TVÄRVÄNDNINGEN: Sommaren kan bli den ”sämsta någonsin”

2024 05 08

– Prognosen för hela Europa visar en väldigt varm sommar.

Det sa meteorologen och forskaren Mika Rantanen från Meteorologiska institutet i Finland till Aftonbladet i fredags.

Nu tvärvänder meteorologen, enligt vädersajten Klart.

Rantanen konstaterar att väderprognosen för maj och juni liknar prognosen inför sommaren 2017, som blev historisk sval och har beskrivits som den ”sämsta någonsin”.

Forskaren varnar för att sommaren 2024 kan bli likadan.

– Vårens frammarsch går inte så snabbt. Det kommer faktiskt att bli väldigt kallt, särskilt i Lappland och östra Finland, säger Rantanen till vädersajten och tillägger:

– Jag kan inte säga att hela sommaren kommer att bli lika kall som 2017, men just nu ser prognosen lite likadan ut.

Här blir det snö

Sommarvärmen tittade förbi i helgen. I de sydligaste delarna av Norrland och i Halmstad uppmättes 25,6 grader.

Den andra veckan i maj har dock bjudit på svalare väder.

– Snön ser ut att ta sig ner till norra Dalarna på onsdagen, sedan är det Hälsingland och Gästrikland som ligger i farozonen. Söder därom kommer det bli regn i stället, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, i ett uttalande.

”Ingen spektakulär värme”

Temperaturen väntas hålla sig under 20-strecket den närmaste tiden.

– Den här och nästa vecka kan innehålla temperaturer som är ganska låga för årstiden. Samtidigt ser det ut som att det kan bli en del sol i landet, berättar Lasse Rydqvist och meddelar att Götaland kan få uppemot 17 till 18 grader i helgen.

– Det är ingen spektakulär vårvärme. Sedan får man se om det kan komma lite högre än så lokalt, men i övrigt ligger vi och skvalpar runt 15 grader som mest. Det är lite lågt för en dag i maj.

SMHI:s meteorolog Lisa Frost gör samma bedömning.

– Under helgen väntas en högtrycksrygg med mest uppehållsväder växa in över landet. Dagtid från omkring 15 grader i söder ned till omkring 5 grader i norr, framhåller hon.

Foto: E. Witsoe

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen