Till hårt angrepp mot M, KD och L inför kvällens debatt

2022 05 08

Vågar inte Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säga ifrån eller är det så att man håller med?

Det frågar sig Annie Lööf inför den stora partiledardebatten i SVT ikväll söndag och frågan avser flera nya förslag från Sverigedemokraterna.

Främlingsfientliga värderingar

– Ulf, Ebba och Johan, var finns de röda linjerna mot SD:s rasism? Bara den senaste veckan har vi sett upprepade övertramp från Sverigedemokraterna. Bevis på vilka främlingsfientliga värderingar som formar deras politik, framhåller Annie Lööf (C).

Centerledaren riktar hård kritik mot flera utspel från Jimmie Åkessons (SD) parti.

Mamma, mormor och lillasyster

– SD har lagt förslag om att utvisa människor som anses asociala. Helt utan brottsmisstanke, bara utifrån uppfattningen att någon har en ”asocial livsstil” och ”brister i sina förpliktelser mot det svenska samhället”.

– Sverigedemokraterna tycker också att hela familjer, mamma, mormor och lillasyster, ska kunna utvisas för att en person i familjen begår brott. Kollektiv bestraffning, främmande för en rättsstat, betonar Annie Lööf.

Skarp kritik mot M, KD och L

Ikväll möts de åtta partiledarna i TV-debatt i SVT 2 klockan 20.00 och det är inför den debatten som Annie Lööf nu riktar skarp kritik mot partiledarna för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samverkan med SD som ingår i samma regeringsunderlagsalternativ.

– Ebba Busch pratade om att hon inte kunde se det hända på minst 20 år. Ulf Kristersson slog fast att det inte var aktuellt att vare sig regera eller regeringsförhandla med Jimmie Åkesson. De stod helt enkelt för långt ifrån varandra värderingsmässigt, framhäver Annie Lööf (C).

Vill dra röda linjer

– Men efter valet 2018 svängde det snabbt. Kristdemokraterna och Moderaterna bytte fot i frågan om SD-samarbete. Liberalerna stod bakom januariavtalet men bytte sedan fot och är öppna för samarbete med Sverigedemokraterna. Samtidigt vill L dra tydliga röda linjer mot främlingsfientlighet och populism. Samma sak har vi hört från både Ebba Busch och Ulf Kristersson.

Vill se gryningsräder

– För oss är den senaste veckans utspel bara ytterligare en påminnelse om varför Sverigedemokraterna aldrig ska ges nycklarna till Rosenbad.

– SD vill se gryningsräder mot familjer på misstänkta adresser. Att polisen bryter sig in för att jaga människor på flykt och omedelbart utvisa dem. Man går till och med så långt som att föreslå att man ska riva delar av invandrartäta bostadsområden. Jämna lägenheter med marken. Dessutom pratar partiledningen, utan att skämmas, om ”kulturellt belastade” områden.

Ren och skär rasism

– Det här är inte förslag för en bättre integration, eller för mer ordning och reda i samhället. Det här är ren och skär rasism. Ändå är det knäpptyst från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Knäpptyst från partiledare som gång på gång lovat att dra röda linjer, stå upp och säga ifrån när Jimmie Åkesson och hans partikamrater går över gränsen.

XXXXXXXXX

– Vi ser inga tydliga avståndstaganden i medierna, eller klargörande markeringar i morgonsoffor. Man avböjer kommentarer, duckar frågor eller slätar över, betonar Annie Lööf (C) i DN i dag.

Centerledaren riktar en fråga till de tre borgerliga partiledarna och frågar varför partierna agerar som de gör.

– Är det för att man inte törs markera och stå upp för det man själv tror på, av rädsla för att förlora väljare till Sverigedemokraterna? Eller är det så att man står bakom förslagen som presenterats den senaste veckan?

– Vill man också utvisa hela familjer för att en familjemedlem begår brott eller jämna utsatta bostadsområden med marken? Står man bakom retoriken om ”kulturellt belastade” områden?

Kritisera och markera stenhårt

Annie Lööf framhåller att Sverigedemokraterna aldrig bör ges nycklarna till Rosenbad.

– Vi kommer alltid kritisera och markera stenhårt mot en politik som bygger på intolerans och rasism. Vi har fortfarande förhoppningar om att Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ska börja göra detsamma.

Direktsänd TV

– I kväll ses vi i ”Agendas” partiledardebatt. Där kommer vi och Jimmie Åkesson dela studio i över två timmars direktsänd tv. Där och då har ni chansen att klart och tydligt ta avstånd. Dra tydliga röda linjer mot Sverigedemokraternas rasism. Jag och många med mig hoppas att ni tar den. För borgerlighetens, rättsstatens och Sveriges bästa, meddelar Annie Lööf sin debattext i DN.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen