Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge: 

Parti                                                       2015         2019      idag
🔴Enhetslistan, vänstergröna          8                 7             8
🔴Socialistisk Folkeparti                     4                 8             8
🟢Miljöpartiet Alternativet               5                3             1
🔴Socialdemokraterna                      26             26          33
🟣Radikale, vänsterliberaler             5                9             5
🔵Liberal Allians, högerliberaler     8                2             3
🔵Venstre, liberalkonservativa     20              23         11
🔵Konservativa                                        4                 7         14
🟡Dansk Folkeparti                             21                 9            6
🟡Nye Borgerlige                                   --                  2            9
 

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

JUST NU: Fruktar kris i delar av Sverige

2025 08 04

Beredskapen stärks i delar av Sverige.

Beredskapen kommer att stärkas i delar av Sverige inför tisdagen.

Detta med anledning av att ovädret Floris väntas nå Sverige under natten mellan måndag och tisdag.

Förstärker sin beredskap

SMHI har utfärdat en gul vädervarning för hårda vindar.

Den berör i första hand västra Sverige men kan även påverka delar av mellersta Sverige.

Nu meddelar elbolaget Ellevio att man tvingas höja beredskapen inför ovädrets ankomst.

Ovädret kan orsaka stora problem, och Ellevio har därför förberett sig för att kunna agera så snabbt som möjligt.

– Med anledning av riskerna för strömavbrott eller fel förstärker energiföretaget Ellevio sin beredskap med fler montörer i berörda områden samt på företagets driftcentral för att kunna agera så snabbt som möjligt i händelse av störning, meddelar elbolaget i ett uttalande.

Stor risk för störningar

De hårda vindarna som drar in över landet på måndag kväll förväntas påverka både Västkusten, Värmland och Bergslagen, enligt elbolaget.

På tisdagen är det störst risk för problem.

– Risken för störningar i elförsörjningen inom Ellevios nätområden bedöms vara som störst under tisdag eftermiddag och kväll, uppger elbolaget.

Det finns dock gränser för Ellevios möjligheter att hantera eventuella problem.

Man måste också ta hänsyn till den egna personalens säkerhet.

– Av säkerhetsskäl skickas inte montörer ut under hårt väder. Om det uppstår störningar under dagen, kvällen eller natten, arbetar driftledare med omkopplingar och fjärrstyrd felavhjälpning där det är möjligt, meddelar Ellevio, och tillägger:

– Eventuella nedblåsta träd och andra hinder avhjälps när väderförhållandena tillåter.

Kan tvingas stänga broar

Det är framför allt under måndag kväll/natt samt tisdag som man kommer att ha en extra förberedelse för eventuella problem.

– Den höjda beredskapen gäller måndagen och tisdagen, men nya avvägningar görs löpande, enligt elbolaget.

Ovädrets ankomst har även fått Trafikverket och SMHI att sammankalla till ett extrainsatt vädermöte, rapporterar SVT.

Detta med anledning av att ovädret kan orsaka problem i tågtrafiken.

Trafikverket har också meddelat att det kan vara aktuellt att stänga Uddevallabron och Älvsborgsbron i Göteborg på grund av ovädret, enligt kanalen.

LÄS MER: SMHI varnar för oväder

Text: Redaktionen


JUST NU: Krav från allierad – vill bryta med USA

2025 08 04

En allierad till USA öppnar nu för att bryta ett omfattande handelsavtal mellan länderna.

Förra veckan kom beskedet från USA att Schweiz får en tullsats på hela 39 procent.

Det är den högsta i Europa.

Det är också den fjärde högsta ur ett globalt perspektiv, där endast Syrien, Laos och Myanmar ligger högre.

Nu kommer krav från flera schweiziska politiker om att landet ska bryta kontraktet på inköp av 36 amerikanska stridsflyg av modellen F-35, uppger det schweiziska nyhetsbolaget Swissinfo.

Kräver att kontraktet bryts

En av politikerna är Hans-Peter Portmann.

Han har krävt en översyn av upphandlingen av stridsflygplan från USA och har därför lämnat in en motion till det schweiziska representanthusets utrikesutskott.

– Antingen accepterar vi en förlust och bryter kontraktet. Eller så köper vi bara det vi redan har betalat för, stoppar nästa leverans från USA och fyller våra försvarsluckor med upphandlingar från Europa, säger han, rapporterar Swissinfo.

Möte i maj

I maj genomfördes ett möte mellan USA och Kina i Genève som underlättades av Schweiz, i syfte att förhindra ett handelskrig mellan de två ekonomiska supermakterna.

I samband med det träffade också landets president Karin Keller-Sutter USA:s handelsminister Scott Bessent, och diskuterade handeln mellan länderna.

– Hon kom ut med ett leende på läpparna. Hon hade fått veta, sade hon, att Schweiz troligen skulle bli nummer två på listan efter Storbritannien att sluta ett handelsavtal med Washington, uppger BBC.

– 10 procent, antydde hon, var det frestande tullerbjudandet.

Beskedet om de höga tullarna kom därför som en chock för de schweizska politikerna.

Olika uppfattning

I juni blev det känt att USA och Schweiz hade olika uppfattning om det förhandlade priset för de 36 stridsflygplan som kontraktet gäller.

Det kan komma att resultera i att köpeskillingen blir ytterligare 650 miljoner dollar utöver det man enats om inledningsvis.

Vid folkomröstningen 2020 om beslutet att köpa nya stridsflygplan från USA röstade 50,1 procent av den schweiziska befolkningen ja.

Foto: C. Glebova

Text: Redaktionen