TRUMPS ORDER: Hamra in budskapet – 24 timmar om dygnet

2025 02 08

Donald Trump vill att hans team i Vita huset ska kommunicera ut hans budskap 24 timmar om dygnet – med metoder som är ovanliga för en president.

Donald Trumps presidentvalkampanj var med facit i hand en stor framgång, bland annat på grund av de otröttliga kampanjer som Trump och hans team bedrev i sociala medier.

Men de som hade trott att kampanjen skulle ta slut efter valet har nog blivit förvånade.

Trump-administrationen har en helt annan strategi – kampanjen ska aldrig ta slut, rapporterar Axios.

”Splittringar dygnet runt”

Trumps team i Vita huset fortsätter att pumpa ut Trumps budskap i form av personliga förolämpningar mot politiska fiender, provocerande videor och kampanjer i sociala medier, enligt tidningen.

– Under Trumps första mandatperiod var han något av en ensamvarg på Twitter. Men i Trump 2.0 är det som att kampanjen 2024 aldrig tog slut, rapporterar Axios.

– Ett helt team är hans avatar – en ”smash-mouth”-operation som tycks vara inriktad på politiska splittringar dygnet runt, enligt publikationen.

Den offensiva och för Vita huset ovanliga kommunikationsstrategin utövas bland annat genom ”Rapid Response 47”, ett konto som Vita huset har skapat på plattformen X, och som enligt X-bion ska stödja Trumps ”America First”-agenda samt ”hålla Fake News ansvariga”.

Kontot, som alltså uppges styras av Trumps team i Vita huset, har bland annat skrivit hånfulla kommentarer om politiska motståndare.

”Nonstop krig mot oss”

Donald Trumps kommunikationsteam i Vita huset använder också sina personliga konton för att hamra ut Trumps budskap 24 timmar om dygnet, ofta i ett mycket högt tonläge.

Bland annat har Vita husets kommunikationschef Steven Cheung vid flera tillfällen använt sitt privata konto för att gå till personligt angrepp mot politiska motståndare.

Trump-administrationens företrädare anser dock att det är självklart att hamra ut Trumps budskap på det här viset istället för att använda sig av Vita husets mer traditionella och formellt korrekta metoder för kommunikation.

– Det är ingen idé att inte engagera sig så här. Det pågår ett nonstop krig mot oss, säger en tjänsteman i Vita huset till tidningen.

– Ska vi ta det och bara överlåta det till presskonferensen att få ut vårt budskap? Det är inte vettigt, säger tjänstemannen.

Foto: G Skidmore

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen