18 mars 2026

TRUMP-ALLIERAD: USA har försökt mörda Putin

2025 01 28

Ett nytt uttalande från Fox News tidigare nyhetsankare Tucker Carlson väcker stor uppmärksamhet.

Den konservativa högerprofilen – som medverkade i Donald Trumps presidentkampanj – hävdar att USA:s före detta regering försökt mörda Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Biden-administrationen gjorde det, de försökte döda Putin, säger Tucker Carlson i det senaste avsnittet av sin podcast "The Tucker Carlson Show".

– Det är vansinnigt. Så varför gjorde de det? Jo, för att skapa kaos är något som skyddar dem, fortsätter den kontroversielle journalisten.

Tucker Carlson presenterar inga bevis för sitt påstående.

President Joe Biden styrde USA mellan 2021–2025. Rysslands anfallskrig i Ukraina trappades upp under hans tid i Vita huset. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina.

Putinregimen svarar

Kreml har kommenterat Tucker Carlsons påstående.

– Ryska underrättelsetjänster vidtar konsekvent alla nödvändiga åtgärder för att garantera den allmänna säkerheten och säkerheten för de som står under statligt skydd, särskilt statschefen.

Det säger Putins talesperson Dmitrij Peskov till reportrar i Moskva, enligt ryska medier.

Intervjuat Putin

Carlson har tidigare uppmärksammats för en kontroversiell intervju med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Högerprofilens intervju med Putin sändes i början av februari på plattformen X, som ägs av entreprenören och Trumpanhängaren Elon Musk.

 I intervjun lät Carlson Putin ostört föra fram sina verklighetsfrånvända åsikter.

– Vi började inte detta krig. Vi vill få slut på det, påstod exempelvis Putin i intervjun.

Rysslandsexperten Jakub Gozmirsk kallade intervjun för en propagandaseger för den ryske ledaren.

– Det är lite som att en journalist går till Adolf Hitler och intervjuar honom 1938 – och förväntar sig att det man ska få höra är en ärlig kommunikation, sade han till VG.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen