Turkiet varnar Nato – flaggar för katastrofscenario

2024 09 02

Turkiet varnar för riskerna med en katastrofal eskalering av kriget i Ukraina.

Den kontroversiella Natomedlemmen, som är strategiskt viktig för hela försvarsalliansen, har ofta anklagats för sina nära band till Ryssland.

Inte minst med anledning av den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğans återkommande möten med den ryska diktatorn Vladimir Putin.

Nu flaggar Natolandet för risken att Moskva tar steget över tröskeln och använder kärnvapen mot Ukraina.

– Tyvärr är ett krig i hjärtat av Europa mellan Ryssland och Ukraina inne på sitt tredje år. Det riskerar att eskalera till ett krig som involverar användning av kärnvapen.

Det säger den turkiska utrikesministern Hakan Fidan enligt Newsweek, som hänvisar till ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Ändrar kärnvapendoktrinen

Enligt Hakan Fidan är läget brådskande.

Han menar att förhandlingar omedelbart måste inledas för att “förhindra att vår region ödeläggs ytterligare av krig”.

– Det finns ingenting mer humant än kravet att stoppa kriget, säger utrikesministern.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina har länge väckt oro för att Moskva skulle kunna placera ut just kärnvapen.

Vladimir Putin själv har hotat med ett flera gånger.

På söndagen gick Kreml dessutom ut med varningen att man ändrar sin kärnvapendoktrin som svar på vad man hävdar är en västerländsk upptrappning i det pågående kriget.

– Arbetet är i ett framskridet stadium och det finns en tydlig avsikt att göra korrigeringar, säger den ryska vice utrikesministern Sergej Ryabkov enligt Reuters.

Uppmanar Putin: Västvärlden måste "nyktra till"

Rysslands befintliga kärnvapendoktrin fastställdes i ett dekret av Putin 2020.

Den framhåller att Ryssland kan använda kärnvapen antingen om man attackeras med kärnvapen av en fiende eller vid en konventionell attack som “hotar statens existens”.

Flera högt uppsatta ryska militäranalytiker har under en tid uppmanat Putin att sänka ribban för kärnvapen för att västvärlden ska “nyktra till”.

Senast i juni meddelade diktatorn att doktrinen är ett “levande instrument" som kan förändras, beroende på hur omvärldssituationen utvecklas.

Ryabkovs kommentar under söndagen beskrivs som det "tydligaste uttalandet hittills om att förändringar verkligen skulle genomföras”, skriver Reuters.

Foto: Precidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen