UK: Ryssland planerar statskupp i Ukraina

2022 01 23

Den ryska diktatorns senaste plan för att invadera Ukraina är att iscensätta en statskupp och störta Ukrainas folkvalda president Volodymyr Zelensky.

Det är slutsatsen av nya uppgifter från Storbritanniens UD rapporterar brittiska medier.

Putinvänlig regim

Brittiska regeringen uppger att man har bevis för planer på en Moskvavänlig statskupp i Ukraina som skulle innebära att en Putinvänlig regim installeras i huvudstaden Kiev. Premiärminister Boris Johnson lovar även att öka trycket på Ryssland, uppger den stora brittiska tidningen The Observer.

44 miljoner invånare

Ryssland har samlat 127 000 personer vid gränsen till Ukraina uppger Ukrainas försvarsdepartement till CNN och oron i Europa och USA är stor för att Ryssland ska anfalla Ukraina. Landet har 44 miljoner invånare och en relativt stark armé och ett ryskt anfall kan sluta med ett mycket stort antal dödsoffer.

Invadera landet

Väst har satt hård press på Ryssland för att få landet att inte anfalla Ukraina men enligt brittiska regeringen kan Rysslands diktator istället ha en annan plan för att invadera landet – nämligen en statskupp.

Namnger fem personer

Brittiska UD:s nya information är så pass preciserad att man namnger vilka personer som kan vara aktuella att installeras som ryssvänlig ledare i Ukraina i samband med en statskupp. Det handlar om fem olika personer.

– En del av dem har kontakt med ryska underrättelseofficerare som planerar attacken, uppger brittiska UD.

Nekar till anklagelserna

En av de utpekade nekar inte helt oväntat till anklagelserna.

– Brittiska UD verkar förvirrade. Det är inte logiskt. Jag är bannlyst I Ryssland. Dessutom har min pappas företagspengar blivit konfiskerade där, hävdar förde detta ukrainska parlamentsledamoten Yenhen Murayev, rapporterar Observer.

Aggression och desinformation

Storbritannien och Regeringen Boris Johnson har markerat kraftigt mot den ryska diktaturens hot mot Ukraina.

– Ryssland måste trappa ned, avsluta sin kampanj av aggression och desinformation och välja diplomati, meddelar brittiska utrikesministern Liz Truss.

Massivt strategiskt misstag

– Som Storbritannien och våra partners har sagt flera gånger, ett ryskt intrång i Ukraina vore ett massivt strategiskt misstag som medför allvarliga kostnader [för Ryssland], konstaterar utrikesminister Truss.

Pekas ut

En av de andra personerna som brittiska UD pekar ut kopplat till planerna på en statskupp i Ukraina är Mykola Azarov som tjänstgjorde under Ukrainas proryska president Viktor Yanukovych som störtades i den västvänliga revolutionen 2014, rapporterar BBC.

Tidigare premiärministrar

Även Ukrainas Nationella Säkerhetsråds tidigare vice chef, Volodymyr Sivkovych, pekas ut av brittiska UD liksom de två tidigare ryssvänliga premiärministrarna Serhiy Arbuzov och Andriy Kluyev som verkade under Viktor Yanukovychs presidentskap.

Foto: Volodymyr Zelensky FB


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen