TIDIGARE SPIONCHEFEN: Putin skickas till sjukhus inom kort – lär inte återvända till makten

2022 05 23

Den ryska diktatorn kommer att flyttas till ett sanatorium och fråntas makten senast 2023.

Det förutspår Sir Richard Dearlove, före detta chef för brittiska underrättelsetjänsten MI6, rapporterar Daily Mail.

Dearlove var chef för MI6 mellan 1999 och 2004. Idag driver han en podcast vid namn One Decision, där han i ett avsnitt förklarar hur han tror att framtiden kommer se ut för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Förutspår sanatorium

Putins framtidsutsikter är inte speciellt goda, om man får tro den förre spionchefen. Han spekulerar nämligen i att det är högst sannolikt att Putin inom kort skickas till ett sanatorium, en typ av sjukhus där man historiskt sett behandlat patienter med lungtuberkulos. 

“Kommer vara borta 2023”

Om så sker lär han även bli av med makten, påstår Dearlove.

– Jag tror att han kommer att vara borta 2023 – men förmodligen till sanatoriet, från vilket han inte kommer att ta sig fram som ledare för Ryssland. Jag säger inte att han inte kommer att komma ut från sanatoriet, men han kommer inte att framstå som Rysslands ledare längre, säger han i podcasten enligt Daily Mail.

Början på slutet

Dearlove spekulerade vidare att världen sannolikt ser början på slutet för Putinregimen. Det behöver dock inte betyda att ingen annan likasinnad politiker fortsätter i samma spår som den nuvarande presidenten, framhäver han.

– Ekonomin är i en enda röra, sanktionerna kommer verkligen att börja bita ihop under de kommande tre till sex månaderna. Det kommer att bli mycket hög inflation (...) och militärt sett är det ett fullständigt fiasko, säger Sir Richard Dearlove.

Makten glider ur händerna

En annan före detta spion från MI6, Christopher Steele, hävdar att makten håller på att glida Putin ur händerna på grund av dålig hälsa. 

Steele, som opererat i Ryssland som brittisk agent, påstår att Putin behöver regelbundna pauser för att ta emot medicinsk behandling och att det inte längre finns någon “tydlig politisk ledning” i Moskva, skriver Daily Mail.

Ihärdiga rykten

Det har under den senaste månaden ihärdigt ryktats om diktatorns hälsoproblem. De första ryktena blossade upp efter en märklig video där Putin till synes behöver hålla sig fast i bordet vid ett möte, vilket ledde till spekulationer om Parkinson.

Oberoende ryska Projekt Media hävdade efter en granskning att Putin regelbundet träffat en kirurg och expert på sköldkörtelcancer. 

Locket på från Ryssland

Ryssland och Kreml själv har lagt locket på gällande presidentens hälsa och undvikit att kommentera frågan. Den närmaste en kommentar världen har fått var när utrikesminister Sergej Lavrov fick frågan i en italiensk tv-intervju i början av maj.

– Fråga de utländska ledarna, svarade Lavrov svävande och syftade på det besök av FN:s generalsekreterare António Guterres som nyligen hade ägt rum i Moskva vid tillfället.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen