TIDIGARE SPIONCHEFEN: Putin skickas till sjukhus inom kort – lär inte återvända till makten

2022 05 23

Den ryska diktatorn kommer att flyttas till ett sanatorium och fråntas makten senast 2023.

Det förutspår Sir Richard Dearlove, före detta chef för brittiska underrättelsetjänsten MI6, rapporterar Daily Mail.

Dearlove var chef för MI6 mellan 1999 och 2004. Idag driver han en podcast vid namn One Decision, där han i ett avsnitt förklarar hur han tror att framtiden kommer se ut för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Förutspår sanatorium

Putins framtidsutsikter är inte speciellt goda, om man får tro den förre spionchefen. Han spekulerar nämligen i att det är högst sannolikt att Putin inom kort skickas till ett sanatorium, en typ av sjukhus där man historiskt sett behandlat patienter med lungtuberkulos.

“Kommer vara borta 2023”

Om så sker lär han även bli av med makten, påstår Dearlove.

– Jag tror att han kommer att vara borta 2023 – men förmodligen till sanatoriet, från vilket han inte kommer att ta sig fram som ledare för Ryssland. Jag säger inte att han inte kommer att komma ut från sanatoriet, men han kommer inte att framstå som Rysslands ledare längre, säger han i podcasten enligt Daily Mail.

Början på slutet

Dearlove spekulerade vidare att världen sannolikt ser början på slutet för Putinregimen. Det behöver dock inte betyda att ingen annan likasinnad politiker fortsätter i samma spår som den nuvarande presidenten, framhäver han.

– Ekonomin är i en enda röra, sanktionerna kommer verkligen att börja bita ihop under de kommande tre till sex månaderna. Det kommer att bli mycket hög inflation (...) och militärt sett är det ett fullständigt fiasko, säger Sir Richard Dearlove.

Makten glider ur händerna

En annan före detta spion från MI6, Christopher Steele, hävdar att makten håller på att glida Putin ur händerna på grund av dålig hälsa.

Steele, som opererat i Ryssland som brittisk agent, påstår att Putin behöver regelbundna pauser för att ta emot medicinsk behandling och att det inte längre finns någon “tydlig politisk ledning” i Moskva, skriver Daily Mail.

Ihärdiga rykten

Det har under den senaste månaden ihärdigt ryktats om diktatorns hälsoproblem. De första ryktena blossade upp efter en märklig video där Putin till synes behöver hålla sig fast i bordet vid ett möte, vilket ledde till spekulationer om Parkinson.

Oberoende ryska Projekt Media hävdade efter en granskning att Putin regelbundet träffat en kirurg och expert på sköldkörtelcancer.

Locket på från Ryssland

Ryssland och Kreml själv har lagt locket på gällande presidentens hälsa och undvikit att kommentera frågan. Den närmaste en kommentar världen har fått var när utrikesminister Sergej Lavrov fick frågan i en italiensk tv-intervju i början av maj.

– Fråga de utländska ledarna, svarade Lavrov svävande och syftade på det besök av FN:s generalsekreterare António Guterres som nyligen hade ägt rum i Moskva vid tillfället.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen