UK: Ryssland planerar statskupp i Ukraina

2022 01 23

Den ryska diktatorns senaste plan för att invadera Ukraina är att iscensätta en statskupp och störta Ukrainas folkvalda president Volodymyr Zelensky.

Det är slutsatsen av nya uppgifter från Storbritanniens UD rapporterar brittiska medier.

Putinvänlig regim

Brittiska regeringen uppger att man har bevis för planer på en Moskvavänlig statskupp i Ukraina som skulle innebära att en Putinvänlig regim installeras i huvudstaden Kiev. Premiärminister Boris Johnson lovar även att öka trycket på Ryssland, uppger den stora brittiska tidningen The Observer.

44 miljoner invånare

Ryssland har samlat 127 000 personer vid gränsen till Ukraina uppger Ukrainas försvarsdepartement till CNN och oron i Europa och USA är stor för att Ryssland ska anfalla Ukraina. Landet har 44 miljoner invånare och en relativt stark armé och ett ryskt anfall kan sluta med ett mycket stort antal dödsoffer.

Invadera landet

Väst har satt hård press på Ryssland för att få landet att inte anfalla Ukraina men enligt brittiska regeringen kan Rysslands diktator istället ha en annan plan för att invadera landet – nämligen en statskupp.

Namnger fem personer

Brittiska UD:s nya information är så pass preciserad att man namnger vilka personer som kan vara aktuella att installeras som ryssvänlig ledare i Ukraina i samband med en statskupp. Det handlar om fem olika personer.

– En del av dem har kontakt med ryska underrättelseofficerare som planerar attacken, uppger brittiska UD.

Nekar till anklagelserna

En av de utpekade nekar inte helt oväntat till anklagelserna.

– Brittiska UD verkar förvirrade. Det är inte logiskt. Jag är bannlyst I Ryssland. Dessutom har min pappas företagspengar blivit konfiskerade där, hävdar förde detta ukrainska parlamentsledamoten Yenhen Murayev, rapporterar Observer.

Aggression och desinformation

Storbritannien och Regeringen Boris Johnson har markerat kraftigt mot den ryska diktaturens hot mot Ukraina.

– Ryssland måste trappa ned, avsluta sin kampanj av aggression och desinformation och välja diplomati, meddelar brittiska utrikesministern Liz Truss.

Massivt strategiskt misstag

– Som Storbritannien och våra partners har sagt flera gånger, ett ryskt intrång i Ukraina vore ett massivt strategiskt misstag som medför allvarliga kostnader [för Ryssland], konstaterar utrikesminister Truss.

Pekas ut

En av de andra personerna som brittiska UD pekar ut kopplat till planerna på en statskupp i Ukraina är Mykola Azarov som tjänstgjorde under Ukrainas proryska president Viktor Yanukovych som störtades i den västvänliga revolutionen 2014, rapporterar BBC.

Tidigare premiärministrar

Även Ukrainas Nationella Säkerhetsråds tidigare vice chef, Volodymyr Sivkovych, pekas ut av brittiska UD liksom de två tidigare ryssvänliga premiärministrarna Serhiy Arbuzov och Andriy Kluyev som verkade under Viktor Yanukovychs presidentskap.

Foto: Volodymyr Zelensky FB

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen