TYSKLAND: Agerar för att minska asylströmmen

2023 09 27

Antalet asylsökande till Tyskland har ökat med 78 procent under 2023.

Den kraftiga ökningen har fortsatt under augusti och nu agerar Regeringen Scholz för att hejda utvecklingen.

Pressas i opinionsmätningar

– Om vi inte lyckas bättre med att skydda de externa gränserna så är EU:s öppna gränser hotade.

Det säger Tysklands socialdemokratiska inrikesminister Nancy Faeser till Reuters.

Tysklands S-MP-Liberal-regering är under press i opinionsmätningarna och regeringen inför nu nya åtgärder för att minska asylinvandringen.

Smugglare flyr undan

Tyskland kommer att införa gränskontroller mot två av sina grannländer denna vecka:

- Polen

- Tjeckien

Tyska regeringen upprörs över tillströmningen av illegala migranter över Medelhavet varav många sedan söker sig vidare till just Tyskland.

– Vi vill motverka undflyende manövrar av smugglare.

– Genom flexibla och mobila kontroller som byter plats, säger inrikesministern.

Polen och Tjeckien

Åtgärderna ska ske i samverkan med Polen och Tjeckien framhåller den tyska regeringen.

Migrantströmmen från Ungern in i Slovakien har ökat påtagligt och det finns misstanke om att det finns partipolitiska orsaker bakom den plötsliga ökningen.

Slovakien har val på lördag och den ryssvänliga och högerextrema kandidaten Roberto Fico kan gynnas av ökat fokus på migrantfrågan, enligt bedömare.

En av de främsta tillströmningarna sker via båtar över Medelhavet som når Italien.

Delstatsval i Tyskland

Flera delstatsval väntar i Tyskland med start i Hessen och Bayern den 8 oktober och högerextrema Alternativ för Tyskland väntas nå betydande framgångar.

Utöver den ordinarie migrantströmmen har Tyskland även tagit emot omkring 1 miljoner flyktingar från Ukraina.

– Bayerns konservativa ledare Markus Soeder föreslår ett maxtak på asylsökande på 200 000 årligen.

Det uppger Reuters.

Tysklands S-ledda regering har dock avvisat förslaget.

Sydeuropas gränser

Polens regering vill se stramare hantering av migrationen kring Medelhavet.

– Det är nödvändigt att stärka Europas södra gränser.

– Uppgiften att sluta gränserna i Sydeuropa måste lösas.

Det säger polska regeringens talesperson Pirot Muller.

Foto: N. Braun

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen