Turkiets ambassadör uttalar sig positivt om Natoprocessen

2023 02 21

Den turkiska ambassadören tror på en stark relation mellan länderna framöver.

Efter att Turkiet riktat stark kritik mot Sverige gällande bland annat den koranbränning som tog plats utanför ambassaden i Stockholm tycks situationen nu se något ljusare ut.

Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu menar att fler möten kommer hållas mellan länderna angående ett medlemskap.

Nu uttalar sig dessutom landets ambassadör Yönet Can Tezel på ett lovande sätt.

– Den har alltid varit bra i grunden. Det är en temporär grej nu, om Natoprocessen, som förr eller senare förhoppningsvis och helt säkert kommer att lösa sig. Det handlar om att leverera. Vi har aldrig tvivlat på Sverige, säger han till DN angående ländernas relation.

Uttrycker tacksamhet

Ambassadören uttrycker även tacksamhet över den hjälp som Sverige skickade till Turkiet efter den katastrofala jordbävning som skedde tidigare i februari.

– Hur smärtsamma och tragiska de än är har sådana här tragedier en ödmjukande effekt på oss. Vi får aldrig tillbaka dem vi har förlorat, men vi försöker läka såren hos dem som finns kvar, säger Yönet Can Tezel.

Jordbävningen som tog plats i Turkiet och Syrien har tagit över 50 000 liv hittills.

Fler möten

Under måndagen meddelade Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu att fler möten kommer att hållas med Sverige och Finland om Natomedlemskap.

Även den svenska regeringen är redo för nya samtal, men det står inte klart när nästa möte ska ske ännu.

– Vi är naturligtvis helt redo att fortsätta de här diskussionerna. Det är ett välkommet och bra besked från Turkiet, säger utrikesminister Tobias Billström (M) enligt SVT.

Hoppas på båda

Turkiet har ställt sig mer positiva till ett finskt medlemskap i Nato än ett svenskt.

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto menar att länderna har regelbunden kontakt och att han har förhoppningar om att både Finland och Sverige kommer accepteras.

– Det är mycket viktigt att Sverige och Finland har tätt samarbete och hela tiden koordinerar. Resultatet borde bli att båda länderna blir medlemmar innan toppmötet i Vilnius, säger han.

Foto: M. König resp M. Dagli

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen