Trafikpolis avslöjar: då vet vi om du använder mobilen bakom ratten

2025 01 22

År 2024 blev ett rekordår i antalet rattsurfare som åkte fast i Sverige.

Hela 20 procent ökade antalet jämfört med 2023, och mörkertalet befaras vara enormt.

Detta trots att det ända sedan 2018 finns en lag som förbjuder mobilanvändande under körning.

Straffet om man blir påkommen är dessutom relativt högt – 1 500 kronor i böter.

Ändå trotsas förbudet som aldrig förr.

– Det är varje pass som vi ser folk. Ibland har vi inte ens möjlighet att ta alla vi ser för att vi har andra jobb, säger trafikpolisen Joakim Bengtsson från Västmanland till Sveriges Radio.

Så blir du avslöjad

Att så många väljer att trotsa mobilförbudet tyder på att det är många som tror att de skulle kunna komma undan med att fuska.

Men polisen har järnkoll.

Det som bilföraren inte tror märks av utomstående syns tydligt.

– Ofta så ser man att de vinglar, kör mellan linjerna fram och tillbaka och kan komma nära framförvarande fordon, avslöjar Joakim Bengtsson.

Får inte hållas i handen

I trafikförordningen står det att mobilen, eller annan utrustning, inte för användas på ett sådant sätt att man håller den i handen.

Det är just faktorn “hålla den i handen” som utgör faran. Att använda en telefon som sitter fastmonterad, förutsatt att det inte påverkar framförandet av fordonet, är däremot tillåtet.

Och om mobilen ligger på sätet och det ringer kan det vara okej att svara. 

– Det är själva handhavandet av mobiltelefonen som tar bort koncentrationen, och det är koncentrationsbortfallet som vi egentligen rapporterar för. Det är en lättare form av vårdslöshet i trafiken, du har inte koll på trafiken, säger Joakim Bengtsson.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut: detta är förbjudet att göra i bilen – men det här är tillåtet

Ny kamerateknik i flera länder

Problemet med rattsurfare finns inte bara i Sverige.

Flera EU-länder har den senaste tiden därför hakat på en ny metod för att komma åt lagbrytarna och börjat installera en ny form av trafikkamera som, tack vare artificiell intelligens, fångar folk som sitter med mobilen bakom ratten.

En sådan kamera skulle kunna komma åt många av dem som lyckas undvika att bli invinkade av polisen.

LÄS MER:  “Superkamera” ska fånga bilister – som sitter med mobilen

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen