Trump föreslår tvärvändning om Ryssland: “Skulle älska det”

2025 02 14

Donald Trump vill att Rysslands ledare Vladimir Putin gör comeback.

Efter annekteringen av Krymhalvön 2014 kastades Ryssland ut från G7-gruppen, tidigare känd som G8.

Det var ett felbeslut, enligt Donald Trump.

Nu vill han att Ryssland släpps in igen.

– Jag skulle älska att ha dem tillbaka. Jag tror att det var ett misstag att kasta ut dem, säger Trump enligt Politico.

"Borde sitta vid bordet"

G7 är en informell grupp som består av USA, Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan och Storbritannien. EU deltar som en medlem utan rättighet till det roterande medlemskapet.

Enligt Donald Trump är det “mycket möjligt” att den fullskaliga invasionen av Ukraina hade undvikits om inte Ryssland lämnat gruppen.

– Det är inte en fråga om att gilla Ryssland eller inte gilla Ryssland. De borde sitta vid bordet. Jag tror att Putin skulle älska att vara tillbaka, säger den amerikanska presidenten.

Vill inte tillbaka

Ryssland lämnade officiellt gruppen 2018, fyra år efter annekteringen av Krym.

Putinregimen har sedan dess vid flera tillfällen förklarat att det inte finns någon ambition om att återansluta sig till G7.

– När våra västerländska partners bestämde sig för att återgå till G7-formatet accepterade vi deras beslut och har arbetat på andra plattformar sedan dess, sade den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till Tass 2018.

"Skulle inte haft problem då"

Trump hävdar att han redan tagit upp saken med flera ledare i gruppen, bland annat Kanadas premiärminister Justin Trudeau.

Enligt presidenten höll Japans förre premiärminister Shinzo Abe med honom “till 100 procent”.

– Jag tror att det skulle ha varit till stor hjälp och det skulle fortfarande vara bra att få Ryssland att vara en del av den här mixen. Om de var det, tror jag inte att vi skulle ha haft de problem som vi har just nu.

Kommer träffa Putin "snart"

Uttalandet kommer kort efter att Trump gett besked om att han nyligen talat med den ryska diktatorn på telefon om att inleda fredsförhandlingar.

Presidenten deklarerade efteråt att han och Putin “förmodligen” kommer att träffas i Saudiarabien inom kort.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen