UBÅT: Ryssland anklagar USA för intrång – Kallar upp försvarsattaché

2022 02 13

USA tillbakavisar ryska anklagelser om att USA utfört militära ubåtsoperationer på ryskt vatten nu i helgen.

Incidenten skall enligt de ryska påståendena ha inträffat vid ögruppen Kurilerna i ryska Fjärran Östern.

Jagades iväg

Ryssland anklagar USA för att ha brutit mot internationell lag och att ha skapat ett säkerhetshot mitt under den brinnande Ukrainakrisen, rapporterar Reuters.

Ryska försvarsdepartementet uppger att ett ryskt örlogsfartyg jagade iväg den amerikanska ubåten inne på ryska vatten i Stilla Havet efter att ubåten ignorerade de ryska signalerna om att gå upp till ytan.

Med maximal hastighet

– Den amerikanska ubåten … lämnade ryska vatten med maximal hastighet, enligt Rysslands försvarsdepartements uttalande, uppger Reuters.

Är inte sant

Det rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax men USA:s försvarshögkvarter Pentagon uppger att Ryssland bluffar.

– Det ligger ingen sanning i de ryska påståendena, säger kommendör Kyle Raines, vid USA:s försvarsmakt.

– Jag kommenterar inte våra ubåtars exakta position men vi opererar inte i internationella vatten, säger han enligt Reuters.

Kallar upp USA:s försvarsattaché

USA utför ofta observationer av militära aktiviteter av andra länder utan att behöva gå in på deras territorialvatten.

Enligt Ryssland använde det ryska fartygets besättning ”korrespondensmanövrar” för att få ubåten att lämna ryska vatten och ryska försvarsdepartementet kallar nu upp USA:s försvarsattaché efter incidenten.

Telefonsamtal

Rysslands och USA:s försvarsministrar talades vid på lördagen avseende Ukrainakrisen men ubåtsfrågan togs inte upp under samtalet enligt Reuters.

Andra världskriget

Incidenten skall ha ägt rum vid den omstridda ögruppen Kurilerna som ligger mellan ryska Kamtjatkahalvön och Japans norra storö Hokkaido. Ryssland lade beslag på de omrking 60 öarna som ingår i den vulkaniska ögruppen Kurilerna efter andra världskriget men Japan kräver tillbaka flera av öarna.

5 000 invånare

Yuzhno-Kurilsk är Kurilernas störst tätort med sina drygt 5 000 invånare på Kunashir Island som även är ögruppens sydligaste ö och som har vidunderlig natur.

Arkivfoto: US Defense Dep

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 mars 2026

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen