Trafikpolis avslöjar: då vet vi om du använder mobilen bakom ratten

2025 01 22

År 2024 blev ett rekordår i antalet rattsurfare som åkte fast i Sverige.

Hela 20 procent ökade antalet jämfört med 2023, och mörkertalet befaras vara enormt.

Detta trots att det ända sedan 2018 finns en lag som förbjuder mobilanvändande under körning.

Straffet om man blir påkommen är dessutom relativt högt – 1 500 kronor i böter.

Ändå trotsas förbudet som aldrig förr.

– Det är varje pass som vi ser folk. Ibland har vi inte ens möjlighet att ta alla vi ser för att vi har andra jobb, säger trafikpolisen Joakim Bengtsson från Västmanland till Sveriges Radio.

Så blir du avslöjad

Att så många väljer att trotsa mobilförbudet tyder på att det är många som tror att de skulle kunna komma undan med att fuska.

Men polisen har järnkoll.

Det som bilföraren inte tror märks av utomstående syns tydligt.

– Ofta så ser man att de vinglar, kör mellan linjerna fram och tillbaka och kan komma nära framförvarande fordon, avslöjar Joakim Bengtsson.

Får inte hållas i handen

I trafikförordningen står det att mobilen, eller annan utrustning, inte för användas på ett sådant sätt att man håller den i handen.

Det är just faktorn “hålla den i handen” som utgör faran. Att använda en telefon som sitter fastmonterad, förutsatt att det inte påverkar framförandet av fordonet, är däremot tillåtet.

Och om mobilen ligger på sätet och det ringer kan det vara okej att svara. 

– Det är själva handhavandet av mobiltelefonen som tar bort koncentrationen, och det är koncentrationsbortfallet som vi egentligen rapporterar för. Det är en lättare form av vårdslöshet i trafiken, du har inte koll på trafiken, säger Joakim Bengtsson.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut: detta är förbjudet att göra i bilen – men det här är tillåtet

Ny kamerateknik i flera länder

Problemet med rattsurfare finns inte bara i Sverige.

Flera EU-länder har den senaste tiden därför hakat på en ny metod för att komma åt lagbrytarna och börjat installera en ny form av trafikkamera som, tack vare artificiell intelligens, fångar folk som sitter med mobilen bakom ratten.

En sådan kamera skulle kunna komma åt många av dem som lyckas undvika att bli invinkade av polisen.

LÄS MER:  “Superkamera” ska fånga bilister – som sitter med mobilen

Foto: A. Boucher

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen