Trump föreslår tvärvändning om Ryssland: “Skulle älska det”

2025 02 14

Donald Trump vill att Rysslands ledare Vladimir Putin gör comeback.

Efter annekteringen av Krymhalvön 2014 kastades Ryssland ut från G7-gruppen, tidigare känd som G8.

Det var ett felbeslut, enligt Donald Trump.

Nu vill han att Ryssland släpps in igen.

– Jag skulle älska att ha dem tillbaka. Jag tror att det var ett misstag att kasta ut dem, säger Trump enligt Politico.

"Borde sitta vid bordet"

G7 är en informell grupp som består av USA, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Storbritannien. EU deltar som en medlem utan rättighet till det roterande medlemskapet.

Enligt Donald Trump är det “mycket möjligt” att den fullskaliga invasionen av Ukraina hade undvikits om inte Ryssland lämnat gruppen.

– Det är inte en fråga om att gilla Ryssland eller inte gilla Ryssland. De borde sitta vid bordet. Jag tror att Putin skulle älska att vara tillbaka, säger den amerikanska presidenten.

Vill inte tillbaka

Ryssland lämnade officiellt gruppen 2018, fyra år efter annekteringen av Krym.

Putinregimen har sedan dess vid flera tillfällen förklarat att det inte finns någon ambition om att återansluta sig till G7.

– När våra västerländska partners bestämde sig för att återgå till G7-formatet accepterade vi deras beslut och har arbetat på andra plattformar sedan dess, sade den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till Tass 2018.

"Skulle inte haft problem då"

Trump hävdar att han redan tagit upp saken med flera ledare i gruppen, bland annat Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Enligt presidenten höll Japans förre premiärminister Shinzo Abe med honom “till 100 procent”.

– Jag tror att det skulle ha varit till stor hjälp och det skulle fortfarande vara bra att få Ryssland att vara en del av den här mixen. Om de var det, tror jag inte att vi skulle ha haft de problem som vi har just nu.

Kommer träffa Putin "snart"

Uttalandet kommer kort efter att Trump gett besked om att han nyligen talat med den ryska diktatorn på telefon om att inleda fredsförhandlingar.

Presidenten deklarerade efteråt att han och Putin “förmodligen” kommer att träffas i Saudiarabien inom kort.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen