Trump dundrar mot Ryssland: ”Kommer slå dubbelt så hårt”

2025 02 07

Donald Trump har hotat att införa hårdare sanktioner mot Ryssland om Kreml vägrar förhandla med Ukraina.

I mitten av januari hotade Trump att införa nya höga handelstullar och sanktioner mot Ryssland om Vladimir Putin inte går med att på att ingå ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Trots hotet fortsätter Ryssland att streta emot.

Under fredagen förnekar Kreml uppgifter om ett möte mellan Trump och Putin.

– Parterna har ännu inte diskuterat ett möte. Det finns inget substantiellt i ämnet ännu, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov på en pressträff i Moskva.

Trump hotar Moskva

Nu tycks Donald Trumps tålamod börja tryta.

Via sin särskilda representant i Ukraina, Keith Kellogg, utfärdar Trump ytterligare ett hot mot Ryssland.

Den här gången använder presidenten en kraftfullare retorik.

– Trump är redo att fördubbla de amerikanska sanktionerna mot Ryssland, säger Kellogg till New York Post.

– I dag är sanktionerna ungefär en trea på en tiogradig skala över hur smärtsamma de kan vara för Ryssland. Det finns fortfarande utrymme för att skärpa dem, fortsätter han.

– Man skulle verkligen kunna öka sanktionerna – särskilt de senaste sanktionerna som riktar sig mot oljeproduktion och export. Och om det är någon som förstår hävstångseffekten så är det president Donald J. Trump.

Ska presentera fredsplan

Samtidigt som Trump hotar Moskva kommer uppgifter om att USA ska presentera en fredsplan för Ukraina.

Enligt uppgifter till nyhetsbyrån Bloomberg ska planen överlämnas till Ukraina nästa vecka vid den årliga säkerhetskonferensen i München. Uppgiftslämnarna hävdar att planen kommer innehålla stora eftergifter till Ryssland.

Läs mer om Trumps fredsplan här:

UPPGIFTER: Trump-administrationen kommer med stort besked nästa vecka

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)