Trump-teamet: Det här vill vi se från Ukraina

2025 01 12

Trumps kommande nationella säkerhetsrådgivare uttalar sig nu om kriget.

Det är nu ungefär en vecka kvar tills det att Donald Trump officiellt installeras som ny amerikansk president.

Trump efterträder som bekant Joe Biden, som under sin presidentperiod har skickat omfattande miljardstöd till Ukraina.

Det är oklart hur saker kommer att bli när Trump tillträder - och hela Europa håller andan inför vad som blir av USA:s roll i kriget därefter.

Det vill Trump-teamet se

Trumps kommande nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz har uttalat sig om kriget - och vad han och Trump-teamet vill se från Ukraina.

Waltz vill att president Zelenskyj ska sänka åldern för militär rekrytering för att lösa problemen med manskap och stabilisera frontlinjen.

– Det vi kommer att behöva se är att verkligen stabilisera saker på slagfältet. Och en av de saker vi kommer att fråga ukrainarna om är att de har verkliga personalproblem, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Deras värnpliktsålder är just nu 26 år, inte 18. Jag tror inte att det är många som inser att de skulle kunna generera hundratusentals nya soldater.

Att sänka åldersgränsen är nödvändigt för att stabilisera frontlinjen så att en uppgörelse kan nås, menar Waltz.

LÄS MER: Experten: Rysslands befolkning kan halveras
LÄS MER: Donald Trump rasar – "Vad är det för fel?"

Kan vara nära

På söndagen kommer uppgifter om att ett möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin kan vara nära.

Detta efter en längre tids spekulationer kring när, hur och var de två ska diskutera situationen i Ukraina.

“Är nödvändigt”

Trump sade den 10 januari att förberedelserna för hans potentiella möte med Putin pågick eftersom det var nödvändigt att få ett slut på konflikten i Ukraina.

Enligt Putins pressekreterare Dmitrij Peskov är den ryske ledaren redo att träffa USA:s nye ledare Donald Trump utan några förhandsvillkor.

Detta enligt den ryska nyhetsbyrån TASS.

Fortsatta strider

Samtidigt som Trump och Putin förbereder för möte pågår alltjämt intensiva strider på marken i Ukraina och Rysslands Kursk-region.

De mest intensiva striderna rasar bland annat i just Kursk, men även Donetsk och Pokrovsk.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen