07 aug 26

Två banker bekräftar missräkning – inte hänt barnfamiljer på 50 år

2024 09 02

Sveriges barnfamiljer skulle egentligen haft ett högre barnbidrag än vad de har idag.

Den slutsatsen drog Swedbank redan i våras.

Bidraget, vars syfte är att ge stöd för kostnader som uppkommer när man får barn, har inte justerats sedan 2018.

– Barnbidraget täcker i år endast 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Under de över 50 år som Swedbank har följt hushållens ekonomi har nivån inte varit lägre, sade Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom, i april.

Nästa bank slår larm

Enligt storbankens uträkning skulle barnbidraget idag ha legat på 1 600 kronor i månaden istället för dagens 1 250 kronor utifrån hur inflationen har förändrats.

Nu ansluter ytterligare en bank, Länsförsäkringar, till debatten. Man drar exakt samma slutsats som Swedbank.

Barnbidraget har urholkats och tappar relevans. Barn kommer med stora utgifter, som exempelvis mat, kläder och fritidsaktiviteter. Men eftersom barnbidraget inte skyddats mot inflationen tär utgifterna alltmer på familjens ekonomi, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressutskick på måndagen.

1,5 miljoner familjer

När barnbidraget justerades 2018 höjdes det från 1 050 kronor till 1 250 kronor per månad och barn.

Inflationen har sedan dess varit totalt 28 procent, utan att bidraget har förändrats på nytt. 

Därmed har 1,5 miljoner familjer fått ett barnbidrag som “tappat betydligt i köpkraft”, framhåller Länsförsäkringar.

– Barnbidraget tappar relevans och täcker en allt mindre del av de utgifter som kommer med att ha ett barn. Det skapar stora bekymmer för barnfamiljer. Att ha 1 250 kronor eller 1 600 kronor varje månad per barn är en stor skillnad för många och kan bidra till att barnet inte får nya kläder eller kan delta på de fritidsaktiviteter som barnet vill, säger Stefan Westerberg.

Kostar 2 miljoner

Att försörja ett barn upp till 18 års ålder kostar nästan 2,3 miljoner kronor, enligt samma bank.

Drar man bort studie- och barnbidrag landar summan på cirka 2 miljoner. Det är barnets första tid som kostar mest pengar.

– Att få barn är en fantastiskt men det innebär också en ny ekonomisk situation för dig som förälder. Barn kostar betydande summor och det är viktigt att veta om att dagens barnbidrag endast täcker en liten och minskande del av de nya kostnaderna, säger Stefan Westerberg.

Banken: så mycket kostar det att ha barn per år

År/ålder Summa per år
1 år 189 756
2 år 135 086
3 år 153 656
4 år 140 456
5 år 140 456
6 år 152 056
7 år 156 256
8 år 156 256
9 år 97 456
10 år 104 656
11 år 108 456
12 år 118 016
13 år 92 360
14 år 99 800
15 år 107 000
16 år 108 200
17 år 113 000
18 år 122 000
Totalt 2 294 922

Källa: Länsförsäkringar

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


8 augusti 2026

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen