Turkiet varnar Nato – flaggar för katastrofscenario

2024 09 02

Turkiet varnar för riskerna med en katastrofal eskalering av kriget i Ukraina.

Den kontroversiella Natomedlemmen, som är strategiskt viktig för hela försvarsalliansen, har ofta anklagats för sina nära band till Ryssland.

Inte minst med anledning av den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğans återkommande möten med den ryska diktatorn Vladimir Putin.

Nu flaggar Natolandet för risken att Moskva tar steget över tröskeln och använder kärnvapen mot Ukraina.

– Tyvärr är ett krig i hjärtat av Europa mellan Ryssland och Ukraina inne på sitt tredje år. Det riskerar att eskalera till ett krig som involverar användning av kärnvapen.

Det säger den turkiska utrikesministern Hakan Fidan enligt Newsweek, som hänvisar till ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Ändrar kärnvapendoktrinen

Enligt Hakan Fidan är läget brådskande.

Han menar att förhandlingar omedelbart måste inledas för att “förhindra att vår region ödeläggs ytterligare av krig”.

– Det finns ingenting mer humant än kravet att stoppa kriget, säger utrikesministern.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har länge väckt oro för att Moskva skulle kunna placera ut just kärnvapen.

Vladimir Putin själv har hotat med ett flera gånger.

På söndagen gick Kreml dessutom ut med varningen att man ändrar sin kärnvapendoktrin som svar på vad man hävdar är en västerländsk upptrappning i det pågående kriget.

– Arbetet är i ett framskridet stadium och det finns en tydlig avsikt att göra korrigeringar, säger den ryska vice utrikesministern Sergej Ryabkov enligt Reuters.

Uppmanar Putin: Västvärlden måste "nyktra till"

Rysslands befintliga kärnvapendoktrin fastställdes i ett dekret av Putin 2020.

Den framhåller att Ryssland kan använda kärnvapen antingen om man attackeras med kärnvapen av en fiende eller vid en konventionell attack som “hotar statens existens”.

Flera högt uppsatta ryska militäranalytiker har under en tid uppmanat Putin att sänka ribban för kärnvapen för att västvärlden ska “nyktra till”.

Senast i juni meddelade diktatorn att doktrinen är ett “levande instrument" som kan förändras, beroende på hur omvärldssituationen utvecklas.

Ryabkovs kommentar under söndagen beskrivs som det "tydligaste uttalandet hittills om att förändringar verkligen skulle genomföras”, skriver Reuters.

Foto: Precidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen