Trump föreslår tvärvändning om Ryssland: “Skulle älska det”

2025 02 14

Donald Trump vill att Rysslands ledare Vladimir Putin gör comeback.

Efter annekteringen av Krymhalvön 2014 kastades Ryssland ut från G7-gruppen, tidigare känd som G8.

Det var ett felbeslut, enligt Donald Trump.

Nu vill han att Ryssland släpps in igen.

– Jag skulle älska att ha dem tillbaka. Jag tror att det var ett misstag att kasta ut dem, säger Trump enligt Politico.

"Borde sitta vid bordet"

G7 är en informell grupp som består av USA, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Storbritannien. EU deltar som en medlem utan rättighet till det roterande medlemskapet.

Enligt Donald Trump är det “mycket möjligt” att den fullskaliga invasionen av Ukraina hade undvikits om inte Ryssland lämnat gruppen.

– Det är inte en fråga om att gilla Ryssland eller inte gilla Ryssland. De borde sitta vid bordet. Jag tror att Putin skulle älska att vara tillbaka, säger den amerikanska presidenten.

Vill inte tillbaka

Ryssland lämnade officiellt gruppen 2018, fyra år efter annekteringen av Krym.

Putinregimen har sedan dess vid flera tillfällen förklarat att det inte finns någon ambition om att återansluta sig till G7.

– När våra västerländska partners bestämde sig för att återgå till G7-formatet accepterade vi deras beslut och har arbetat på andra plattformar sedan dess, sade den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till Tass 2018.

"Skulle inte haft problem då"

Trump hävdar att han redan tagit upp saken med flera ledare i gruppen, bland annat Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Enligt presidenten höll Japans förre premiärminister Shinzo Abe med honom “till 100 procent”.

– Jag tror att det skulle ha varit till stor hjälp och det skulle fortfarande vara bra att få Ryssland att vara en del av den här mixen. Om de var det, tror jag inte att vi skulle ha haft de problem som vi har just nu.

Kommer träffa Putin "snart"

Uttalandet kommer kort efter att Trump gett besked om att han nyligen talat med den ryska diktatorn på telefon om att inleda fredsförhandlingar.

Presidenten deklarerade efteråt att han och Putin “förmodligen” kommer att träffas i Saudiarabien inom kort.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen