Två nya länder godkänner Sveriges Natoansökan – Bara tre kvarstår

2022 09 17

Flera kommunistpartier i Sydeuropa vill stoppa Sverige från att gå med i Nato.

Det stod klart vid omröstningar i två nya länder som röstat om Sveriges Natoansökan. När Portugals parlament röstade i går så röstade hela 219 ledamöter ja samtidigt som 11 röstade nej i omröstningen i parlamentet i huvudstaden Lissabon.

Endast 11 kommunister och vänstersocialister röstade nej vilket innebär att Portugal godkänner Sveriges ansökan till Nato.

Partierna som röstade ja

Den överväldigande segern till ja-sidan innebär att Portugal är det senaste i raden av länder som sagt ja till att ratificera Sveriges ansökan till världens mäktigaste försvarsorganisation.

De partier som röstade ja till Sveriges ansökan var följande:

Socialdemokraterna PS (120 mandat)

Liberalkonservativa PSD (72)

Nationalkonservativa Chega (12)

Liberalerna LI (8)

Miljöpartiet (1)

Djurpartiet (1)

Madeira Först (3)

Azorernas liberalkonservativa (2)

Partierna som röstade nej

De två partier  i Portugal som röstade nej till att släppa in Sverige i Nato var följande:

Kommunistpartiet CDU (6 mandat)

Vänstersocialisterna Left Bloc (5)

Det blev med andra ord en stor seger till ja-sidan och samtidigt godkände Portugal även Finlands Natoansökan.

– Genom att godkänna att Finland och Sverige går med i Nato så förstärker [Portugals] parlament sin ambition att skapa fred i Europa och den gemensamma säkerheten i euro-atlantiska området, säger Marco Perestrello från Socialdemokraterna.

– Även mänskliga rättigheter och demokrati stärks, säger han.

Bland argumenten för nejsidan på iberiska halvön, där Portugal och Spanien ligger, återfinns en vilja att begränsa USA:s inflytande, enligt Euractiv.

Även Spanien röstade ja

Omröstningen i Portugal skedde på fredagseftermiddagen och dagen innan, på torsdagen, röstade även Spanien ja till svenskt medlemskap i Nato.

290 av ledamöterna i Spaniens 350 platser stora parlament röstade ja till Sveriges ansökan.

Såväl Socialdemokraterna som det ledande högerpartiet Partido Popular röstade ja. På ja-sidan återfanns följande partier:

Socialdemokraterna (129) mandat)

Konservativa Partido Popular (89)

Nationalkonservativa Vox (52)

Liberala Ciudadanos/Citizens (10)

Baskiska Nationalisterna (6)

Katalanska liberala partiet (4)

Kommunister sade nej

47 ledamöter avstod från att rösta och endast 11 röstade nej.

Landets fjärde största parti, vänstersocialistiska Podemos avstod att rösta och de har en längre tid varit skeptiska till att Sverige och Finland ska få släppas in i Nato.

Kommunistpartiet Förenade Vänstern IU röstade nej. Partiet ingår i valsamverkan med Podemos och har för första gången en plats i regeringskonstellationen.

– Det är en historisk omröstning därför att vi stärker Nato som en allians för fria och frivilliga demokratier som förenas för att försvara freden, säger Sergio Gutierrez, ledamot för de styrande Socialdemokraterna, uppger Reuters.

Bara tre länder kvar

Av Natos 30 medlemsländer återstår nu bara tre länder som fortfarande inte har sagt ja till att Sverige och Finland ska få gå med i Nato.

Det är först och främst Turkiet med sin alltmer diktatoriska ledare Erdoğan som gång på gång försökt hindra och bromsa Sveriges och Finlands Natoansökan.

Dessutom handlar det om Ungern och dess kontroversiella premiärminister Viktor Orban som under många år varit EU:s främsta vän med Rysslands diktator.

Även Slovakien har kvar att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Alla 30 länder måste säga ja för att de båda Natoansökningarna ska godkännas.

Sverige och Finlands svängde om och ansökte om Natomedlemskap efter att Rysslands diktator Vladimir Putin inledde ett brutalt och olagligt anfallskrig mot Ukraina torsdagen den 24 februari i år.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Kalabalik på Swedbank – blivande pensionärer bestörta av nytt besked

2024 11 13

Det råder “ramaskri” hos Swedbank efter att banken gått fram med flera nya regeländringar.

Nyligen gav Swedbank besked om att banken tänker ta bort personalförmåner från sina anställda som går i pension.

I det ingår exempelvis den nuvarande rabatten på bolån.

Beskedet har fått blivande pensionärer som jobbar på banken att fullständigt gå i taket, rapporterar Dagens industri.

"Ett slag i ansiktet"

Det talas om “intern ilska” och “ramaskri” hos personalen.

– Idag känner jag mig djupt kränkt, bespottad och trampad på och grundligt lurad, framhåller en anställd i en av drygt 1 300 kommentarer på Swedbanks intranät, enligt Di.

En annan beskriver beskedet som “ett slag i ansiktet” efter att ha jobbat 38 år på banken.

Skjuter fram efter ilskan

Genom att dra tillbaka förmånerna skulle Swedbank göra tvärtom än SEB och Handelsbanken, där anställda som går i pension får behålla sina rabatter.

Swedbank har försvarat sitt beslut med att banken behöver fokusera mer på nuvarande och framtida medarbetare.

Men efter kritikstormen backar man delvis, erfar Di. I ett internt meddelande framhåller Carina Strand, personalchef på Swedbank, att förändringen nu skjuts fram.

Bankens pressavdelning bekräftar att det blivit för kort framförhållning.

– Som det är i dag så har även medarbetare som går i pension fortsatt tillgång till dessa personallån. Så kommer det inte att vara framgent, säger Swedbanks presskommunikatör Love Liman Jacobsson till tidningen.

Erbjuder "förmånliga rabatter"

På Swedbanks hemsida nämns förmåner som “bidrar till din individuella utveckling, hälsa och välbefinnande”. Officiellt nämner man inte några rabatter.

– I den ingår möjligheten att träna under arbetstid samt en flexibilitet för att du ska ha god balans mellan arbete och privatliv, framhåller Swedbank.

Hos SEB och Handelsbanken är informationen något tydligare, även om det inte ges några detaljer om förmånerna.

– Vår interna bank erbjuder service till medarbetare i form av produkter och rådgivning genom olika livshändelser. Som medarbetare får du förmånliga rabatter på bankprodukter såsom bolån, betalkort och försäkringar, uttrycker SEB.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen


Bankkunder uppmanas agera direkt – kraftig uppgång bekräftad

2024 11 13

Bankernas bruttomarginal på bolån har ökat ordentligt efter Riksbankens dubbelsänkning av styrräntan.

Riksbanken sänkte styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent.

I samma veva minskade bankernas rörliga utlåningsräntor, men inte i lika stor omfattning.

Sammantaget innebar det att bruttomarginalen på bolån ökade, rapporterar Finansinspektionen, FI.

Bruttomarginalen är skillnaden mellan bankernas utlåningsränta för bolån med rörlig ränta och kostnaden för lånens finansiering.

– I slutet av tredje kvartalet 2024 var bankernas bruttomarginal för bolån 0,78 procentenheter, jämfört med 0,64 procentenheter vid slutet av det andra kvartalet, framhåller FI.

Nytt krav underlättar – kunder uppmanas skrida till verket

Nu uppmanas bankkunder att agera.

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, konstaterar att det är guldläge att förhandla eller byta bank.

– Just nu ser vi även att bankernas ränterabatter är förhållandevis höga, då finns det extra utrymme att förhandla ner din bolåneränta. Utgå därför alltid från bankens genomsnittsränta, inte listränta. Om du inte blir nöjd bör du se dig om efter en ny bank, säger hon.

Vidare konstaterar Langemark att det är enklare att byta bank i dag, eftersom FI ställer ett nytt krav på bankerna.

– FI ställer nu krav på banker att lämna digitala amorteringsunderlag för att göra det lättare för konsumenter att byta bank. Om fler byter bank ökar konkurrensen mellan bankerna. Det kan i sin tur leda till att bolånens genomsnittsränta pressas nedåt.

Utan dröjsmål

Finansinspektionens krav på digitala amorteringsunderlag trädde i kraft 1 september.

Kravet infördes för att påskynda bankernas processer med att ta fram amorteringsunderlag, som krävs för att kunna flytta ett bolån från en bank till en annan.

De nya reglerna innebär att banker ska lämna ut amorteringsunderlag digitalt och att det ska lämnas utan dröjsmål.

Foto: Swedbank, Nordea, SEB resp Handelsbanken

Text: Redaktionen