Två diktaturer fruktar attacker – kräver militärpakt med USA

2023 10 03

Kinas inflytande och betydelse växer sig allt starkare i Mellanöstern.

Det har fått två diktaturer, tillika USA-allierade, att ställa ett direkt krav på president Joe Biden – skapa en militärpakt som kan garantera säkerheten vid en eventuell attack.

Hotar att byta sida

Kravet kommer från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, rapporterar CNN.

Länderna är två av USA:s närmaste militära partner i arabvärlden och har på senare tid efterlyst säkerhetsgarantier från Washington.

Annars kan de komma att byta sida.

– Amerikanerna vill inte se att Saudiarabien flyttar sin beväpning från USA till en annan plats, säger den saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman till Fox News.

"Finns ett vakum"

Liknande tongångar hörs alltså från Förenade Arabemiraten.

Enligt landets diplomatiska rådgivare Anwar Gargash är USA:s engagemang i Mellanöstern i grunden någonting positivt.

– Men det finns ett vakuum, varnar han samtidigt.

– Som skapar möjligheter för andra aktörer att ta sig in på spelbanan.

Kräver avtal

Nu vill parterna att USA formellt upprättar ett avtal med de två arabländerna, till skillnad från den “informella” och därmed icke-bindande uppgörelse som finns idag.

– Kravet på ett formellt arrangemang som skulle erbjuda Gulfstaterna ett säkerhetsparaply och binda USA till att skydda dem inför militära attacker har blivit en viktig komponent i relationen med USA, konstaterar CNN:s reporter Nadeen Ebrahim till den egna kanalen.

Svaren "otillräckliga"

De två nationerna har under de senaste åren flera gånger utsatts för attacker, vars skuld de lagt på Iran, och hävdar att det amerikanska svaret på dessa är otillräckligt.

– Endast ett väsentligt säkerhetsåtagande från USA skulle av regionala motståndare uppfattas som avskräckande för deras ambitioner att störta den USA-ledda regionala ordning som Saudiarabien är ankare för, framhåller den saudiska analytikern Ali Shihabi i Hoover Institution, en tankesmedja för offentlig politik vid Stanford University.

Två diktaturer

Varken Saudiarabien och Förenade Arabemiraten betraktas som demokratier.

– Det emiratiska styrelseskicket saknar väsentliga demokratiska inslag, beskriver svenska UD det sistnämnda landet på sin hemsida.

– Politiska partier är förbjudna och yttrande-, mötes- och föreningsfrihet saknas.

Saudiarabien, som är Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern, beskrivs ofta på liknande sätt.

Framför allt anses bristen på mänskliga rättigheter vara särskilt alarmerande och är fortsatt föremål för omfattande internationell kritik.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna. 

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen