Två banker bekräftar missräkning – inte hänt barnfamiljer på 50 år

2024 09 02

Sveriges barnfamiljer skulle egentligen haft ett högre barnbidrag än vad de har idag.

Den slutsatsen drog Swedbank redan i våras.

Bidraget, vars syfte är att ge stöd för kostnader som uppkommer när man får barn, har inte justerats sedan 2018.

– Barnbidraget täcker i år endast 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Under de över 50 år som Swedbank har följt hushållens ekonomi har nivån inte varit lägre, sade Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom, i april.

Nästa bank slår larm

Enligt storbankens uträkning skulle barnbidraget idag ha legat på 1 600 kronor i månaden istället för dagens 1 250 kronor utifrån hur inflationen har förändrats.

Nu ansluter ytterligare en bank, Länsförsäkringar, till debatten. Man drar exakt samma slutsats som Swedbank.

– Barnbidraget har urholkats och tappar relevans. Barn kommer med stora utgifter, som exempelvis mat, kläder och fritidsaktiviteter. Men eftersom barnbidraget inte skyddats mot inflationen tär utgifterna alltmer på familjens ekonomi, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressutskick på måndagen.

1,5 miljoner familjer

När barnbidraget justerades 2018 höjdes det från 1 050 kronor till 1 250 kronor per månad och barn.

Inflationen har sedan dess varit totalt 28 procent, utan att bidraget har förändrats på nytt.

Därmed har 1,5 miljoner familjer fått ett barnbidrag som “tappat betydligt i köpkraft”, framhåller Länsförsäkringar.

– Barnbidraget tappar relevans och täcker en allt mindre del av de utgifter som kommer med att ha ett barn. Det skapar stora bekymmer för barnfamiljer. Att ha 1 250 kronor eller 1 600 kronor varje månad per barn är en stor skillnad för många och kan bidra till att barnet inte får nya kläder eller kan delta på de fritidsaktiviteter som barnet vill, säger Stefan Westerberg.

Kostar 2 miljoner

Att försörja ett barn upp till 18 års ålder kostar nästan 2,3 miljoner kronor, enligt samma bank.

Drar man bort studie- och barnbidrag landar summan på cirka 2 miljoner. Det är barnets första tid som kostar mest pengar.

– Att få barn är en fantastiskt men det innebär också en ny ekonomisk situation för dig som förälder. Barn kostar betydande summor och det är viktigt att veta om att dagens barnbidrag endast täcker en liten och minskande del av de nya kostnaderna, säger Stefan Westerberg.

Banken: så mycket kostar det att ha barn per år

År/ålder	Summa per år
1 år	189 756
2 år	135 086
3 år	153 656
4 år	140 456
5 år	140 456
6 år	152 056
7 år	156 256
8 år	156 256
9 år	97 456
10 år	104 656
11 år	108 456
12 år	118 016
13 år	92 360
14 år	99 800
15 år	107 000
16 år	108 200
17 år	113 000
18 år	122 000
Totalt	2 294 922

Källa: Länsförsäkringar

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”.

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året.

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen