Trafikpolis avslöjar: då vet vi om du använder mobilen bakom ratten

2025 01 22

År 2024 blev ett rekordår i antalet rattsurfare som åkte fast i Sverige.

Hela 20 procent ökade antalet jämfört med 2023, och mörkertalet befaras vara enormt.

Detta trots att det ända sedan 2018 finns en lag som förbjuder mobilanvändande under körning.

Straffet om man blir påkommen är dessutom relativt högt – 1 500 kronor i böter.

Ändå trotsas förbudet som aldrig förr.

– Det är varje pass som vi ser folk. Ibland har vi inte ens möjlighet att ta alla vi ser för att vi har andra jobb, säger trafikpolisen Joakim Bengtsson från Västmanland till Sveriges Radio.

Så blir du avslöjad

Att så många väljer att trotsa mobilförbudet tyder på att det är många som tror att de skulle kunna komma undan med att fuska.

Men polisen har järnkoll.

Det som bilföraren inte tror märks av utomstående syns tydligt.

– Ofta så ser man att de vinglar, kör mellan linjerna fram och tillbaka och kan komma nära framförvarande fordon, avslöjar Joakim Bengtsson.

Får inte hållas i handen

I trafikförordningen står det att mobilen, eller annan utrustning, inte för användas på ett sådant sätt att man håller den i handen.

Det är just faktorn “hålla den i handen” som utgör faran. Att använda en telefon som sitter fastmonterad, förutsatt att det inte påverkar framförandet av fordonet, är däremot tillåtet.

Och om mobilen ligger på sätet och det ringer kan det vara okej att svara. 

– Det är själva handhavandet av mobiltelefonen som tar bort koncentrationen, och det är koncentrationsbortfallet som vi egentligen rapporterar för. Det är en lättare form av vårdslöshet i trafiken, du har inte koll på trafiken, säger Joakim Bengtsson.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut: detta är förbjudet att göra i bilen – men det här är tillåtet

Ny kamerateknik i flera länder

Problemet med rattsurfare finns inte bara i Sverige.

Flera EU-länder har den senaste tiden därför hakat på en ny metod för att komma åt lagbrytarna och börjat installera en ny form av trafikkamera som, tack vare artificiell intelligens, fångar folk som sitter med mobilen bakom ratten.

En sådan kamera skulle kunna komma åt många av dem som lyckas undvika att bli invinkade av polisen.

LÄS MER:  “Superkamera” ska fånga bilister – som sitter med mobilen

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen


23 okt 2026

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen