TEGNELL: Detta gäller inför julhelgen

2021 11 21

Många ser fram emot att fira jul tillsammans med stora tjocka släkten med frågan är hur det kommer att se ut med pandemin framåt julhelgen. Anders Tegnell går nu ut med flera punkter att tänka på inför julen.

Tiden går fort och nu är det bara 1 månad och 3 dagar kvar till självaste julafton.

Kalle Anka och julklappar

Med tanke på att många inte fick fira jul tillsammans som vanligt i fjol 2020 så är längtan på många håll givetvis rekordstor efter att få avnjuta Kalle Anka, julgröt, julklappar, julmat, Karl-Bertil Jonssons julafton och allt annat tillsammans med alla nära och kära.

Man skall ta sin tredje dos

Men frågan är vad som kommer att gälla när julen står för dörren och statsepidemiolog Anders Tegnell har nu berättat för DN vad man ska tänka på inför julen i år generellt sett.

– Man ska vaccinera sig och ta sin tredje dos om man tillhör de grupper som kan göra det. Man kanske åter ska fundera på hur stora samlingar man ska ha. Framför allt ska man hålla sig hemma om man får symtom, säger Anders Tegnell.

Ovaccinerade kan inte fira stort

I Sverige finns det hela 1,2 miljoner personer som trots kraftfulla uppmaning ännu inte sett till att vaccinera sig överhuvudtaget enligt SVT och de har inte ens tagit sin första vaccindos. Frågan är hur man ska göra om det finns ovaccinerade som tänker dyka upp på julfirandet. Statsepidemiologen framhåller att ovaccinerade inte kan fira som alla andra i jul.

– Är man ovaccinerad så behöver man verkligen fundera på vilka man umgås med och helt undvika större sammanhang, understryker Anders Tegnell.

Yngre under 39 år

Folkhälsomyndigheten betonar att det stora problemet just nu är det faktumet att det främst i åldersgruppen 39 år och yngre är allt för många som inte vaccinerat sig.

– De har ett stort ansvar att skydda sig själva och sin omgivning mot smitta, säger Anders Tegnell till DN.

Närmare instruktioner till julen kan väntas längre fram beroende på pandemins utveckling.

Foto: Folkhälsomyndigheten, Montage


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen