Trump-teamet: Det här vill vi se från Ukraina

2025 01 12

Trumps kommande nationella säkerhetsrådgivare uttalar sig nu om kriget.

Det är nu ungefär en vecka kvar tills det att Donald Trump officiellt installeras som ny amerikansk president.

Trump efterträder som bekant Joe Biden, som under sin presidentperiod har skickat omfattande miljardstöd till Ukraina.

Det är oklart hur saker kommer att bli när Trump tillträder - och hela Europa håller andan inför vad som blir av USA:s roll i kriget därefter.

Det vill Trump-teamet se

Trumps kommande nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz har uttalat sig om kriget - och vad han och Trump-teamet vill se från Ukraina.

Waltz vill att president Zelenskyj ska sänka åldern för militär rekrytering för att lösa problemen med manskap och stabilisera frontlinjen.

– Det vi kommer att behöva se är att verkligen stabilisera saker på slagfältet. Och en av de saker vi kommer att fråga ukrainarna om är att de har verkliga personalproblem, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Deras värnpliktsålder är just nu 26 år, inte 18. Jag tror inte att det är många som inser att de skulle kunna generera hundratusentals nya soldater.

Att sänka åldersgränsen är nödvändigt för att stabilisera frontlinjen så att en uppgörelse kan nås, menar Waltz.

LÄS MER: Experten: Rysslands befolkning kan halveras
LÄS MER: Donald Trump rasar – "Vad är det för fel?"

Kan vara nära

På söndagen kommer uppgifter om att ett möte mellan Donald Trump och Vladimir Putin kan vara nära.

Detta efter en längre tids spekulationer kring när, hur och var de två ska diskutera situationen i Ukraina.

“Är nödvändigt”

Trump sade den 10 januari att förberedelserna för hans potentiella möte med Putin pågick eftersom det var nödvändigt att få ett slut på konflikten i Ukraina.

Enligt Putins pressekreterare Dmitrij Peskov är den ryske ledaren redo att träffa USA:s nye ledare Donald Trump utan några förhandsvillkor.

Detta enligt den ryska nyhetsbyrån TASS.

Fortsatta strider

Samtidigt som Trump och Putin förbereder för möte pågår alltjämt intensiva strider på marken i Ukraina och Rysslands Kursk-region.

De mest intensiva striderna rasar bland annat i just Kursk, men även Donetsk och Pokrovsk.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp President of Ukraine

Text: Redaktionen

9 sep 26

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

–  Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

🔴Vänsterpartiet                    7,5          -0,3
🔴Socialdemokraterna     26,6          -0,4
🟢Miljöpartiet                          8,8         +1,0
🟢Centerpartiet                      7,8         +0,1
🔵Liberalerna                           5,8         +1,5
🔵Moderaterna                     16,6         -1,3
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,4
🔵Sverigedemokraterna   19,3         -0,4
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 50,7         +0,4
🔵🔵 M+KD+SD+L              48,1         +0,2

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

9 sep 2026

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen