Tre nya lagar införs efter nyår – det här gäller

2024 12 24

Från och med 1 januari 2025 träder flera nya lagar i kraft.

Besluten är redan fattade, men det är först vid årsskiftet som de börjar gälla i praktiken.

En del av dem påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Inga kläder i restavfallet

Bland de mer uppmärksammade lagförändringarna finns den som kommer börja kräva att hushåll sorterar textilavfall separat.

Med andra ord får du inte längre slänga exempelvis kläder eller väskor i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) när de nya reglerna togs fram.

LÄS MER: Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

Anställda ska rapporteras

En annan av de nya lagarna som många behöver förhålla sig till är att anställda nu kommer att bli rapporterade till Skatteverket av sina arbetsgivare när de har varit hemma på grund av vård av sjukt barn, så kallad vab, eller föräldraledighet.

Syftet är att stoppa bidragsfusk genom att chefen en gång i månaden lämnar in uppgifter till myndigheten om vem som varit borta från jobbet av ovanstående skäl.

– Vi måste stoppa bidragsfusket i vårt välfärdssystem, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot när förslaget lyftes i somras.

LÄS MER: Chefer ska börja rapportera anställda – gäller hela landet

Skatter sänks

Den tredje av de mer vardagsnära lagförändringarna är att skatten sänks på bensin och diesel.

Beslutet fattades efter att regeringen och SD höjde reduktionsplikten i höstas.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Dessutom stärks jobbskatteavdraget och marginalskatten minskar för folk med högre inkomster. Även pensionärer får lägre skatt.

Övriga lagar som börjar gälla från och med 1 januari 2025 är:

- Anonyma vittnen

- Slopat tillstånd för att öppna hotell eller pensionat

- Uppvärmda byggnader som ej är bostadshus och har fler än 20 p-platser ska ha minst en laddstolpe för elfordon

- Föräldrabalken ändras och stärker rättigheterna för barn

- Blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, kommer att bli dyrare

- Rut- och rotavdrag stramas åt och får ett gemensamt tak på 50 000 kronor. Maximalt avdrag för båda är 75 000 kronor.

Foto: J. Studler

Text: Redaktionen

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

– Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

S vill införa totalförbud – berör hundratusentals svenskar

2026 02 13

Socialdemokraterna går ut med ett besked inför valet i höst.

Om partiet får mandatet att leda landet vill man införa ett totalförbud.

Förbudet gäller vinster i skolan och planen är att det kommer införas stegvis vid en vinst för oppositionen.

– Jag ser framför mig att vi då får en lagstiftning som förbjuder vinster i svensk skola, säger Anders Ygeman (S), rapporterar SVT.

Stegvis

Under mandatperiodens första period vill Socialdemokraterna införa ett totalförbud mot värdeöverföringar från skolan.

Vinstdrivande friskolor ska stoppas från att föra skolpengen från bolaget och bli återbetalningsskyldiga om de bryter mot det.

Partiet vill också tillsätta en utredning, som ska redovisas halvvägs in i mandatperioden, för att ta fram ytterligare lagförslag i frågan.

– Det kommer innebära att pengarna stannar i klassrummen, säger Anders Ygeman.

Hundratusentals i friskolan

Idag finns det fristående grundskolor i 186 kommuner av Sveriges totalt 290 kommuner.

När det kommer till fristående gymnasieskolor är siffran 97 kommuner.

– Mer än 417 000 barn och elever går i en fristående för-, grund-, eller gymnasieskola. Det är 19,9 procent av drygt 2 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor, uppger Friskolornas riksförbund.

Riksförbundet anser att vinster i skolverksamheten är något som behövs.

– Om du som friskola kan attrahera elever, klarar av myndigheternas krav på kvalitet och ändå lyckas driva din skola mer effektivt än kommunen så får friskolan ett överskott, en vinst, uppger riksförbundet.

– Överskott är en självklar del av en seriös verksamhet.

LÄS MER: ”En av landets största” – tung konkurs i bilbranschen

Undersökning visar folkligt stöd

För ett par veckor sedan presenterades en undersökning som visar att de flesta svenska väljarna tycker att det är ett bra förslag att förbjuda vinster i skolan, uppger SR.

Det gäller väljare som stöder något av oppositionspartierna, men också bland de som sympatiserar med något av Tidöpartierna.

– Det har ett brett folkligt stöd, säger Indikators opinionschef Per Oleskog Tryggvason, till SR.

LÄS OCKSÅ: Hamburgerkedja expanderar – fem nya restauranger i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen