Trendbrott för nyblivna pensionärer – får mer pengar

2025 04 01

Trenden är bruten.

Nu stiger pensionerna i Sverige.

Det visar Pensionsmyndighetens rapport ”Nyblivna pensionärers kompensationsgrader”.

Enligt rapporten ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer med 7 procentenheter under 2024. Detta på grund av att riksdagen beslutat om höjningar av åldersgränser i pensionssystemet.

Åldern då man tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension höjdes från 62 till 63 år och den lägsta tillåtna åldern för rätt till garantipension från 65 till 66 år.

Tillsammans har höjningarna lett till att kompensationsgraden ökat – det vill säga pensionen jämfört med den inkomst en person hade innan han eller hon gick i pension.

–  Pensionsnivån i förhållande till slutlönen var för den allmänna pensionen i genomsnitt mellan 56 och 58 procent för en medelinkomsttagare som är född 1958 och tog ut sin pension vid 66 års ålder 2024. Det är 7 procentenheter högre än kompensationsgraden för födda 1957 som tog ut pensionen vid 65 års ålder 2022, säger Kristin Kirs som är analytiker och rapportförfattare.

Bekräftad ökning

Beräknat för samtliga pensionsåldrar var kompensationsgraden för allmän pension 50 procent 2024. En bekräftad ökning jämfört med 2022, då den landade på 46 procent.

Pensionsmyndigheten presenterar ingen data för tjänstepensionsutbetalningar under fjolåret, men under 2022 var den totala kompensationsgraden 67 procent, nästan 20 procentenheter högre än kompensationsgraden för allmän pension.

Vidare fastslår Pensionsmyndigheten att spridningen i kompensationsgraden är mycket stor mellan olika inkomsttagare. 

– Man måste komma ihåg att kompensationsgrader är ett trubbigt mått på hur goda pensionsnivåer det svenska pensionssystemet levererar. Kompensationsgraderna, och därmed hur väl systemet levererar, behöver ses i sammanhang med en persons livsinkomst och ålder vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Så mycket ökade kompensationsgraden för nyblivna pensionärer under 2024:

Foto: L. Hetteberg resp Pensionsmyndigheten 

Text: Redaktionen


Expert: “Kan snabbt kollapsa” – Putin riskerar brutal smäll

2025 06 19

USA:s president Donald Trump uppges ha sagt ja till en attackplan mot Iran.

Uppgifterna kom sent igår kväll från Wall Street Journal som hänvisar till flera källor med insyn.

Flera experter har påtalat att den iranska regimen aldrig varit närmare att falla än nu.

Det skulle innebära en brutal motgång även för Rysslands diktator Vladimir Putin som därmed förlorar ännu en viktig allierad i Mellanöstern, understryker Con Coughlin, försvars- och utrikesredaktör på brittiska The Telegraph.

Den första förlorades när Syriens diktator Bashar al-Assad störtades i slutet av förra året.

Med Assad nu i exil i Moskva, och ayatollan inspärrad i en existentiell kamp för överlevnad mot Israel, riskerar Putins ställning i regionen att snabbt kollapsa, framhåller Con Coughlin.

Beroende av Iran

Sedan drygt tre år tillbaka bistår Iran de ryska styrkorna i Putins krig i Ukraina.

Vapenleveranserna består främst av drönare, bland annat av de så kallade shahedtyperna, som använts i attacker mot såväl ukrainsk militär som kritisk infrastruktur.

– Vi har stora problem med shahederna, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj så sent som i början av juni.

Förra månaden fördjupades det rysk-iranska samarbetet ytterligare när en ömsesidig försvarspakt ratificerades mellan de två länderna.

En bekräftelse på det ryska beroendet av Iran, enligt Con Coughlin.

LÄS MER: Donald Trump säger nej till Putin

"Mer sårbar än någonsin"

Det uppblossade kriget i Mellanöstern bedöms nu riskera försvaga Ryssland avsevärt i kriget mot Ukraina.

Putin är “mer sårbar än någonsin”, bedömer Coughlin.

Antalet iranska drönare och missiler som enligt uppgift avfyras mot Israel har minskat avsevärt. Om iranierna inte kan tillhandahålla tillräckligt med vapen för sin egen militära kampanj mot Israel, kommer de inte att vara i stånd att stödja Rysslands offensiv i Ukraina, framhäver tidningens försvarsexpert vidare.

Även Nordkorea och Kina tillhör länder som bör vara oroliga för utvecklingen i Iran.

– Israels militära kampanj mot Iran hotar inte bara ayatollans överlevnad. Den kommer att få allvarliga konsekvenser för alla de andra despotiska regimer som felaktigt trodde att deras intressen bäst skulle tjänas genom att alliera sig med Teheran, menar Con Coughlin.

LÄS MER: EU häpnar över nytt förslag från Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 19

Turkiet gör anspråk på områden som delvis tillhör grannlandet.

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

LÄS MER: Erdogan ursinnig – "har överträffat Hitler"

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen