Turkiet varnar Nato – flaggar för katastrofscenario

2024 09 02

Turkiet varnar för riskerna med en katastrofal eskalering av kriget i Ukraina.

Den kontroversiella Natomedlemmen, som är strategiskt viktig för hela försvarsalliansen, har ofta anklagats för sina nära band till Ryssland.

Inte minst med anledning av den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğans återkommande möten med den ryska diktatorn Vladimir Putin.

Nu flaggar Natolandet för risken att Moskva tar steget över tröskeln och använder kärnvapen mot Ukraina.

– Tyvärr är ett krig i hjärtat av Europa mellan Ryssland och Ukraina inne på sitt tredje år. Det riskerar att eskalera till ett krig som involverar användning av kärnvapen.

Det säger den turkiska utrikesministern Hakan Fidan enligt Newsweek, som hänvisar till ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Ändrar kärnvapendoktrinen

Enligt Hakan Fidan är läget brådskande.

Han menar att förhandlingar omedelbart måste inledas för att “förhindra att vår region ödeläggs ytterligare av krig”.

– Det finns ingenting mer humant än kravet att stoppa kriget, säger utrikesministern.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har länge väckt oro för att Moskva skulle kunna placera ut just kärnvapen.

Vladimir Putin själv har hotat med ett flera gånger.

På söndagen gick Kreml dessutom ut med varningen att man ändrar sin kärnvapendoktrin som svar på vad man hävdar är en västerländsk upptrappning i det pågående kriget.

– Arbetet är i ett framskridet stadium och det finns en tydlig avsikt att göra korrigeringar, säger den ryska vice utrikesministern Sergej Ryabkov enligt Reuters.

Uppmanar Putin: Västvärlden måste "nyktra till"

Rysslands befintliga kärnvapendoktrin fastställdes i ett dekret av Putin 2020.

Den framhåller att Ryssland kan använda kärnvapen antingen om man attackeras med kärnvapen av en fiende eller vid en konventionell attack som “hotar statens existens”.

Flera högt uppsatta ryska militäranalytiker har under en tid uppmanat Putin att sänka ribban för kärnvapen för att västvärlden ska “nyktra till”.

Senast i juni meddelade diktatorn att doktrinen är ett “levande instrument" som kan förändras, beroende på hur omvärldssituationen utvecklas.

Ryabkovs kommentar under söndagen beskrivs som det "tydligaste uttalandet hittills om att förändringar verkligen skulle genomföras”, skriver Reuters.

Foto: Precidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen