Tre populära länder har fått nog – svenskar kan få betala 2 000 kronor mer

2025 01 10

Svenska folkets mest populära resmål väntas bli flera tusenlappar dyrare i år.

Det första beskedet kom redan i december.

Gran Canaria-kommunen Mogán bestämde sig då för att införa en skatt för turistövernattningar efter massiva protester mot överturismen på Kanarieöarna.

Nu väntas svenskfavoriterna Grekland, Portugal och Thailand göra samma sak, vilket kan höja priserna med flera tusenlappar för en vanlig svensk familj.

Det rapporterar den brittiska konsumentsajten Which.

2 000 kronor dyrare

När det gäller Grekland är planen att införa en separat skatt för besökare under lågsäsong, det vill säga från november till februari.

Då kommer skatten bara att ligga på två euro per dag och person.

Desto dyrare blir det under sommarsäsongen. Då ökar skatten till åtta euro per dag, motsvarande 92 kronor om dagen eller drygt 650 kronor för en vecka.

För en familj på fyra personer skulle vistelsen öka i pris med nästan 2 000 kronor.

Billigare sjövägen

Thailand, som är ett omåttligt populärt resmål för svenskar under vintern, väntas den nya reseskatten träda i kraft först i mitten av 2025.

Enligt det förslag som just nu ligger på bordet ska besökarna betala en engångsavgift på cirka 100 kronor för de som anländer via flyg.

Reser man till Thailand med båt halveras summan.

Det tredje landet, Portugal, införde redan under 2024 turistskatt i 26 kommuner, bland annat i turistmagneten Algarve och på flera håll nära huvudstaden Lissabon.

Från och med januari 2025 kommer även Azorerna att börja ta ut en avgift på två euro per person.

LÄS MER: Turister varnas för populära resmål – hela listan

"Ska skydda kultur och miljö"

Även Amsterdam, Paris och paradisön Bali har sedan tidigare sållat sig till skaran som infört besöksavgifter för turister.

– Den här avgiften syftar att skydda kulturen och miljön på Bali, sade öns tillförordnade guvernör Sang Made Mahendra förra året.

Bakgrunden till besöksavgiften är en mängd incidenter som bland annat inkluderat "respektlösa handlingar mot den övervägande hinduiska öns kultur”, skriver AP.

LÄS MER: Panik hos flygjätte – otäck video skrämmer resenärer

Foto: T. Salas

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Höjer lönerna

2026 06 05

Regeringen har fattat beslut om att höja lönerna för en rad stadsanställda.

Lönerna höjs bland annat för myndighetschefer, generaldirektörer, landshövdingar, rektorer för universitet och högskolor, samt länsråden vid länsstyrelserna och överdirektörer.

Totalt omfattar lönehöjningarna 220 personer.

– Löneökningen för gruppen i sin helhet uppgår till strax under 3,4 procent, framhåller regeringen i ett uttalande.

Personerna som omfattas av löneökningen ingår i regeringens så kallade frikrets – det vill säga personer nära statsmakten som inte formellt ingår i regeringen. Regeringen fattar beslut om nya löner för gruppen en gång per år.

– De enskilda lönebesluten hanteras vid respektive departement, uppger regeringen.

137 200 kronor

Lönerna höjs även för statssekreterare. Löneökningen för gruppen uppgår till 3,4 procent.

Höjningen innebär att statsminister Ulf Kristerssons statssekreterare får en ny lön på 137 200 kronor per månad.

– För övriga statssekreterare och kabinettssekreteraren är den nya lönen 123 400 kronor per månad, meddelar regeringen.

Under den genomsnittliga ökningen

Löneökningarna på 3,4 procent ligger något under den genomsnittliga löneökningen i landet.

Enligt en färsk rapport från Medlingsinstitutet förväntas lönerna i hela ekonomin öka med 3,5 procent i mars 2026 jämfört med samma månad året innan.

I den offentliga sektorn ökade lönerna med 3,6 procent jämfört med 3,1 procent i den privata sektorn.

– Vi ser en fortsatt utveckling där löneökningstakten är högre i offentlig sektor än i privat sektor, säger Medlingsinstitutets nationalekonom Simon Torstenson.

När räntekostnader räknas bort ökade reallönerna med 1,9 procent.

– En låg inflation och en relativt hög nominell löneökningstakt gör att reallönerna fortsatte att vara relativt höga i mars 2026, säger Simon Torstensson.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Sämst utveckling

De avtalade lönerna i kollektivavtal släpar efter något. De ökade med 3,2 procent, vilket är lägre än riktmärket på 3,4 procent.

– Skillnaden mellan det totala avtalsvärdet och de avtalade löneökningarna beror främst på att delar av avtalsvärdet används till sådant som arbetstidsförkortning och deltidspension. Det gör att de avtalade löneökningarna kan bli lägre än kostnadsmärket, säger Simon Torstensson.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Foto: Olle Fridman Regeringskansliet

Text: Redaktionen