntehöjning i september och november som gör att styrräntan toppar på 4,25 procent.

– Skälet till den strama penningpolitiken är fortsatt alltför hög inflation och den svaga kronan, som riskerar att spä på inflationen ytterligare längre fram, meddelar Swedbank i Räntebladet.

Varnar Riksbanken

Riksbanken är under press.

Bland annat har en annan storbank, SBAB, vädjat om att sluta höja räntan.

– Riksbanken bör vara försiktig med ytterligare räntehöjningar efter september. Det kan däremot vara motiverat att vänta lite längre med en sänkning än vad vi tidigare bedömde, sade SBAB:s chefsekonom Robert Boije i ett pressutskick nyligen.

SBAB är också än mer positiva än Swedbank och har bedömt att räntan kommer att sjunka tidigare än juni.

– Vi tror att Riksbanken sedan sänker räntan igen i april nästa år, framhåller Robert Boije.

LÄS MER: Swedbank: så mycket behöver du spara

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen