Tre populära länder har fått nog – svenskar kan få betala 2 000 kronor mer

2025 01 10

Svenska folkets mest populära resmål väntas bli flera tusenlappar dyrare i år.

Det första beskedet kom redan i december.

Gran Canaria-kommunen Mogán bestämde sig då för att införa en skatt för turistövernattningar efter massiva protester mot överturismen på Kanarieöarna.

Nu väntas svenskfavoriterna Grekland, Portugal och Thailand göra samma sak, vilket kan höja priserna med flera tusenlappar för en vanlig svensk familj.

Det rapporterar den brittiska konsumentsajten Which.

2 000 kronor dyrare

När det gäller Grekland är planen att införa en separat skatt för besökare under lågsäsong, det vill säga från november till februari.

Då kommer skatten bara att ligga på två euro per dag och person.

Desto dyrare blir det under sommarsäsongen. Då ökar skatten till åtta euro per dag, motsvarande 92 kronor om dagen eller drygt 650 kronor för en vecka.

För en familj på fyra personer skulle vistelsen öka i pris med nästan 2 000 kronor.

Billigare sjövägen

Thailand, som är ett omåttligt populärt resmål för svenskar under vintern, väntas den nya reseskatten träda i kraft först i mitten av 2025.

Enligt det förslag som just nu ligger på bordet ska besökarna betala en engångsavgift på cirka 100 kronor för de som anländer via flyg.

Reser man till Thailand med båt halveras summan.

Det tredje landet, Portugal, införde redan under 2024 turistskatt i 26 kommuner, bland annat i turistmagneten Algarve och på flera håll nära huvudstaden Lissabon.

Från och med januari 2025 kommer även Azorerna att börja ta ut en avgift på två euro per person.

LÄS MER: Turister varnas för populära resmål – hela listan

"Ska skydda kultur och miljö"

Även Amsterdam, Paris och paradisön Bali har sedan tidigare sållat sig till skaran som infört besöksavgifter för turister.

– Den här avgiften syftar att skydda kulturen och miljön på Bali, sade öns tillförordnade guvernör Sang Made Mahendra förra året.

Bakgrunden till besöksavgiften är en mängd incidenter som bland annat inkluderat "respektlösa handlingar mot den övervägande hinduiska öns kultur”, skriver AP.

LÄS MER: Panik hos flygjätte – otäck video skrämmer resenärer

Foto: T. Salas

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen