Turbulent inom Moderaterna efter inlägg om muslimer och vildsvin

2022 05 14

– Vi moderater ställer oss inte bakom sådana rasistiska inlägg.

Det säger Moderaternas ordförande i Krokoms kommun i mellersta Jämtland till Östersunds-Posten efter att Moderaternas tredjenamn på valsedeln inför kommunvalet i höst gått ut på Facebook med ett omdiskuterat inlägg.

Vildsvin enligt jägare

Det hela började med att SVT Blekinge rapporterade om att den muslimska begravningsplatsen i Kallinge norr om Ronneby i Blekinge haft påhälsning av vad som tros vara vildsvin.

Gräs och jord har rivits upp på flera gravplatser och jägare bedömer att det är vildsvin som varit i farten.

Svinen bökar

Detta fick Moderaternas tredjekandidat i Krokom att gå ut på Facebook med följande inlägg.

– Här råder tydlig ömsesidig respektlöshet, svinen bökar på muslimsk kyrkogård, skrev Moderaternas Karin Bångman samtidigt som hon delade SVT-nyheten.

Detta fick Moderaternas ordförande i Krokom kommun att bli upprörd.

Väldigt opassande

– Det var väldigt opassande, säger moderatordföranden Stina Kimselius till SVT.

– Jag ansåg att det var ett påhopp på muslimerna, säger hon.

Stina Kimselius framhåller till SVT att man inte får kränka andra och att hon tagit upp det med sin partikamrat.

Kritiserar Östersunds-Posten

Karin Bångman å sin sida förklarar för SVT att det handlar om satir och hon är kritisk mot Östersunds-Posten.

– När tidningen skapar rasism, utan egentlig anledning - känner vi igen detta? Hur mycket polariserar inte en tidning som ÖP samhället när de kokar ihop saker och fultolkar, framhåller Karin Bångman.

Väntar sig fler försök

Hon anser att Östersunds-Posten försöker skrämma henne till tystnad.

– Den här gången blev jag drabbad när jag gjorde ett försök att använda satir, som är ett viktigt verktyg i ett fritt land och i en demokrati.

–  Det kommer säkert fler försök i framtiden från ÖP:s sida med påhopp om rasism för att få bort meningsmotståndare, men vi ska inte låta oss skrämmas och tystas, utan vi ska vara modiga och våga stå upp för satir och yttrandefrihet, framför hon på sin Facebooksida.

Ser ett mönster

Hon understryker att hon inte fått några synpunkter förutom från tidningen.

– Ingen har hört av sig till mig och haft synpunkter på mitt inlägg mer än en skribent från ÖP. Jag ser ett mönster här när det gäller Centerns partiorgan Östersunds Posten.

Ville inte göra någon ledsen

Karin Bångman har även förklarat sin syn för Moderaternas kommunordförande Stina Kimselius.

– Jag har pratat med Karin Bångman och hon ville inte göra någon ledsen. Hon tycker det är olyckligt att fokus blev på satiren och inte sakfrågan, säger Stina Kimselius till SVT.

Karin Bångman har fortsatt förtroende inom Moderaterna och stannar kvar på valsedeln rapporterar SVT.

– Hon är duktig på landsbygdspolitik och har många bra idéer, framhåller M-ordföranden.

15 000 invånare

Krokoms kommun ligger strax norr om Östersund och gränsar såväl till Norge som till Storsjöns strand. Kommunen har över 15 000 invånare och de största tätorterna är Krokom och Ås.

Kommunen styrs av Centerpartiet som har 12 av 41 mandat och därmed bara har ett mandat mindre än Socialdemokraterna med sina 13 mandat. M har 6 mandat och SD 4.  Vänstern har 3 mandat medan KD och MP har 1 mandat vardera liksom partiet Jämtlands Väl Krokom.

Text: Redaktionen

19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt. 

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar 

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen