29 sep 2026

Turbulent inom Moderaterna efter inlägg om muslimer och vildsvin

2022 05 14

– Vi moderater ställer oss inte bakom sådana rasistiska inlägg.

Det säger Moderaternas ordförande i Krokoms kommun i mellersta Jämtland till Östersunds-Posten efter att Moderaternas tredjenamn på valsedeln inför kommunvalet i höst gått ut på Facebook med ett omdiskuterat inlägg.

Vildsvin enligt jägare

Det hela började med att SVT Blekinge rapporterade om att den muslimska begravningsplatsen i Kallinge norr om Ronneby i Blekinge haft påhälsning av vad som tros vara vildsvin.

Gräs och jord har rivits upp på flera gravplatser och jägare bedömer att det är vildsvin som varit i farten.

Svinen bökar

Detta fick Moderaternas tredjekandidat i Krokom att gå ut på Facebook med följande inlägg.

– Här råder tydlig ömsesidig respektlöshet, svinen bökar på muslimsk kyrkogård, skrev Moderaternas Karin Bångman samtidigt som hon delade SVT-nyheten.

Detta fick Moderaternas ordförande i Krokom kommun att bli upprörd.

Väldigt opassande

– Det var väldigt opassande, säger moderatordföranden Stina Kimselius till SVT.

– Jag ansåg att det var ett påhopp på muslimerna, säger hon.

Stina Kimselius framhåller till SVT att man inte får kränka andra och att hon tagit upp det med sin partikamrat.

Kritiserar Östersunds-Posten

Karin Bångman å sin sida förklarar för SVT att det handlar om satir och hon är kritisk mot Östersunds-Posten.

– När tidningen skapar rasism, utan egentlig anledning - känner vi igen detta? Hur mycket polariserar inte en tidning som ÖP samhället när de kokar ihop saker och fultolkar, framhåller Karin Bångman.

Väntar sig fler försök

Hon anser att Östersunds-Posten försöker skrämma henne till tystnad.

– Den här gången blev jag drabbad när jag gjorde ett försök att använda satir, som är ett viktigt verktyg i ett fritt land och i en demokrati.

–  Det kommer säkert fler försök i framtiden från ÖP:s sida med påhopp om rasism för att få bort meningsmotståndare, men vi ska inte låta oss skrämmas och tystas, utan vi ska vara modiga och våga stå upp för satir och yttrandefrihet, framför hon på sin Facebooksida.

Ser ett mönster

Hon understryker att hon inte fått några synpunkter förutom från tidningen.

– Ingen har hört av sig till mig och haft synpunkter på mitt inlägg mer än en skribent från ÖP. Jag ser ett mönster här när det gäller Centerns partiorgan Östersunds Posten.

Ville inte göra någon ledsen

Karin Bångman har även förklarat sin syn för Moderaternas kommunordförande Stina Kimselius.

– Jag har pratat med Karin Bångman och hon ville inte göra någon ledsen. Hon tycker det är olyckligt att fokus blev på satiren och inte sakfrågan, säger Stina Kimselius till SVT.

Karin Bångman har fortsatt förtroende inom Moderaterna och stannar kvar på valsedeln rapporterar SVT.

– Hon är duktig på landsbygdspolitik och har många bra idéer, framhåller M-ordföranden.

15 000 invånare

Krokoms kommun ligger strax norr om Östersund och gränsar såväl till Norge som till Storsjöns strand. Kommunen har över 15 000 invånare och de största tätorterna är Krokom och Ås.

Kommunen styrs av Centerpartiet som har 12 av 41 mandat och därmed bara har ett mandat mindre än Socialdemokraterna med sina 13 mandat. M har 6 mandat och SD 4.  Vänstern har 3 mandat medan KD och MP har 1 mandat vardera liksom partiet Jämtlands Väl Krokom.

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen