Trafikpolis avslöjar: då vet vi om du använder mobilen bakom ratten

2025 01 22

År 2024 blev ett rekordår i antalet rattsurfare som åkte fast i Sverige.

Hela 20 procent ökade antalet jämfört med 2023, och mörkertalet befaras vara enormt.

Detta trots att det ända sedan 2018 finns en lag som förbjuder mobilanvändande under körning.

Straffet om man blir påkommen är dessutom relativt högt – 1 500 kronor i böter.

Ändå trotsas förbudet som aldrig förr.

– Det är varje pass som vi ser folk. Ibland har vi inte ens möjlighet att ta alla vi ser för att vi har andra jobb, säger trafikpolisen Joakim Bengtsson från Västmanland till Sveriges Radio.

Så blir du avslöjad

Att så många väljer att trotsa mobilförbudet tyder på att det är många som tror att de skulle kunna komma undan med att fuska.

Men polisen har järnkoll.

Det som bilföraren inte tror märks av utomstående syns tydligt.

– Ofta så ser man att de vinglar, kör mellan linjerna fram och tillbaka och kan komma nära framförvarande fordon, avslöjar Joakim Bengtsson.

Får inte hållas i handen

I trafikförordningen står det att mobilen, eller annan utrustning, inte för användas på ett sådant sätt att man håller den i handen.

Det är just faktorn “hålla den i handen” som utgör faran. Att använda en telefon som sitter fastmonterad, förutsatt att det inte påverkar framförandet av fordonet, är däremot tillåtet.

Och om mobilen ligger på sätet och det ringer kan det vara okej att svara.

– Det är själva handhavandet av mobiltelefonen som tar bort koncentrationen, och det är koncentrationsbortfallet som vi egentligen rapporterar för. Det är en lättare form av vårdslöshet i trafiken, du har inte koll på trafiken, säger Joakim Bengtsson.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut: detta är förbjudet att göra i bilen – men det här är tillåtet

Ny kamerateknik i flera länder

Problemet med rattsurfare finns inte bara i Sverige.

Flera EU-länder har den senaste tiden därför hakat på en ny metod för att komma åt lagbrytarna och börjat installera en ny form av trafikkamera som, tack vare artificiell intelligens, fångar folk som sitter med mobilen bakom ratten.

En sådan kamera skulle kunna komma åt många av dem som lyckas undvika att bli invinkade av polisen.

LÄS MER: “Superkamera” ska fånga bilister – som sitter med mobilen

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen