Turbulent inom Moderaterna efter inlägg om muslimer och vildsvin

2022 05 14

– Vi moderater ställer oss inte bakom sådana rasistiska inlägg.

Det säger Moderaternas ordförande i Krokoms kommun i mellersta Jämtland till Östersunds-Posten efter att Moderaternas tredjenamn på valsedeln inför kommunvalet i höst gått ut på Facebook med ett omdiskuterat inlägg.

Vildsvin enligt jägare

Det hela började med att SVT Blekinge rapporterade om att den muslimska begravningsplatsen i Kallinge norr om Ronneby i Blekinge haft påhälsning av vad som tros vara vildsvin.

Gräs och jord har rivits upp på flera gravplatser och jägare bedömer att det är vildsvin som varit i farten.

Svinen bökar

Detta fick Moderaternas tredjekandidat i Krokom att gå ut på Facebook med följande inlägg.

– Här råder tydlig ömsesidig respektlöshet, svinen bökar på muslimsk kyrkogård, skrev Moderaternas Karin Bångman samtidigt som hon delade SVT-nyheten.

Detta fick Moderaternas ordförande i Krokom kommun att bli upprörd.

Väldigt opassande

– Det var väldigt opassande, säger moderatordföranden Stina Kimselius till SVT.

– Jag ansåg att det var ett påhopp på muslimerna, säger hon.

Stina Kimselius framhåller till SVT att man inte får kränka andra och att hon tagit upp det med sin partikamrat.

Kritiserar Östersunds-Posten

Karin Bångman å sin sida förklarar för SVT att det handlar om satir och hon är kritisk mot Östersunds-Posten.

– När tidningen skapar rasism, utan egentlig anledning - känner vi igen detta? Hur mycket polariserar inte en tidning som ÖP samhället när de kokar ihop saker och fultolkar, framhåller Karin Bångman.

Väntar sig fler försök

Hon anser att Östersunds-Posten försöker skrämma henne till tystnad.

– Den här gången blev jag drabbad när jag gjorde ett försök att använda satir, som är ett viktigt verktyg i ett fritt land och i en demokrati.

– Det kommer säkert fler försök i framtiden från ÖP:s sida med påhopp om rasism för att få bort meningsmotståndare, men vi ska inte låta oss skrämmas och tystas, utan vi ska vara modiga och våga stå upp för satir och yttrandefrihet, framför hon på sin Facebooksida.

Ser ett mönster

Hon understryker att hon inte fått några synpunkter förutom från tidningen.

– Ingen har hört av sig till mig och haft synpunkter på mitt inlägg mer än en skribent från ÖP. Jag ser ett mönster här när det gäller Centerns partiorgan Östersunds Posten.

Ville inte göra någon ledsen

Karin Bångman har även förklarat sin syn för Moderaternas kommunordförande Stina Kimselius.

– Jag har pratat med Karin Bångman och hon ville inte göra någon ledsen. Hon tycker det är olyckligt att fokus blev på satiren och inte sakfrågan, säger Stina Kimselius till SVT.

Karin Bångman har fortsatt förtroende inom Moderaterna och stannar kvar på valsedeln rapporterar SVT.

– Hon är duktig på landsbygdspolitik och har många bra idéer, framhåller M-ordföranden.

15 000 invånare

Krokoms kommun ligger strax norr om Östersund och gränsar såväl till Norge som till Storsjöns strand. Kommunen har över 15 000 invånare och de största tätorterna är Krokom och Ås.

Kommunen styrs av Centerpartiet som har 12 av 41 mandat och därmed bara har ett mandat mindre än Socialdemokraterna med sina 13 mandat. M har 6 mandat och SD 4. Vänstern har 3 mandat medan KD och MP har 1 mandat vardera liksom partiet Jämtlands Väl Krokom.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen