Turbulent inom Moderaterna efter inlägg om muslimer och vildsvin

2022 05 14

– Vi moderater ställer oss inte bakom sådana rasistiska inlägg.

Det säger Moderaternas ordförande i Krokoms kommun i mellersta Jämtland till Östersunds-Posten efter att Moderaternas tredjenamn på valsedeln inför kommunvalet i höst gått ut på Facebook med ett omdiskuterat inlägg.

Vildsvin enligt jägare

Det hela började med att SVT Blekinge rapporterade om att den muslimska begravningsplatsen i Kallinge norr om Ronneby i Blekinge haft påhälsning av vad som tros vara vildsvin.

Gräs och jord har rivits upp på flera gravplatser och jägare bedömer att det är vildsvin som varit i farten.

Svinen bökar

Detta fick Moderaternas tredjekandidat i Krokom att gå ut på Facebook med följande inlägg.

– Här råder tydlig ömsesidig respektlöshet, svinen bökar på muslimsk kyrkogård, skrev Moderaternas Karin Bångman samtidigt som hon delade SVT-nyheten.

Detta fick Moderaternas ordförande i Krokom kommun att bli upprörd.

Väldigt opassande

– Det var väldigt opassande, säger moderatordföranden Stina Kimselius till SVT.

– Jag ansåg att det var ett påhopp på muslimerna, säger hon.

Stina Kimselius framhåller till SVT att man inte får kränka andra och att hon tagit upp det med sin partikamrat.

Kritiserar Östersunds-Posten

Karin Bångman å sin sida förklarar för SVT att det handlar om satir och hon är kritisk mot Östersunds-Posten.

– När tidningen skapar rasism, utan egentlig anledning - känner vi igen detta? Hur mycket polariserar inte en tidning som ÖP samhället när de kokar ihop saker och fultolkar, framhåller Karin Bångman.

Väntar sig fler försök

Hon anser att Östersunds-Posten försöker skrämma henne till tystnad.

– Den här gången blev jag drabbad när jag gjorde ett försök att använda satir, som är ett viktigt verktyg i ett fritt land och i en demokrati.

– Det kommer säkert fler försök i framtiden från ÖP:s sida med påhopp om rasism för att få bort meningsmotståndare, men vi ska inte låta oss skrämmas och tystas, utan vi ska vara modiga och våga stå upp för satir och yttrandefrihet, framför hon på sin Facebooksida.

Ser ett mönster

Hon understryker att hon inte fått några synpunkter förutom från tidningen.

– Ingen har hört av sig till mig och haft synpunkter på mitt inlägg mer än en skribent från ÖP. Jag ser ett mönster här när det gäller Centerns partiorgan Östersunds Posten.

Ville inte göra någon ledsen

Karin Bångman har även förklarat sin syn för Moderaternas kommunordförande Stina Kimselius.

– Jag har pratat med Karin Bångman och hon ville inte göra någon ledsen. Hon tycker det är olyckligt att fokus blev på satiren och inte sakfrågan, säger Stina Kimselius till SVT.

Karin Bångman har fortsatt förtroende inom Moderaterna och stannar kvar på valsedeln rapporterar SVT.

– Hon är duktig på landsbygdspolitik och har många bra idéer, framhåller M-ordföranden.

15 000 invånare

Krokoms kommun ligger strax norr om Östersund och gränsar såväl till Norge som till Storsjöns strand. Kommunen har över 15 000 invånare och de största tätorterna är Krokom och Ås.

Kommunen styrs av Centerpartiet som har 12 av 41 mandat och därmed bara har ett mandat mindre än Socialdemokraterna med sina 13 mandat. M har 6 mandat och SD 4. Vänstern har 3 mandat medan KD och MP har 1 mandat vardera liksom partiet Jämtlands Väl Krokom.

Text: Redaktionen

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 02

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

– Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

– Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen