Tre branscher skriker efter personal – trots höga arbetslösheten

2025 03 31

Flera branscher har stora rekryteringsbehov, trots den höga arbetslösheten i Sverige.

Det uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i en ny sammanställning.

Myndigheten har för första gången kartlagt personalbristen per yrke på svensk arbetsmarknad.

Statistiken visar att flera branscher är i stort behov av att rekrytera. Under det tredje kvartalet 2024 rådde det brist på sammanlagt 70 000 yrkespersoner. Detta trots att arbetslösheten uppgick till 8 procent under samma period.

Rekryteringsbehoven finns både inom branscher som kräver eftergymnasial utbildning och branscher som inte kräver det.

– Vi ser att det saknas kompetenser inom flera olika områden, där ibland it, teknik och vård, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.

Hela listan 

Här är samtliga branscher som har stora rekryteringsbehov:

1, Vården
 Inom vården saknas det både läkare och sjuksköterskor – de med specialistkompetenser såväl som de med grundutbildning. Drygt hälften av arbetsgivarna uppger att de inte lyckas få tag i personer med rätt kompetens till många av vårdyrkena.

2, It-branschen
Inom data och it saknas personer med längre eftergymnasial utbildning, som mjukvaru- och systemutvecklare. Här uppger dock nio av tio arbetsgivare att de i regel lyckas rekrytera personal.

3, Skolan
Inom skolan saknas lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolorna har svårast att rekrytera fritidspedagoger, men desto lättare är det att rekrytera lärare till förskoleklass och lågstadium.

Två av fem misslyckas

Många arbetsgivare har mycket svårt att rekrytera personal.

Under mätperioden har 39 procent av arbetsgivarna misslyckats med att rekrytera så många personer som de sökt, uppger SCB.

– Tre av fyra arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem har vidtagit åtgärder, som att förlänga rekryteringstiden eller sänka eller ändra kraven för tjänsten de vill tillsätta, säger Katja Olofsson.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml dundrar mot väst – “Nazistiska ättlingar befordras”

2025 06 28

Kreml riktar nu skarp kritik mot västvärldens politiska ordning.

På lördagseftermiddagen riktar ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova

kritik mot väst.

Zakharova hävdar att västvärlden “avsiktligt” befordrar nazistiska ättlingar i politiken.

Det rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

“Nazistiska ättlingar”

Zakharova säger att “trenden att avsiktligt utse nazistiska ättlingar till ledande befattningar i det kollektiva väst är uppenbar”.

– Trenden är uppenbarligen nynazistisk: (Tysklands förbundskansler) Friedrich Merz, (FN:s framtida generalförsamlings ordförande) Annalena Baerbok, (Kanadas minister för transport och inrikeshandel) Chrystia Freeland, (Georgiens före detta president) Salome Zurabishvili. Nu kan chefen för MI6, Blaise Metreweli, läggas till på listan, säger hon.

– Någon sätter målmedvetet och medvetet ättlingar till nazisterna på ledande positioner i länderna i det kollektiva väst.

Står inför utmaningar

Samtidigt som Kreml dundrar mot väst fortsätter utmaningarna att hopa sig för Ryssland.

Framstegen på krigsfronten i Ukraina är fortsatt mycket små – och kriget börjar orsaka svårigheter i den ryska ekonomin.

Oljepriset fortsätter även att sjunka – vilket är tungt för Ryssland som grundar stora delar av sin ekonomi på försäljning av olja och naturgas.

Läs mer: Flera ryska helikoptrar totalförstörda

“Bagatelliserar”

Kreml fortsätter att bagatellisera de sociala och ekonomiska kostnaderna för Rysslands krig i Ukraina och de uppblåsta militärutgifterna.

Det uppger tankesmedjan Institute for the Study of War.

Sade till journalister

Vladimir Putin sade till journalister den 27 juni, efter Eurasiska ekonomiska unionens toppmöte i Minsk, att sanktioner inte kan skada Rysslands ekonomi och att Rysslands ekonomiska indikatorer är ”tillfredsställande”.

– Putin medgav att Rysslands ekonomi fortfarande brottas med hög inflation och att Rysslands ekonomiska tillväxt 2025 kommer att vara "mycket mer blygsam för att bekämpa inflationen”, uppger ISW.

Läs mer: Tyskland har skickat upp stridsflyg

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


Tyskland har skickat upp stridsflyg

2025 06 28

Tyskland har skickat upp stridsflyg för att avvisa ett ryskt plan.

Olika ryska stridsflygplan och spionplan cirkulerar ofta kring Natoområden.

Med jämna mellanrum skickar länder som Sverige och Finland upp stridsflyg för att avvisa eller möta de ryska planen.

Nu kommer besked om att Tyskland har skickat upp två stridsflygplan för att avvisa ett ryskt spionplan som rörde sig över Östersjön.

Det rapporterar Newsweek.

Har skickat upp plan

Det handlar om det ryska spaningsplanet Ilyushin Il-20M som flög över området med transpondern avstängd och utan färdplan innan det tyska flygvapnet satte in sina stridsflyg.

Det var på väg mot internationellt luftrum nära Polen och Tyskland men upptäcktes av Natos radar som larmade Tysklands militär, Bundeswehr, som skickade upp två Eurofighter-plan från flygbasen Laage nära Rostock.

Visuell kontakt

Eurofighter-planen etablerade visuell kontakt med det ryska planet utanför den tyska kusten innan de ändrade kurs norrut utanför ön Usedom och därmed förblev i internationellt luftrum.

De tyska Eurofighter-planen återvände därefter till basen i en incident som kommer bara några veckor efter att brittiska stridsflygplan baserade i Polen avvisat två ryska spaningsplan.

Läs mer: Flera ryska helikoptrar totalförstörda

Det är Eurofighter

Eurofighter är ett ensitsigt multiroll-stridsflygplan. 

Det kan användas i både luftförsvar och luftangrepp.

– Det tyska flygvapnets totalt 138 Eurofighters utgör ryggraden i den tyska stridsflygplansflottan, förklarar Bundeswehr.

– De är ett centralt element för att säkerställa flygvapnets framtida bidrag till den nödvändiga kapacitetsprofilen för de väpnade styrkorna och till de tillhörande alliansåtagandena.

“I nära samarbete”

Det multifunktionella stridsflygplanet drivs av två EJ200-motorer som tillverkas av Eurojet-konsortiet.

– Tack vare sin förmåga att genomföra nätverksbaserade operationer kan Eurofighter användas i nära samarbete med såväl tyska flyg-, land- och sjöstridskrafter som med militära allianspartners, fortsätter Bundeswehr.

Foto: Bundeswehr

Text: Redaktionen