ELKRISEN: Vattenfall ställer ultimatum – tungt krav utfärdas

2023 12 09

Den nya planen  ska möjliggöra för att ny kärnkraft motsvarande ”två storskaliga kärnkraftsreaktorer” ska finnas på plats 2035.

Till 2045 vill regeringen och SD se en utbyggnad som exempelvis skulle kunna motsvara tio nya storskaliga reaktorer. 

–  Ny kärnkraft är nödvändig för ett stabilt och pålitligt energisystem, för både konsumenter och näringsliv.

– Det är därför naturligt att staten kommer behöva ta en stor ekonomisk roll vad gäller utbyggnaden. De senaste åren har visat hur dyrt det är att inte bygga kärnkraft, sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) när den nya färdplanen presenterades.

Skattebetalarna får betala

Regeringen har sedan tidigare föreslagit att statliga kreditgarantier för 400 miljarder för kärnkraft införs.

Men åtgärden kommer inte att räcka.

Den bedömningen gör regeringen i sin färdplan för ny kärnkraft.

–  För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken, skriver regeringen på sin hemsida.

Den statliga energijätten Vattenfall delar bedömningen.

Om Sverige ska bygga pengar krävs det statligt stöd.

Det framhåller Vattenfalls vd Anna Borg i en intervju med Sveriges Radio.

”Behövs ett starkt stöd”

– Det blir svårt att få lönsamhet på kommersiell basis. Därför behövs ett starkt stöd från staten och en modell att dela risk, säger Anna Borg till radion.

Om ett statligt stöd uteblir kommer regeringens kärnkraftsprojekt att gå i stöpet. Det kommer inte vara möjligt att bygga storskaliga kärnkraftsreaktorer utan statens hjälp, menar Vattenfalls vd.

– Inte ens på lång sikt. Men  de små modulära skulle det kunna vara kommersiellt gångbart att bygga på lite längre sikt, men inte på kort och medellång sikt, säger Anna Borg till SR.

Dyrt att bygga

Kärnkraft är dyrt att bygga jämfört med andra energislag.

Kostnaderna är framför allt dyra i början. Priserna för de första reaktorerna väntas bli höga, uppger Anna Borg.

– Men kärnkraften är värd den höga kostnaden eftersom den levererar stabil el, säger hon till SR.

Foto: Vattenfall

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen