Två banker bekräftar missräkning – inte hänt barnfamiljer på 50 år

2024 09 02

Sveriges barnfamiljer skulle egentligen haft ett högre barnbidrag än vad de har idag.

Den slutsatsen drog Swedbank redan i våras.

Bidraget, vars syfte är att ge stöd för kostnader som uppkommer när man får barn, har inte justerats sedan 2018.

– Barnbidraget täcker i år endast 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Under de över 50 år som Swedbank har följt hushållens ekonomi har nivån inte varit lägre, sade Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom, i april.

Nästa bank slår larm

Enligt storbankens uträkning skulle barnbidraget idag ha legat på 1 600 kronor i månaden istället för dagens 1 250 kronor utifrån hur inflationen har förändrats.

Nu ansluter ytterligare en bank, Länsförsäkringar, till debatten. Man drar exakt samma slutsats som Swedbank.

– Barnbidraget har urholkats och tappar relevans. Barn kommer med stora utgifter, som exempelvis mat, kläder och fritidsaktiviteter. Men eftersom barnbidraget inte skyddats mot inflationen tär utgifterna alltmer på familjens ekonomi, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressutskick på måndagen.

1,5 miljoner familjer

När barnbidraget justerades 2018 höjdes det från 1 050 kronor till 1 250 kronor per månad och barn.

Inflationen har sedan dess varit totalt 28 procent, utan att bidraget har förändrats på nytt.

Därmed har 1,5 miljoner familjer fått ett barnbidrag som “tappat betydligt i köpkraft”, framhåller Länsförsäkringar.

– Barnbidraget tappar relevans och täcker en allt mindre del av de utgifter som kommer med att ha ett barn. Det skapar stora bekymmer för barnfamiljer. Att ha 1 250 kronor eller 1 600 kronor varje månad per barn är en stor skillnad för många och kan bidra till att barnet inte får nya kläder eller kan delta på de fritidsaktiviteter som barnet vill, säger Stefan Westerberg.

Kostar 2 miljoner

Att försörja ett barn upp till 18 års ålder kostar nästan 2,3 miljoner kronor, enligt samma bank.

Drar man bort studie- och barnbidrag landar summan på cirka 2 miljoner. Det är barnets första tid som kostar mest pengar.

– Att få barn är en fantastiskt men det innebär också en ny ekonomisk situation för dig som förälder. Barn kostar betydande summor och det är viktigt att veta om att dagens barnbidrag endast täcker en liten och minskande del av de nya kostnaderna, säger Stefan Westerberg.

Banken: så mycket kostar det att ha barn per år

År/ålder	Summa per år
1 år	189 756
2 år	135 086
3 år	153 656
4 år	140 456
5 år	140 456
6 år	152 056
7 år	156 256
8 år	156 256
9 år	97 456
10 år	104 656
11 år	108 456
12 år	118 016
13 år	92 360
14 år	99 800
15 år	107 000
16 år	108 200
17 år	113 000
18 år	122 000
Totalt	2 294 922

Källa: Länsförsäkringar

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda

Mycket viktigt för Ukrainas chanser

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Text: Redaktionen