Två diktaturer fruktar attacker – kräver militärpakt med USA

2023 10 03

Kinas inflytande och betydelse växer sig allt starkare i Mellanöstern.

Det har fått två diktaturer, tillika USA-allierade, att ställa ett direkt krav på president Joe Biden – skapa en militärpakt som kan garantera säkerheten vid en eventuell attack.

Hotar att byta sida

Kravet kommer från Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, rapporterar CNN.

Länderna är två av USA:s närmaste militära partner i arabvärlden och har på senare tid efterlyst säkerhetsgarantier från Washington.

Annars kan de komma att byta sida.

– Amerikanerna vill inte se att Saudiarabien flyttar sin beväpning från USA till en annan plats, säger den saudiska kronprinsen Mohammed bin Salman till Fox News.

"Finns ett vakum"

Liknande tongångar hörs alltså från Förenade Arabemiraten.

Enligt landets diplomatiska rådgivare Anwar Gargash är USA:s engagemang i Mellanöstern i grunden någonting positivt.

– Men det finns ett vakuum, varnar han samtidigt.

– Som skapar möjligheter för andra aktörer att ta sig in på spelbanan.

Kräver avtal

Nu vill parterna att USA formellt upprättar ett avtal med de två arabländerna, till skillnad från den “informella” och därmed icke-bindande uppgörelse som finns idag.

– Kravet på ett formellt arrangemang som skulle erbjuda Gulfstaterna ett säkerhetsparaply och binda USA till att skydda dem inför militära attacker har blivit en viktig komponent i relationen med USA, konstaterar CNN:s reporter Nadeen Ebrahim till den egna kanalen.

Svaren "otillräckliga"

De två nationerna har under de senaste åren flera gånger utsatts för attacker, vars skuld de lagt på Iran, och hävdar att det amerikanska svaret på dessa är otillräckligt.

– Endast ett väsentligt säkerhetsåtagande från USA skulle av regionala motståndare uppfattas som avskräckande för deras ambitioner att störta den USA-ledda regionala ordning som Saudiarabien är ankare för, framhåller den saudiska analytikern Ali Shihabi i Hoover Institution, en tankesmedja för offentlig politik vid Stanford University.

Två diktaturer

Varken Saudiarabien och Förenade Arabemiraten betraktas som demokratier.

– Det emiratiska styrelseskicket saknar väsentliga demokratiska inslag, beskriver svenska UD det sistnämnda landet på sin hemsida.

– Politiska partier är förbjudna och yttrande-, mötes- och föreningsfrihet saknas.

Saudiarabien, som är Sveriges största exportmarknad i Mellanöstern, beskrivs ofta på liknande sätt.

Framför allt anses bristen på mänskliga rättigheter vara särskilt alarmerande och är fortsatt föremål för omfattande internationell kritik.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen