Tänker införa ny regel för bolån – expert förvarnar

2025 10 14

Regeringen har föreslagit flera förändringar av bolånereglerna.

En av de mer uppmärksammade är att nivån på bolånetaket ska höjas från dagens 85 procent till 90 procent, vilket innebär att köparen kan lägga ut en lägre insats.

Förslaget presenterades i somras och har sedan dess legat ute på remiss.

Nu varnar flera aktörer som tagit del av förslaget för ändringen.

– Ett stort problem med de här förslagen är att regeringen inte har analyserat och beskrivit vilka effekter de kommer att få för priserna, säger exempelvis Karl Walentin till SvD.

Han är gästprofessor i nationalekonomi Uppsala universitet och en av dem som svarat på förslaget.

"Leder till högre priser"

Senast på fredag ska remissvaren lämnas in.

Vad som också ingår i regeringens förslag är att det skärpta amorteringskravet slopas. Båda förslagen är bra för den som för första gången ska köpa en bostad – men bara om köparen hade varit det enda hushåll som omfattades av de nya reglerna.

Det menar Karl Walentin, som istället flaggar för att priserna kan skena. I synnerhet i områden där det inte går att bygga nytt.

– Vi får inte fler trevliga villor som barnfamiljer vill och kan flytta in i bara för att reglerna ändras. Så länge människor slåss om samma bostäder kommer uppluckrade regler bara att leda till högre priser.

Ministern: "Frigör tusentals kronor"

När regeringen presenterade sitt förslag underströk finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att utformningen av förändringarna har “präglats av försiktighet”.

– Avsikten är att få en bättre balans mellan rimliga villkor för hushållen och motiverade restriktioner som kan motverka skuldsättning. För många hushåll kan förändringarna frigöra tusentals kronor mer i hushållskassan varje månad, sade Niklas Wykman om det slopade amorteringskravet då.

LÄS MER: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Fler ska kunna äga sin bostad

Infrastruktur- och bostadsminister Anders Carlson betonade att ett syfte med regeländringarna är att fler människor ska få möjlighet att äga sin egen bostad.

– De föreslagna ändringarna sänker trösklarna in på bostadsmarknaden och frigör tusentals kronor varje månad för svenska hushåll. Samtidigt tas hänsyn till den finansiella stabiliteten genom åtgärder för att hålla tillbaka skuldsättningen, sade Andreas Carlson i somras.

Bland övriga remissinstanser har exempelvis Konjunkturinstitutet ställt sig tveksamma, med hänvisning till risk för ökade bostadspriser.

Villaägarnas Riksförbund har emellertid gett grönt ljus.

LÄS MER: “Markant ökning” – Avanza varnar alla småsparare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp M. Lis

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen