Trump tyst inför ”total ockupation”

2025 05 06

USA:s president Donald Trump har ännu inte kommenterat Israels nya plan för Gaza.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade på måndagen att landet förbereder en ny, omfattande militär offensiv mot Hamas. Landets säkerhetskabinett har godkänt en plan som kan innebära att Gazaremsan helt erövras och att kontrollen över biståndet tas över, rapporterar Reuters.

Gradvis offensiv

Den nya planen beskrivs som stegvis och kan ta flera månader att genomföra. Enligt Israels tv-bolag Kan, börjar de med ett begränsat område och trappar sedan upp. Målet är att slå ut Hamas och säkra kontroll över hela Gazaremsan, enligt nyhetsbyrån.

– De kommer inte bara gå in och ut. Det är inte vår avsikt. Vi utrymmer området och genomför räder, sade Netanyahu i en video på X.

Risk för humanitär kollaps

Israel kontrollerar redan halva Gaza, som redan lider av brist på mat och medicin. FN har varnat för att 2,3 miljoner människor riskerar hungersnöd.

Sedan vapenvilan kollapsade i mars har bistånd blockerats. Lokala myndigheter uppger att över 52 000 palestinier dödats sedan oktober 2023, de flesta civila.

Trump tiger

Många frågar sig om Netanyahu vågar gå vidare utan amerikanskt stöd. Mellanösterexperten Anders Persson säger till TV4 att det är osannolikt.

– Jag har svårt att se att Netanyahu gör detta utan stöd från USA, säger han.

Israel hävdar att planerna är koordinerade med Trumps administration – men än så länge har ingen bekräftelse kommit.

Vapenvilan avfärdas

Samtidigt som Israel trappar upp förberedelserna för att expandera sin militära närvaro i Gaza, har Hamas meddelat att man inte längre ser några förutsättningar för samtal. Den ökade militära pressen och det eskalerande humanitära läget gör att förutsättningarna för diplomati minskar drastiskt, rapporterar The Guardian.

LÄS MER: Israelisk minister om att ”rensa” Gaza – ”Äntligen”

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)