TERRORHOTET: Uppmaning till svenska folket – undvik detta på internet

2023 08 29

Med anledning av den ökade hotbilden mot Sverige höll regeringen och Myndigheten för psykologisk försvar (MPF) en extrainsatt pressträff på tisdagen.

Ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) ledde pressträffen tillsammans med Magnus Hjort, vikarierande generaldirektör på MPF.

Tillsammans gav man en  uppdaterad lägesbild av de omfattande påverkanskampanjer som riktas mot Sverige.

– Det vi nu kan se är att samma aktörer som var aktiva i kampanjen mot socialtjänsten delvis har gått över till att sprida desinformation om koranbränningar, säger Carl-Oskar Bohlin.  

Uppmaning till allmänheten

Ministern för civilt försvar gick även ut med en konkret uppmaning till svenska folket.

Carl-Oskar Bohlin betonar att det är viktigt att vara medveten om att Sverige är en måltavla för utländska påverkanskampanjer, som ofta sprids via olika plattformar på internet.

Därför uppmanas allmänheten att tänka till en extra gång när man surfar på nätet.

– Att vi är källkritiska och funderar en gång extra vad vi sprider vidare är något vi alla behöver tänka på, understryker Carl-Oskar Bohlin och tillägger:

– En sådan medvetenhet är det viktigaste verktyget vi har för att undvika att bli påverkade av utländska aktörer som försöker skada Sverige och svenska intressen.

Nytt uppdrag

På pressträffen presenterades också ett nytt uppdrag till MPF.

MPF har tidigare fått i uppdrag att stärka förmågan att motstå och upptäcka desinformationskampanjer som riktas mot den svenska socialtjänsten. 

Nu utvidgas myndighetens uppdrag.

Tilläggsuppdraget innebär att MPF även får i uppdrag att bekämpa den informationspåverkan som riktats mot Sverige i samband med bränningar av religiösa skrifter.

Ökat anslag

I samband med att MPF:s uppdrag utökas så tillför regeringen även mer pengar till myndigheten.

– I budgetpropositionen för 2024 avser regeringen att föreslå att MPF tillförs åtta miljoner kronor per år under perioden 2024–2026. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Foto: C. Hume

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen