TIDIGARE KREML-MINISTER: Här är länderna på Putins lista

2022 06 14

En av Vladimir Putins före detta närmaste män säger sig veta vilka länder Putin vill ta över härnäst.

Estland, Lettland och Litauen befinner sig i farozonen att bli invaderade av Ryssland. Det hävdar Mikhail Kasyanov, som var premiärminister i Ryssland och en av Putins allra närmaste män mellan 2000 och 2004, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

– Om Ukraina faller kommer de baltiska staterna att stå på tur, säger Kasyanov, och menar att kriget i Ukraina sannolikt kommer att pågå i två år.

“Han har tappat det”

Den före detta premiärministern berättar att han in i det sista trodde att Putin bluffade om sina krigsplaner, fram till dess att diktatorn kallade till sig sitt säkerhetsråd tre dagar före invasionen av Ukraina.

– Jag kan läsa dessa människor genom att se på dem, och jag såg att Putin redan hade tappat det. Inte i medicinsk mening utan i politiska termer. Jag kände en annan Putin, berättar Kasyanov.

Fick sparken

Mikhail Kasyanov lämnade Kreml 2004 efter att ha fått sparken av Putin. Han anslöt sig då till oppositionen och har blivit en av Putinregimens största kritiker i landet.

Enligt ex-ministern har Putin byggt ett system över tid baserat på rädsla som håller honom kvar vid makten, ett system han menar är värre nu än Sovjetunionen de sista åren.

“Grymmare än Sovjetunionen”

– Det här är följderna av ett system som, med uppmuntran av Putin som statschef, har börjat fungera mer cyniskt och grymmare än i slutskedet av Sovjetunionen. I huvudsak är detta ett KGB-system baserat på fullständig laglöshet. Det är klart att de inte förväntar sig några straff, säger Kasyanov enligt AFP.

Tvingats fly från Ryssland

Mihail Kasyanov har nu lämnat Ryssland av rädsla för sin egen säkerhet, uppger engelskspråkiga och oberoende The Moscow Times.

Enligt tidningen vägrar han ge någon information om var han befinner sig, men meddelar att han snart hoppas kunna återvända.

Kritiserade Putin öppet

Ex-ministern leder oppositionspartiet Partiet för folkets frihet och har öppet kritiserat Putin för att bedriva ett “brutalt krig”, skriver The Moscow Times.

Enligt tidningen har tiotusentals Putinkritiker tvingats lämna landet sedan kriget bröt ut. Den mest kända av allihop, Alexei Navalny, sitter för närvarande fängslad.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen