Två banker bekräftar missräkning – inte hänt barnfamiljer på 50 år

2024 09 02

Sveriges barnfamiljer skulle egentligen haft ett högre barnbidrag än vad de har idag.

Den slutsatsen drog Swedbank redan i våras.

Bidraget, vars syfte är att ge stöd för kostnader som uppkommer när man får barn, har inte justerats sedan 2018.

– Barnbidraget täcker i år endast 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Under de över 50 år som Swedbank har följt hushållens ekonomi har nivån inte varit lägre, sade Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom, i april.

Nästa bank slår larm

Enligt storbankens uträkning skulle barnbidraget idag ha legat på 1 600 kronor i månaden istället för dagens 1 250 kronor utifrån hur inflationen har förändrats.

Nu ansluter ytterligare en bank, Länsförsäkringar, till debatten. Man drar exakt samma slutsats som Swedbank.

– Barnbidraget har urholkats och tappar relevans. Barn kommer med stora utgifter, som exempelvis mat, kläder och fritidsaktiviteter. Men eftersom barnbidraget inte skyddats mot inflationen tär utgifterna alltmer på familjens ekonomi, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressutskick på måndagen.

1,5 miljoner familjer

När barnbidraget justerades 2018 höjdes det från 1 050 kronor till 1 250 kronor per månad och barn.

Inflationen har sedan dess varit totalt 28 procent, utan att bidraget har förändrats på nytt.

Därmed har 1,5 miljoner familjer fått ett barnbidrag som “tappat betydligt i köpkraft”, framhåller Länsförsäkringar.

– Barnbidraget tappar relevans och täcker en allt mindre del av de utgifter som kommer med att ha ett barn. Det skapar stora bekymmer för barnfamiljer. Att ha 1 250 kronor eller 1 600 kronor varje månad per barn är en stor skillnad för många och kan bidra till att barnet inte får nya kläder eller kan delta på de fritidsaktiviteter som barnet vill, säger Stefan Westerberg.

Kostar 2 miljoner

Att försörja ett barn upp till 18 års ålder kostar nästan 2,3 miljoner kronor, enligt samma bank.

Drar man bort studie- och barnbidrag landar summan på cirka 2 miljoner. Det är barnets första tid som kostar mest pengar.

– Att få barn är en fantastiskt men det innebär också en ny ekonomisk situation för dig som förälder. Barn kostar betydande summor och det är viktigt att veta om att dagens barnbidrag endast täcker en liten och minskande del av de nya kostnaderna, säger Stefan Westerberg.

Banken: så mycket kostar det att ha barn per år

År/ålder	Summa per år
1 år	189 756
2 år	135 086
3 år	153 656
4 år	140 456
5 år	140 456
6 år	152 056
7 år	156 256
8 år	156 256
9 år	97 456
10 år	104 656
11 år	108 456
12 år	118 016
13 år	92 360
14 år	99 800
15 år	107 000
16 år	108 200
17 år	113 000
18 år	122 000
Totalt	2 294 922

Källa: Länsförsäkringar

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen