Två nya länder godkänner Sveriges Natoansökan – Bara tre kvarstår

2022 09 17

Flera kommunistpartier i Sydeuropa vill stoppa Sverige från att gå med i Nato.

Det stod klart vid omröstningar i två nya länder som röstat om Sveriges Natoansökan. När Portugals parlament röstade i går så röstade hela 219 ledamöter ja samtidigt som 11 röstade nej i omröstningen i parlamentet i huvudstaden Lissabon.

Endast 11 kommunister och vänstersocialister röstade nej vilket innebär att Portugal godkänner Sveriges ansökan till Nato.

Partierna som röstade ja

Den överväldigande segern till ja-sidan innebär att Portugal är det senaste i raden av länder som sagt ja till att ratificera Sveriges ansökan till världens mäktigaste försvarsorganisation.

De partier som röstade ja till Sveriges ansökan var följande:

Socialdemokraterna PS (120 mandat)

Liberalkonservativa PSD (72)

Nationalkonservativa Chega (12)

Liberalerna LI (8)

Miljöpartiet (1)

Djurpartiet (1)

Madeira Först (3)

Azorernas liberalkonservativa (2)

Partierna som röstade nej

De två partier i Portugal som röstade nej till att släppa in Sverige i Nato var följande:

Kommunistpartiet CDU (6 mandat)

Vänstersocialisterna Left Bloc (5)

Det blev med andra ord en stor seger till ja-sidan och samtidigt godkände Portugal även Finlands Natoansökan.

– Genom att godkänna att Finland och Sverige går med i Nato så förstärker [Portugals] parlament sin ambition att skapa fred i Europa och den gemensamma säkerheten i euro-atlantiska området, säger Marco Perestrello från Socialdemokraterna.

– Även mänskliga rättigheter och demokrati stärks, säger han.

Bland argumenten för nejsidan på iberiska halvön, där Portugal och Spanien ligger, återfinns en vilja att begränsa USA:s inflytande, enligt Euractiv.

Även Spanien röstade ja

Omröstningen i Portugal skedde på fredagseftermiddagen och dagen innan, på torsdagen, röstade även Spanien ja till svenskt medlemskap i Nato.

290 av ledamöterna i Spaniens 350 platser stora parlament röstade ja till Sveriges ansökan.

Såväl Socialdemokraterna som det ledande högerpartiet Partido Popular röstade ja. På ja-sidan återfanns följande partier:

Socialdemokraterna (129) mandat)

Konservativa Partido Popular (89)

Nationalkonservativa Vox (52)

Liberala Ciudadanos/Citizens (10)

Baskiska Nationalisterna (6)

Katalanska liberala partiet (4)

Kommunister sade nej

47 ledamöter avstod från att rösta och endast 11 röstade nej.

Landets fjärde största parti, vänstersocialistiska Podemos avstod att rösta och de har en längre tid varit skeptiska till att Sverige och Finland ska få släppas in i Nato.

Kommunistpartiet Förenade Vänstern IU röstade nej. Partiet ingår i valsamverkan med Podemos och har för första gången en plats i regeringskonstellationen.

– Det är en historisk omröstning därför att vi stärker Nato som en allians för fria och frivilliga demokratier som förenas för att försvara freden, säger Sergio Gutierrez, ledamot för de styrande Socialdemokraterna, uppger Reuters.

Bara tre länder kvar

Av Natos 30 medlemsländer återstår nu bara tre länder som fortfarande inte har sagt ja till att Sverige och Finland ska få gå med i Nato.

Det är först och främst Turkiet med sin alltmer diktatoriska ledare Erdoğan som gång på gång försökt hindra och bromsa Sveriges och Finlands Natoansökan.

Dessutom handlar det om Ungern och dess kontroversiella premiärminister Viktor Orban som under många år varit EU:s främsta vän med Rysslands diktator.

Även Slovakien har kvar att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Alla 30 länder måste säga ja för att de båda Natoansökningarna ska godkännas.

Sverige och Finlands svängde om och ansökte om Natomedlemskap efter att Rysslands diktator Vladimir Putin inledde ett brutalt och olagligt anfallskrig mot Ukraina torsdagen den 24 februari i år.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 23

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen läxar upp Mark Rutte

2026 01 22

USA:s president Donald Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte uppger att de enats om ett ramavtal för Grönland.

Exakt vad avtalet innehåller är oklart, men enligt Rutte handlar det bland annat om att Natoallierade ska intensifiera sitt säkerhetsarbete i Arktis.

Trump hävdar i sin tur att USA kommer få exklusiv tillgång till investeringar i Grönlands mineralresurser. Det har även rapporterats att Danmark och USA ska omförhandla försvarsavtalet om Grönland från 1951, vilket kan innebära att USA får kontroll över begränsade landområden på Grönland.

Läxar upp Natochefen

Nu svarar Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Hon vänder sig direkt till Natochefen Mark Rutte.

– Natos generalsekreterare har inte mandat att förhandla på Grönlands vägnar. Han har inte heller mandat att förhandla på Danmarks vägnar, säger hon till TV2.

Frederiksen understryker att Danmarks och Grönlands röda linjer kvarstår. Grönlands framtid kan endast definieras av Grönland, betonar hon.

– Vi har sagt från början att Konungariket Danmark kommer att bestå – även efter detta. Vi har aldrig övergett våra åsikter kring det. Så ingenting har förändrats i den danska positionen eller i den grönländska positionen, säger Mette Frederiksen.

LÄS MER: Busch läxar upp Trump – i amerikansk media

Påverkar Sverige

Det påstådda avtalet om Grönland kommer att påverka Sverige, enligt uppgifter till den finska tidningen Iltalehti.

Enligt tidningens uppgifter ska de nordliga Natoländerna, inklusive Sverige, delta i att utveckla ett stärkt robot- och luftförsvar för den arktiska regionen. Det nya avtalet omfattar även rymdkapacitet, i syfte att förhindra att Kina och Ryssland avfyrar robotar från rymden.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA ska störta regering ”innan årsskiftet”

Foto: Nato

Text: Redaktionen