Tre populära länder har fått nog – svenskar kan få betala 2 000 kronor mer

2025 01 10

Svenska folkets mest populära resmål väntas bli flera tusenlappar dyrare i år.

Det första beskedet kom redan i december.

Gran Canaria-kommunen Mogán bestämde sig då för att införa en skatt för turistövernattningar efter massiva protester mot överturismen på Kanarieöarna.

Nu väntas svenskfavoriterna Grekland, Portugal och Thailand göra samma sak, vilket kan höja priserna med flera tusenlappar för en vanlig svensk familj.

Det rapporterar den brittiska konsumentsajten Which.

2 000 kronor dyrare

När det gäller Grekland är planen att införa en separat skatt för besökare under lågsäsong, det vill säga från november till februari.

Då kommer skatten bara att ligga på två euro per dag och person.

Desto dyrare blir det under sommarsäsongen. Då ökar skatten till åtta euro per dag, motsvarande 92 kronor om dagen eller drygt 650 kronor för en vecka.

För en familj på fyra personer skulle vistelsen öka i pris med nästan 2 000 kronor.

Billigare sjövägen

Thailand, som är ett omåttligt populärt resmål för svenskar under vintern, väntas den nya reseskatten träda i kraft först i mitten av 2025.

Enligt det förslag som just nu ligger på bordet ska besökarna betala en engångsavgift på cirka 100 kronor för de som anländer via flyg.

Reser man till Thailand med båt halveras summan.

Det tredje landet, Portugal, införde redan under 2024 turistskatt i 26 kommuner, bland annat i turistmagneten Algarve och på flera håll nära huvudstaden Lissabon.

Från och med januari 2025 kommer även Azorerna att börja ta ut en avgift på två euro per person.

LÄS MER: Turister varnas för populära resmål – hela listan

"Ska skydda kultur och miljö"

Även Amsterdam, Paris och paradisön Bali har sedan tidigare sållat sig till skaran som infört besöksavgifter för turister.

– Den här avgiften syftar att skydda kulturen och miljön på Bali, sade öns tillförordnade guvernör Sang Made Mahendra förra året.

Bakgrunden till besöksavgiften är en mängd incidenter som bland annat inkluderat "respektlösa handlingar mot den övervägande hinduiska öns kultur”, skriver AP.

LÄS MER: Panik hos flygjätte – otäck video skrämmer resenärer

Foto: T. Salas

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen