Turistubåt försvunnen – skulle till Titanic

2023 06 19

En stor sökinsats har inletts då en turistubåt försvunnit.

På måndagseftermiddagen har en ubåt som används för att ta turister till Titanics vrak försvunnit i Atlanten.

En stor sökinsats har inletts, och det är oklart hur många som är ombord på ubåten, rapporterar BBC.

Ubåtar tar sig med jämna mellanrum till vraket för att visa det för turister.

Turistresor till vraket kan kosta hundratusentals kronor och tar omkring åtta timmar.

Utforskats mycket

Det kända skeppsvraket vilar 3 800 meter nere på botten av Atlanten.

Passagerarfartyget krockade som bekant med ett isberg år 1912 i en olycka som tog livet av över 1 500 människor.

Sedan vraket upptäcktes 1985 har det utforskats utförligt.

Nytt projekt

Ett nytt projekt har kommit igång i år för att försöka ta reda på mer om detaljerna kring Titanic.

Det handlar om unika 3D bilder av skeppet som möjliggjorts med hjälp av djuphavskartläggning.

– Det finns fortfarande frågor, grundläggande frågor, som måste besvaras om fartyget, säger analytikern Parks Stephenson.

700 000 bilder

Det är företaget Magellan som tillsammans med Atlantic Productions tagit över 700 000 bilder av skeppet från olika vinklar.

Gerhard Seiffert, som lett det ambitiösa arbetet, menar att det är det största projektet under vattnet han deltagit i.

– Djupet på den, nästan 4 000 meter, utgör en utmaning, och du har strömmar på platsen också - och vi får inte röra någonting för att inte skada vraket.

– Och den andra utmaningen är att du måste kartlägga varje kvadratcentimeter - även ointressanta delar, som att du måste kartlägga lera, du behöver detta för att fylla i rummet mellan alla dessa intressanta föremål, säger han.

Finns saker att berätta

Parks Stephenson understryker att allting förmodligen inte är känt ännu angående vad som hände med Titanic.

– Det finns fortfarande mycket att lära av vraket, som i huvudsak är det sista överlevande ögonvittnet till katastrofen. Hon har historier att berätta, säger han till The Guardian.

Foto: NOAA

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt krav i besiktningen på gång – gäller alla bilar över tio år

2025 04 30

EU förbereder en “omfattande översyn av EU:s regler för trafiksäkerheten”.

Alldeles för många äldre fordon är inblandade i olyckor, dödsfall och skador.

Det anser EU-kommissionen som nu går fram med en rad förslag för att förbättra säkerheten i trafiken inom hela unionen, därmed också Sverige.

– De nya reglerna kommer att ta hänsyn till den växande närvaron av elfordon och anpassa sig till ny teknik, framhåller kommissionen i ett uttalande.

Ska besiktigas varje år

Förändringarna bedöms kunna rädda drygt 7 000 liv och förhindra omkring 65 000 allvarliga skador.

Bland de nya reglerna finns bland annat ett krav om att alla personbilar över tio år ska besiktigas varje år.

Idag gäller var fjortonde månad för bilar äldre än fem år i Sverige.

– De föreslagna ändringarna återspeglar EU:s engagemang för säker och hållbar rörlighet samtidigt som fri rörlighet för människor och varor säkerställs, understryker EU.

LÄS MER: Ändrat krav i besiktningen – nytt för i år

Ska upptäcka fusk

EU föreslår också krav på bättre kontroller av bilens assistanssystem, att det ska bli lättare att besiktiga bilen utomlands om man för tillfället bor i ett annat EU-land samt hårdare kontroll av mätarställningen för att upptäcka fusk.

Det sistnämnda problemet handlar om att mätarställningen “rullas” tillbaka för att det ska framstå som att fordonet har kört mindre än vad som är fallet.

– För att bekämpa detta bedrägeri krävs uppdaterade regler, konstaterar EU.

Förslaget går ut på att registrera bilarnas mätarställning i en databas vid såväl besiktning som service eller reparation.

LÄS MER: Kraftigt bakslag för Volvo – anställda kommer förlora jobbet

Transportstyrelsen ska granska

Redan i slutet av förra året talades det om att nya besiktningsregler i förhållande till bilens ålder var på gång. Det handlade då om att ta bort regeln som innebär att fordon äldre än 50 år i vissa fall kan befrias från besiktning.

Just den diskussionen har dock inget med EU:s nuvarande förslag att göra.

Transportstyrelsen har ännu inte tagit ställning till kommissionens utkast på nya regler.

– Vi har inte hunnit titta på förslaget mer ingående ännu men om direktivet ändras är det naturligtvis tänkbart att även svensk reglering ska ändras, säger Anders Gunneriusson som är utredare på myndigheten till Vi Bilägare.

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen