TYSKLAND: Agerar för att minska asylströmmen

2023 09 27

Den kraftiga ökningen har fortsatt under augusti och nu agerar Regeringen Scholz för att hejda utvecklingen.

Pressas i opinionsmätningar

– Om vi inte lyckas bättre med att skydda de externa gränserna så är EU:s öppna gränser hotade.

Det säger Tysklands socialdemokratiska inrikesminister Nancy Faeser till Reuters.

Tysklands S-MP-Liberal-regering är under press i opinionsmätningarna och regeringen inför nu nya åtgärder för att minska asylinvandringen.

Smugglare flyr undan

Tyskland kommer att införa gränskontroller mot två av sina grannländer denna vecka:

- Polen

- Tjeckien

Tyska regeringen upprörs över tillströmningen av illegala migranter över Medelhavet varav många sedan söker sig vidare till just Tyskland.

– Vi vill motverka undflyende manövrar av smugglare.

– Genom flexibla och mobila kontroller som byter plats, säger inrikesministern.

Polen och Tjeckien

Åtgärderna ska ske i samverkan med Polen och Tjeckien framhåller den tyska regeringen.

Migrantströmmen från Ungern in i Slovakien har ökat påtagligt och det finns misstanke om att det finns partipolitiska orsaker bakom den plötsliga ökningen.

Slovakien har val på lördag och den ryssvänliga och högerextrema kandidaten Roberto Fico kan gynnas av ökat fokus på migrantfrågan, enligt bedömare.

En av de främsta tillströmningarna sker via båtar över Medelhavet som når Italien.

Delstatsval i Tyskland

Flera delstatsval väntar i Tyskland med start i Hessen och Bayern den 8 oktober och högerextrema Alternativ för Tyskland väntas nå betydande framgångar.

Utöver den ordinarie migrantströmmen har Tyskland även tagit emot omkring 1 miljoner flyktingar från Ukraina.

– Bayerns konservativa ledare Markus Soeder föreslår ett maxtak på asylsökande på 200 000 årligen.

Det uppger Reuters.

Tysklands S-ledda regering har dock avvisat förslaget.

Sydeuropas gränser

Polens regering vill se stramare hantering av migrationen kring Medelhavet.

– Det är nödvändigt att stärka Europas södra gränser.

– Uppgiften att sluta gränserna i Sydeuropa måste lösas.

Det säger polska regeringens talesperson Pirot Muller.

Foto: N. Braun

Text: Redaktionen

Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

– Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen