TYSKLAND: Agerar för att minska asylströmmen

2023 09 27

Antalet asylsökande till Tyskland har ökat med 78 procent under 2023.

Den kraftiga ökningen har fortsatt under augusti och nu agerar Regeringen Scholz för att hejda utvecklingen.

Pressas i opinionsmätningar

– Om vi inte lyckas bättre med att skydda de externa gränserna så är EU:s öppna gränser hotade.

Det säger Tysklands socialdemokratiska inrikesminister Nancy Faeser till Reuters.

Tysklands S-MP-Liberal-regering är under press i opinionsmätningarna och regeringen inför nu nya åtgärder för att minska asylinvandringen.

Smugglare flyr undan

Tyskland kommer att införa gränskontroller mot två av sina grannländer denna vecka:

- Polen

- Tjeckien

Tyska regeringen upprörs över tillströmningen av illegala migranter över Medelhavet varav många sedan söker sig vidare till just Tyskland.

– Vi vill motverka undflyende manövrar av smugglare.

– Genom flexibla och mobila kontroller som byter plats, säger inrikesministern.

Polen och Tjeckien

Åtgärderna ska ske i samverkan med Polen och Tjeckien framhåller den tyska regeringen.

Migrantströmmen från Ungern in i Slovakien har ökat påtagligt och det finns misstanke om att det finns partipolitiska orsaker bakom den plötsliga ökningen.

Slovakien har val på lördag och den ryssvänliga och högerextrema kandidaten Roberto Fico kan gynnas av ökat fokus på migrantfrågan, enligt bedömare.

En av de främsta tillströmningarna sker via båtar över Medelhavet som når Italien.

Delstatsval i Tyskland

Flera delstatsval väntar i Tyskland med start i Hessen och Bayern den 8 oktober och högerextrema Alternativ för Tyskland väntas nå betydande framgångar.

Utöver den ordinarie migrantströmmen har Tyskland även tagit emot omkring 1 miljoner flyktingar från Ukraina.

– Bayerns konservativa ledare Markus Soeder föreslår ett maxtak på asylsökande på 200 000 årligen.

Det uppger Reuters.

Tysklands S-ledda regering har dock avvisat förslaget.

Sydeuropas gränser

Polens regering vill se stramare hantering av migrationen kring Medelhavet.

– Det är nödvändigt att stärka Europas södra gränser.

– Uppgiften att sluta gränserna i Sydeuropa måste lösas.

Det säger polska regeringens talesperson Pirot Muller.

Foto: N. Braun

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen