Två diktaturer fruktar attacker – kräver militärpakt med USA

2023 10 03

Kinas inflytande och betydelse växer sig allt starkare i Mellanöstern.

Det har fått två diktaturer, tillika USA-allierade, att ställa ett direkt krav på president Joe Biden – skapa en militärpakt som kan garantera säkerheten vid en eventuell attack.

Hotar att byta sida

Kravet kommer från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, rapporterar CNN.

Länderna är två av USA:s närmaste militära partner i arabvärlden och har på senare tid efterlyst säkerhetsgarantier från Washington.

Annars kan de komma att byta sida.

– Amerikanerna vill inte se att Saudiarabien flyttar sin beväpning från USA till en annan plats, säger den saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman till Fox News.

"Finns ett vakum"

Liknande tongångar hörs alltså från Förenade Arabemiraten.

Enligt landets diplomatiska rådgivare Anwar Gargash är USA:s engagemang i Mellanöstern i grunden någonting positivt.

– Men det finns ett vakuum, varnar han samtidigt.

– Som skapar möjligheter för andra aktörer att ta sig in på spelbanan.

Kräver avtal

Nu vill parterna att USA formellt upprättar ett avtal med de två arabländerna, till skillnad från den “informella” och därmed icke-bindande uppgörelse som finns idag.

– Kravet på ett formellt arrangemang som skulle erbjuda Gulfstaterna ett säkerhetsparaply och binda USA till att skydda dem inför militära attacker har blivit en viktig komponent i relationen med USA, konstaterar CNN:s reporter Nadeen Ebrahim till den egna kanalen.

Svaren "otillräckliga"

De två nationerna har under de senaste åren flera gånger utsatts för attacker, vars skuld de lagt på Iran, och hävdar att det amerikanska svaret på dessa är otillräckligt.

– Endast ett väsentligt säkerhetsåtagande från USA skulle av regionala motståndare uppfattas som avskräckande för deras ambitioner att störta den USA-ledda regionala ordning som Saudiarabien är ankare för, framhåller den saudiska analytikern Ali Shihabi i Hoover Institution, en tankesmedja för offentlig politik vid Stanford University.

Två diktaturer

Varken Saudiarabien och Förenade Arabemiraten betraktas som demokratier.

– Det emiratiska styrelseskicket saknar väsentliga demokratiska inslag, beskriver svenska UD det sistnämnda landet på sin hemsida.

– Politiska partier är förbjudna och yttrande-, mötes- och föreningsfrihet saknas.

Saudiarabien, som är Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern, beskrivs ofta på liknande sätt.

Framför allt anses bristen på mänskliga rättigheter vara särskilt alarmerande och är fortsatt föremål för omfattande internationell kritik.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen