Trump-teamet: Det här vill vi se från Ukraina

2025 01 12

Trumps kommande nationella säkerhetsrådgivare uttalar sig nu om kriget.

Det är nu ungefär en vecka kvar tills det att Donald Trump officiellt installeras som ny amerikansk president.

Trump efterträder som bekant Joe Biden, som under sin presidentperiod har skickat omfattande miljardstöd till Ukraina.

Det är oklart hur saker kommer att bli när Trump tillträder - och hela Europa håller andan inför vad som blir av USA:s roll i kriget därefter.

Det vill Trump-teamet se

Trumps kommande nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz har uttalat sig om kriget - och vad han och Trump-teamet vill se från Ukraina.

Waltz vill att president Zelenskyj ska sänka åldern för militär rekrytering för att lösa problemen med manskap och stabilisera frontlinjen.

– Det vi kommer att behöva se är att verkligen stabilisera saker på slagfältet. Och en av de saker vi kommer att fråga ukrainarna om är att de har verkliga personalproblem, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Deras värnpliktsålder är just nu 26 år, inte 18. Jag tror inte att det är många som inser att de skulle kunna generera hundratusentals nya soldater.

Att sänka åldersgränsen är nödvändigt för att stabilisera frontlinjen så att en uppgörelse kan nås, menar Waltz.

LÄS MER: Experten: Rysslands befolkning kan halveras
LÄS MER: Donald Trump rasar – "Vad är det för fel?"

Kan vara nära

På söndagen kommer uppgifter om att ett möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin kan vara nära.

Detta efter en längre tids spekulationer kring när, hur och var de två ska diskutera situationen i Ukraina.

“Är nödvändigt”

Trump sade den 10 januari att förberedelserna för hans potentiella möte med Putin pågick eftersom det var nödvändigt att få ett slut på konflikten i Ukraina.

Enligt Putins pressekreterare Dmitrij Peskov är den ryske ledaren redo att träffa USA:s nye ledare Donald Trump utan några förhandsvillkor.

Detta enligt den ryska nyhetsbyrån TASS.

Fortsatta strider

Samtidigt som Trump och Putin förbereder för möte pågår alltjämt intensiva strider på marken i Ukraina och Rysslands Kursk-region.

De mest intensiva striderna rasar bland annat i just Kursk, men även Donetsk och Pokrovsk.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen