Tre populära länder har fått nog – svenskar kan få betala 2 000 kronor mer

2025 01 10

Svenska folkets mest populära resmål väntas bli flera tusenlappar dyrare i år.

Det första beskedet kom redan i december.

Gran Canaria-kommunen Mogán bestämde sig då för att införa en skatt för turistövernattningar efter massiva protester mot överturismen på Kanarieöarna.

Nu väntas svenskfavoriterna Grekland, Portugal och Thailand göra samma sak, vilket kan höja priserna med flera tusenlappar för en vanlig svensk familj.

Det rapporterar den brittiska konsumentsajten Which.

2 000 kronor dyrare

När det gäller Grekland är planen att införa en separat skatt för besökare under lågsäsong, det vill säga från november till februari.

Då kommer skatten bara att ligga på två euro per dag och person.

Desto dyrare blir det under sommarsäsongen. Då ökar skatten till åtta euro per dag, motsvarande 92 kronor om dagen eller drygt 650 kronor för en vecka.

För en familj på fyra personer skulle vistelsen öka i pris med nästan 2 000 kronor.

Billigare sjövägen

Thailand, som är ett omåttligt populärt resmål för svenskar under vintern, väntas den nya reseskatten träda i kraft först i mitten av 2025.

Enligt det förslag som just nu ligger på bordet ska besökarna betala en engångsavgift på cirka 100 kronor för de som anländer via flyg.

Reser man till Thailand med båt halveras summan.

Det tredje landet, Portugal, införde redan under 2024 turistskatt i 26 kommuner, bland annat i turistmagneten Algarve och på flera håll nära huvudstaden Lissabon.

Från och med januari 2025 kommer även Azorerna att börja ta ut en avgift på två euro per person.

LÄS MER: Turister varnas för populära resmål – hela listan

"Ska skydda kultur och miljö"

Även Amsterdam, Paris och paradisön Bali har sedan tidigare sållat sig till skaran som infört besöksavgifter för turister.

– Den här avgiften syftar att skydda kulturen och miljön på Bali, sade öns tillförordnade guvernör Sang Made Mahendra förra året.

Bakgrunden till besöksavgiften är en mängd incidenter som bland annat inkluderat "respektlösa handlingar mot den övervägande hinduiska öns kultur”, skriver AP.

LÄS MER: Panik hos flygjätte – otäck video skrämmer resenärer

Foto: T. Salas

Text: Redaktionen


Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


15 april 2026

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen