Tre nya lagar införs efter nyår – det här gäller

2024 12 24

Från och med 1 januari 2025 träder flera nya lagar i kraft.

Besluten är redan fattade, men det är först vid årsskiftet som de börjar gälla i praktiken.

En del av dem påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Inga kläder i restavfallet

Bland de mer uppmärksammade lagförändringarna finns den som kommer börja kräva att hushåll sorterar textilavfall separat.

Med andra ord får du inte längre slänga exempelvis kläder eller väskor i restavfallet.

Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) när de nya reglerna togs fram.

LÄS MER: Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

Anställda ska rapporteras

En annan av de nya lagarna som många behöver förhålla sig till är att anställda nu kommer att bli rapporterade till Skatteverket av sina arbetsgivare när de har varit hemma på grund av vård av sjukt barn, så kallad vab, eller föräldraledighet.

Syftet är att stoppa bidragsfusk genom att chefen en gång i månaden lämnar in uppgifter till myndigheten  om vem som varit borta från jobbet av ovanstående skäl.

– Vi måste stoppa bidragsfusket i vårt välfärdssystem, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Sveriges Radio Ekot när förslaget lyftes i somras.

LÄS MER: Chefer ska börja rapportera anställda – gäller hela landet

Skatter sänks

Den tredje av de mer vardagsnära lagförändringarna är att skatten sänks på bensin och diesel. 

Beslutet fattades efter att regeringen och SD höjde reduktionsplikten i höstas.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Dessutom stärks jobbskatteavdraget och marginalskatten minskar för folk med högre inkomster. Även pensionärer får lägre skatt.

Övriga lagar som börjar gälla från och med 1 januari 2025 är:

- Anonyma vittnen

- Slopat tillstånd för att öppna hotell eller pensionat

- Uppvärmda byggnader som ej är bostadshus och har fler än 20 p-platser ska ha minst en laddstolpe för elfordon

- Föräldrabalken ändras och stärker rättigheterna för barn

- Blancolån, det vill säga lån utan säkerhet, kommer att bli dyrare

- Rut- och rotavdrag stramas åt och får ett gemensamt tak på 50 000 kronor. Maximalt avdrag för båda är 75 000 kronor.

Foto: J. Studler

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: Storbritannien förbereder militär operation

2025 11 19

Natomedlemmen Storbritannien är redo att slå till mot det ryska spionfartyget Jantar.

Det ryska fartyget har försökt blända brittiska stridspiloter med lasrar. Enligt Storbritanniens försvarsministern John Healey användes lasrar mot piloter på havsövervakningsflygplanet Boeing P-8 Poseidon.

Nu förbereder Storbritannien en militär operation. Om Jantar återigen närmar sig brittiskt vatten kommer landet agera militärt.

– Vi har militära alternativ redo om Jantar ändrar kurs, säger John Healey enligt Reuters.

Försvarsministern understryker att situationen är mycket allvarlig.

– Det här är första gången som Jantar har vidtagit sådana åtgärder mot det brittiska flygvapnet. Vi tar det på största allvar.

”Ryska män i militäruniformer”

Händelsen inträffar kort efter att den danska flottveteranen Bjarne Caesar Skinnerup gått ut med en skarp varning.

Caesar Skinnerup, som har arbetat i den danska flottan under Kalla kriget, påstår att ryska män i militäruniformer finns ombord på fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

– Flera av mina kollegor har börjat se män på skuggfartygen som är uniformerade i den ryska flottans kamouflageuniform. Det kan verka skrämmande att det står uniformerade män och tittar på, säger han till Danwatch.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger 

Vill undvika sanktioner

Fartygen i den ryska skuggflottan seglar under falsk flagg för att undvika västvärldens sanktioner. Putinregimen använder i synnerhet skuggflottan för att transportera rysk olja till handelspartners.

Snittåldern på oljefartygen i den ryska skuggflottan har ökat från 8,9 till 16,6 år efter den ryska invasionen av Ukraina. EU-ledare har länge varnat för att fartygen kan orsaka olyckor med ödesdigra konsekvenser för miljön.

LÄS OCKSÅ: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Foto: Military Material

Text: Redaktionen